onsdag, december 31, 2008

2008 - Ett händelserikt år

Det här året började med firande ute i Hasses stuga tillsammans med Gustav och annat trevligt folk. Vi hade jätte roligt och det blev en bra start på det nya året.Det största som händer i januari är att jag börjar blogga, även om det bara blev tre inlägg på en månad. Det var ändå början på en rolig hobby.Projektarbetet rullade även det på och skolan flöt på ungefär som den ska, detsamma gällande fotbollsträningar.Jag avgick också, vid årsmöte, som sekreterare i Lokala Styrelsen. Ganska skönt att inte behöva lägga ner tid på det när det fanns annat i skolan man behövde lägga sin tid på.

I februari fyllde först och främst lillasyster 15 år, hon är inte så liten längre. Sen var jag hos Gustav i Trollhättan ungefär en vecka. Under den veckan hann min bärbara dator också dyka upp i mitt liv. Den har varit till stor hjälp när det gäller skolarbetet, framför allt med projektarbetet...I övrigt är hela februari ganska händelselös så när som på sum, som denhär gången var i Sollefteå. Vilket gjorde att jag var med som stab.

Under marsmånad var jag verkligen inte hemma i Granvåg mycket. Först och främst hade vi sportlov, vilket jag av okänd anledning tillbringade i Trollhättan. Första gången på flera år som hela familjen inte var på fjällsemester tillsammans. Därefter kom två veckor apu, även de i Trollhättan. Vilket var min sämsta praktik någonsin. Jag var på ett tryckeri, fick göra lite av varje. Men det som höll på ge mig spinn var att det gick runt en farbror inomhus och rökte. Hur kul är det för ickerökare?Jag tränade nu med Tfk i Trollhättan, vilket var jätte roligt och inspirerande. Sen åkte jag hem, men bara för att vända igen. Nu bar det av till Egypten med familjen. För att fira, eller ja, slippa fira, mammas åldershemligstämplade födelsedag.Vi fick en väldigt trevlig vecka med sol, bad, shopping och äventyr. Men mot slutet så var jag väldigt less på alla påträngande och flörtiga försäljare.

April startade med högskoleprovet. Fy vad jag och Rebecka var less på Jan-Uno efter det. Men vi hade rätt trevligt ändå. Särskilt på rasterna och under bilresan. Det började också dra ihop sig ordentligt gällande projektarbetet. Jag var nog ganska mycket pain in the as för Cd då. Men det hela löste sig väldigt fint. Jag ljuger om jag säger att jag inte är nöjd med resultatet. De andra i klassen verkade också uppskatta mindbooken.Det var också i april som ”skohornet gick av” ställde upp i innebandyturneringen. Speciellt bra gick det kanske inte om man ska se till resultaten, men kul hade vi i alla fall!Fotbollsträningarna hade också förökat sig till fyra gånger per vecka plus att det började rulla in domarmatcher. Fullt upp med andra ord.Gustav kom även han hem en sväng och firade sista april med mig. Även det i Hasses stuga med massa folk.
I maj hände om möjligt ännu mer. Det var dags att redovisa projektarbetet, vilket gick jätte bra. Jag hade nästan roligt när jag stod inför massa personer och pratade! Skolarbetet började dra ihop sig allt mer. Till min stora glädje lyckades jag klara matte c. Det var verkligen inte lätt att läsa den kursen på flextid. Men det gick! Rörlig bild gänget fick äntligen komma upp på powerhouse också. Vi hade rätt roligt om än inte fullt så strukturerat. Jag hann också med att hälsa på världens bästa Ewwe i Sundsvall, vi hade riktigt roligt och pratade en hel del bebis…Samtidigt passade även pappa på att fylla år.

I juni hände något som bara händer en gång i ens liv. Jag tog studenten, vilket fick en att minnas hur roligt det egentligen har varit de tre gånga åren, även om det långt ifrån har varit en dans på rosor. Och då inte bara för att skolarbetet krävt sitt, utan allt runt omkring det.Givetvis firades studenten med släkt och vänner, studentbal och annat som hör till. Riktigt skojigt, men jag ångar lite att jag såg ut som en dönick på studentdagen. Jag och ett gäng till hade varit vakna hela natten och pyntat stan med lakan, de flesta plockades ner…Sen efter studenten väntade ”vuxenlivet” och sommarjobbet på Statoil i Sollefteå. Jag jobbade en hel del under den månaden. Petter fyllde 17 år också.Midsommar firades som omväxling inte i sommarstugan med resten av familjen utan på Ulvön tillsammans med Gustav och ett antal till. Vilket var jätte trevligt och vädret var på vår sida.

Juli fortsatte jobbandet utan större incidenter. Fotbollen kom mer och mer på sidan av till förmån för jobbet. En kväll som var värd att minnas var när jag och Gustav satt och lyssnade och tittade på åskan från deras inglasade veranda. Det var väldigt kraftfullt och stackars Missan var jätte rädd.

I augusti jobbade jag fortfarande men hann även med ett scoutläger, Boomerang 2008. Lägret levde väl inte riktigt upp till alla förväntningar så blev det ändå lyckat tack vare min umeåvänner.Sista helgen på augusti var det dags för tjejmilen för min, mamma och syrrans del. Själva loppet gick oväntat bra med tanke på hur pass lite jag ändå hunnit träna, då pga av jobbtiderna.

Första september mötte Gustav mig på tågstationen i Trollhättan för att visa mig mitt nya boende. Det var en riktigt underlig känsla, det kändes som att komma in ungefär som på ett hotell där man bara ska vara några dagar, samtidigt som jag visste att det handlade om betydligt längre tid.Några dagar senare kom mamma och vår granne ner med min flyttpackning och det värsta besked jag någonsin fått. 5 september, Gustav och min två års dag, somnade världens bästa Skuttunge in i min systers famn. Efter att ha levt med henne i nio år blev saknaden enorm..Mindre än en vecka senare föddes mitt gudbarn, Ewwe och Andreas dotter, Nelly. En otroligt söt liten flicka som jag längtade efter att få träffa.. Så det blev en tid med konstiga känslor.. Resten av september gick ut att lista ut var jag hade hamnat och springa runt på de flesta affärerna och söka jobb. Jag fick också min första bekantelse med arbetsförmedlingen..
I oktober gav mitt jobbsökande resultat, men inget resultat som var något att ha. Det dröjde inte länge innan jag sa upp mig som telefonförsäljare. Jag hamnade nog på ett av landets sämsta callcenter…Men efter surt kommer sött, min flera månaders långa övertalningsprocess gick Gustav med på att jag skulle få köpa mig en kanin. En liten söt kaninpojke, Tux flyttade från stadens djuraffär hem till mig och Gustav. I slutet på månaden kom pappa och syster på ett uppiggande besök.

November var inte en speciellt upplyftande månad. Förutom det eviga jobbsökande med meningslös besök hos arbetsförmedlingen fyllde jag min tid med handarbeten av olika slag och fotbollsträningar. En dag jobbade jag som tidningsutdelar, men det var bara ett endagsjippo. Jag gick en kurs i ljudteknik och lärde mig en del grunder i hur ljudet fungerar under spelningar. Gustav blev gammal mitt i månaden, ingen tonåring längre. Hasse tittade också ner en sväng och passade på att montera upp Gustavs boxsäck.

När december väl kom var det julfint i lägenheten och vi skapade början på våra egna jultraditioner, mycket byggda på de som vi haft hemma. En läskig ring tog också boning på min hals, efter besök hos olika apotek och hos vårdcentralen visade det sig att det var ringorm och jag fick en salva.Min cykel passade på med hjälp från okänd gärningsman att försvunna spårlöst. Men strax därpå fick jag besked om att jag kommit in på medie- och kommunikationsvetenskap i Göteborg. En föga tröst, men ändå ett besked jag inte velat skulle vara annorlunda.En vecka innan julafton åkte jag och Tux hem, en resa som inte gick så bra som planerat men som löste sig till sist.Vistelsen hemma var mycket angenäm. Julafton firades enligt traditionerna och var väldigt trevlig. Jag träffade mitt gudbarn Nelly för första gången och en massa andra vänner.Jag fick även jobba några dagar på macken, vilket, efter en hel höst utan inkomst, var behövligt. Året avslutades med lan med Gustav och gänget.

Sammanfattningsvis har det var ett händelserikt år. Många upp och ner gånger, fler än vanligt. Vilket gör det extra svårt att avgöra om motgångarna har varit värda framgångarna. Men jag måste nog ändå säga att det varit ett bra år, bra men inte mer. Förhoppningsvis blir nästa år bättre. Jag kommer inte att ge några nyårslöften med undantag för att göra vad jag kan för att det här året ska bli bättre än det förra. Vill jag ha en nystart så tar jag den då, jag behöver inte en nyårsafton för att bestämma mig för att banta, vara generösare eller något annat i den stilen. Men till er som ger "konkreta" nyårslöften önskar jag lycka till!

Ett gott nytt år!

1 kommentar:

Anonym sa...

Gott nytt år själv! Hälsa Gustav.