Den här dagen behöver egentligen bara ett enda ord, cykel!
Jag tror att vi cyklat närmare 3-4 mil idag. Det gick förhållandevis bra med tanke på all pollen. Jag kände av det ganska rejält i början då bara jag och Gustav var ute. Men sen hittade jag några gamla antipollenpiller. EXP 04/2006, exp, hm, det betyder säkert expiderade, alltså tillverkade. Googlade lite på dem och såg att de skulle hålla i tre år efter tillverkningen! Toppen! Jag svalde ett omgående för att sedan få höra av allsmäktiga Gustav att EXP är det samma som utgångsdatum. Men jag har hört att mediciner håller betydligt längre än utgångsdatumet. Så om det var min tro på att de funkade eller det faktum att de faktiskt funkade vet ingen...
Dagen började rätt tidigt för min del, halv åtta bestämt. Den lilla stund solen lyser in i vår lägenhet är tidigt på morgon, tyvärr. Hade gärna haft den mitt på dagen eller kvällen istället. Men nu väcks man av solen tidigt för att sen inte se den på resten av dagen. Vanligtvis brukar jag somna om, men vanligtvis betyder inte alltid. Klev upp, släppte ut Tux och gav honom, gick sedan på toa främst för att rensa ögonen. Det blir extra mycket glegg och sovkusar på grund av pollen. Där var det kört, det var ingen idé att lägga sig igen. Jag började baka bröd och diska istället för att riskera att väcka Gustav. Men jag öppnade vädringsfönstret så han fick både friskluft och fågelsång.
En timme senare vaknar han till och tror på mig då jag säger att jag bara varit i väg på toa. Hade tänkt att det nybakade brödet skulle bli en mysig överraskning. Gick och la mig igen och hoppades på att Gustav skulle somna om, men så bra gick inte min plan. Efter en stund klev han ändå upp, jag försökte hålla honom från köket så länge som möjligt, men det gick inte så bra och han upptäckte brödet som jag visserligen hunnit både baka ut och få in i ugnen. Men han blev glad ändå, så det blev ganska lyckat i alla fall.
Gott blev det också, efter frukosten tog vi det lugnt ett tag. Städade upp lite grann och slöade vid datorerna.
Sen började dagens huvudtema genom att vi gav oss ut på en cykeltur runt alla lägenhetshus i närheten. Jakten på min älskade Meridacykel, dessvärre blev det fruktlös, men den går vidare. Anledning till att vi valde hyreshus är för att det är enklare att lokalisera cyklarna där och det är många som bor samlat. Ju fler människor desto större chans att någon av dem tagit min älskling.
Min nästa cykel ska helt klart vara en merida, har aldrig träffat en cykel som krånglat mindre än den.
Sen hann vi knappt hem och äta lite innan det var dags för nästa cykeltur. Tillsammans med Mikael och Emil styrde vi våra styren mot Vännersborg. Vi tittade in till Jesper en sväng när vi hittat fram. Sen blev det glass och lite godis på Vargön innan vi åkte en kostig runt en stor kulle. Där hittade vi något hel häftigt, gamla kalkbrott en bit upp i kullen, som egentligen är ett stort men inte överdrivet högt berg. Kalkbrottet såg ut som grottor, lätt att jag ska fara dit med sovsäck någon helg! Får väl se om jag får Gustav med mig annars far jag själv. Det ska skrivas upp på min 100 saker innan jag dör lista, "Sova i en grotta".
Hur som, den var inte så jätte djup, runt 20 meter på det djupaste in i berget, men 484 steg (ja, jag stegade) lång! De hade gjort pelar ingångar, jag önskar verkligen att jag hade haft med mig kameran eller åtminstone mobilen.. Visserligen ska jag få bilder av Emil, men det är inte riktigt samma sak.
Synd bara att jag enbart var klädd för cyklingen, inte för skogs eller grott äventyr. De svarta på denhär bilden hade jag. Ett antal gånger slog jag i tårna, de skavde på så väl hälar som fotleder. Långt ifrån någon höjdare och nu är de nästan förstörda. Men med tanke på att de kostade ungefär 25 kronor så jag inte klaga på skorna utan mig själv som inte tog bättre skor på mig.
Min kortkorta kjol var nog inte heller den mest ultimata, men jag kanske får lite bruna ben?
Efter grottäventyret började vi leta oss mot en pizzeria som fick laga middag åt oss. Gott var det, fast det är nog den minsta calzonen jag någonsin fått... Men jag fick i alla fall en klubba till efterrätt!
Därefter blev det hem, få lite värme och byta om innan det blev dags för minigolf på Spikön. 40 kronor tog de per person! Det är ju nästan ett rån, det dröjer länge innan jag spelar därigen. 17 banor stod det klart att jag behövde minst sex slag för att vinna. Det är väl mest poäng som vinner?
Hur som lyckades jag på två och kom därmed bara nästsist, en placering efter Gustav, två efter Emil och en före stackars Mikael.
Som om det inte var nog synd om honom redan där så krokar han med en moped på vägen hem! Helt seriöst trodde jag att mitt hjärta skulle hoppa ur bröstet. Det var riktigt läskigt. Jag såg precis allting, men litar inte helt hundra på vad jag såg.
Mikael cyklade en bit före oss andra och helt plötsligt kommer något svart farande framför honom och nästa sekund ser jag Mikael och hans fina meridacykel i luften! De flög riktigt långt. Jag var först ner och cyklade genast för att kolla hur det gått med Mikael, mopedisterna kändes långt i från lika viktiga, fast att man inte får säga/tänka så. Men rent instinktivt bryr man sig mer om de eller det som har en sorts relation till. Hur som var han snabbt på benen igen, han klarade sig förhållandevis fint, mycket tack vare att han kraschade på gräset och inte asfalten.
Moppekillarna (ja, självklart behövs det tre killar för att lyckas med dendär krocken) verkade också klara sig fint. Moppen fick sig en smäll och läckte ut något, mest troligt bränsle. Trimmade mopeder borde inte köra på gångväg och klass 2 mopeder ska inte skjutsa heller, så långt i från lagliga var de. Även om det påverkade krocken föga, eller ja, om den inte varit trimmade eller dubbellastad hade den kanske inte varit där just de sekunderna det krävdes för att krocka.
Hur som så gick det ändå bra för alla. Mest skadad blev kanske cykeln, framdäcket blev helt skevt och lika så det främre växeldrevet..
Nu ska dagen avslutas med sängen för att ladda energi för matchen i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar