Tröttheten är slående, det blev inte speciellt tidigt i säng i går kväll. Somnade någon gång runt halv ett, ungefär som jag brukar. Vad jag däremot inte brukar är att kliva upp kvart över fem! Det var allt annat än hitt, det enda som är ultimat med att kliva upp den tiden är att kall mjölk är det godaste du kan dricka (av någon okänd anledning). Knappt fem timmars sömn är på tok för lite för mig, hade det inte varit för Gustav vet jag inte om jag över huvudtaget kommit upp. Jag var inte ens medveten om att mobilen hade ringt, kan dock berott på att det var Gustav som stängde av den.
Lite dumt var nog att jag inte sov på tåget till skolan, men jag behövde läsa igenom för vår redovisning och sen, med risk för att jag tjatar, är Eragonboken spännande. Men jag blev lite besviken idag, den väntade trilogin kommer att bestå av fyra böcker. Med andra ord kommer jag mest troligt inte få veta hur vida Galbatorix huvud kommer att rulla i leran eller inte. Det kommer att innebära fler år av väntan på fortsättningen, ungefär som om det skulle komma en åttonde Harry Potter bok. Jag skulle väl egentligen inte tacka nej till lite mer information om hur det går för Albus, Sirus och Lily i skolan, den yngre generation då, eller mer om marodörernas skoltid. (Hur många hänger fortfarande med?)
Redovisningen gick faktiskt riktigt bra, när hela gruppen väl var samlad, lilla Niklas sov förbi två alarm klockor och samtal från en orolig grupp! Men det ska vara han till att lyckas också.
Vi fick inte allt för mycket kritik och nu när vi ska jobba vidare med samma uppgift känns det som om vi har ett bra hum om hur vi ska gå till väga. Jag har hamnat i en otroligt bra grupp där alla verkar peppade och framför allt delaktiga!
På tal om kritik, det fanns en hel del sådant i min tenta, som jag hämtade idag. Jag hade fått ungefär hälften av de möjliga poäng på samtliga delar, men som sagt så räckte det för ett g. Men det känns bra att veta vad jag gjorde fel och samtidigt vad jag gjorde rätt, för roligt nog har hon struktigt under de meningar hon gillar. Så det var kul att det inte bara var; " Det här är fel" utan också lite uppmuntringar!
Efter redovisningar blev jag kvar i Göteborg (min trötthet höll på skriva Kramfors och därefter Sundsvall) i ungefär två timmar. Strosade runt lite grann och önskade mig till en liten håla med betydligt färre människor. Jag har inget emot människor i stort, men det blir många så man måste sick sack var man än ska kan jag bli tokig. Märks det att jag är född i en skog (eller åtminstone uppvuxen i en)?
Jag tog mig till och med tid att lyssna på en medlemsvärvare, eller snarare en-gångs-bidragare- värvare. De kan behöva någon som faktiskt inte är otrevlig mot dem någon gång också, även om jag inte valde att sänka några pengar, vilket känns ganska egoistiskt dock. Men samtidigt tycker jag inte att det är riktigt rätt tillväga gångs sätt att värva folk på stan...
När jag kom hem kokade jag lite nudlar för att stilla min hunger och åt dessa medan min koncentration var i Alagaësia och Vardens kamp. Efter en stund ville Gustav gå och handla så jag följde med honom.
När vi kom hem hade jag inte mycket energi till övers och frös gjorde jag också. Vad passar då inte bättre än att kura ner sig med en bra bok (tror jag inte behöver nämna vilken). Gustav var duktig och tog återigen hand om matlagning, snacka om att vi går emot normen om kvinnan som lagar mat och tar hand om hushållet. Speciellt med tanke på att han tidigare under dagen också tvättat!
Jag försöker gott göra honom genom bakverk och det lyckas ganska bra också!
Efter middagen fortsatte mitt liv i bokens värld, ett bra sätt att hålla sig vaken inför min egen kraftmätning på fotbollsplan. Eller som fallet blev till stor del i dag på löparbanan. Var otroligt mycket springande och jag var minst sagt glad att mina vader inte har en egen hjärna som bestämmer, för då hade jag inte sprungit en meter. De är övertränade för tillfället och träningen sliter extra hårt på dessa muskler (är det någonstans jag har muskler så är det mina ben).
Men smålags spelet som vi belönades med var riktigt roligt, som extra krydda fick jag göra två mål med, det hör inte till vanligheterna i spel. Tråkigt nog var det inte över efter spelandet utan då väntade ännu mer löpning...
Men nu är det gjort vilket känns skönt och något annat som känns väldigt skönt är att gå och lägga sig nu efter en 18 timmars dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar