Mitt tonårsliv avslutades med en väldigt tråkig dag, började ganska lugnt men fortsatte med kaos..
Vi har ganska stora meningsskiljaktigheter stundtals i gruppen och vårt "case" (få svenska folket att äta mindre salt, eftersom vi äter dubbelt så mycket som vi borde!) är långt i från det enklaste. Jag menar, svenska folket, vilken målgrupp! Givetvis får och ska vi begränsa oss, men då måste vi med statistik, inte magkänslan, kunna motivera vår val.
Vi har inte kommit särskilt långt idag, så det känns som en lång och motig dag imorgon. Jag tänker verkligen inte bli kvar där hela natten.
Jag fyller faktiskt tjugo år, vilket tydligen ska vara jätte speciellt, då alla hela tiden frågar hur jag ska fira. Det har blivit ytterligare ett krav, fira en 20 årsdag, vilket, vad jag förstått det, ska göras med dunder och brak. Fast jag tror jag skippar det, dunder och brak kan jag ha vilken annan dag som helst. Jag ska ha det mysigt med Gustav och Tux..
Gustav har varit hemma hela dagen i dag, bakat, städat och allmänt gjort förberedelser, som jag inte får veta något om. Han gör mig nyfiken! Vilket är väldigt trevligt, utan honom hade jag nog skjutit upp min födelsedag något.
En sak planerar jag faktiskt att göra, jag ska gå på systembolaget och köpa två cider. Vet precis vilken sort jag ska, twister heter den och smakar jordgubb och vanilj... De ska vi ha till min överraskningsmiddag. När man fyller år får man välja middag, men då man inte bor hemma blir man less och får fantasibrist då det gäller middagar, så då önskar man en överraskning!
Men för att återgå till nuet, vilket jag är väldigt dålig på att leva i, så fortsatte denhär dagen lika dåligt som grupparbetet gick. Jag missade tåget med nöd och näppe. Jag kom till perrongen, sprang dit, och sprang till tåget så fort jag visste hållplatsen. Men tror ni att det står en konduktör i ingången på tåget och vägrar släppa in mig! Hur kan man göra något sådant?
Med sin arroganta röst kongör han att jag var för sen. Jag trodde inte mina öron...
Jag kände hur all kraft bara rann ur mig och frustationen tog överhand. För att få någon ordning och bli lugnad ringde jag Gustav och pratade med honom i över en timme.
Så jag kom hem 45 minuter senare än beräknat.. Vilket är jätte roligt när man planerat mat och har fotbollsträning.
Fotbollsträningen var inte heller mycket att hurra över, eftersom det kommit snö som inte blivit bortskottad från planen (konstgräs). Så var det inte mycket annat att göra än att springa, enda fördelen var att vi inte höll på lika länge som vanligt.
Men nu ska jag lägga mig och samla energi till imorgon.
1 kommentar:
Jamen man får gratulera på 20-årsdagen! :D Kramar
Skicka en kommentar