Som sagt, det har varit lite tyst här. Men nu har jag massa skoj att berätta om.
Vi kan ta det i något så tråkigt som i kronologisk ordning.
Med andra ord börjar vi vid tågresan till Malmö, som gick som på räls. Jag fick sittplats trots att jag inte betalt de 30 kr extra som skulle garantera mig en...
Däremot valde jag omedveten om konsekvenserna en plats i just den vagnen som hade ojämnt slitna boggi. Följden av det faktumet blev att vagnen skakade riktigt ordentligt när tåget kom upp i hastighet. Tur att det var så många stopp och svängar att det aldrig gick så fort?
För att köra en så lång sträcka stannade tåget väldigt många gånger, ibland kunde man nästan tro att man åkte stadsbuss!
Mycket riktigt blev det inget läst i min socialpsykologibok. Av någon anledning känns inte skolböckerna speciellt lockande. Det beror nog på att vi i princip har en bok per vecka, och att jag inte klarar av att läsa allting så att jag förstår det på så knapp tid. Jag läser (trots att jag läst väldigt mycket) otroligt långsamt och har inte riktigt kommit underfund med skumläsning. Jag vill hela tiden tänka och förstå det som boken försöker förmedla. Men det är första gången det inte är enbart gott för mig nu...
I stället försökte jag få till äppelfodralet, men det gick inte speciellt bra. Fick problem med avmaskning och öppningen. Jag får fundera lite på det vid senare tillfälle....
Väl framme i Malmö mött kusin Matilda på stationen och sedan for vi hem till henne. Hon hade ett gulligt rum, men efter att ha sett köket ville jag inte byta med henne. Jag skulle nog inte klara av att bo i kollektiv, dela kök med massa andra! Andra som kanske inte ens städar upp efter sig. Sen måste du själv städa upp varje gång annars har man inte rätt att säga åt de andra.
Nej jag har det bra med Gustav och vårt egna kök!
Sen for vi och handlade mat. Hela helgen fick ett speciellt mattema, majs, skinka och ost.
Det blev skinka-, ost- och majspaj framför "Let's dance". Inte speciellt sevärt program, men i brist på bättre funkade den som skön "bakgrund".
På fredagen hände inte så mycket mer, Matilda och Jonas-eller-om-han-hette-Niklas lottade innebandytider därefter tog vi (Matilda och jag) det lugnt och kollade lite klipp på youtube.
Under lördagen orkade vi desto mer, först blev det en lång busstur på ungefär 45 minuter. Vi åkte stadsbuss och kollade runt på Malmö.
Sen när vi väl tog oss av bussen blev det en tur i affär. Jag hittade ingenting som fick mig att öppna plånboken, men undantag för en födelsedagspresent till pappa och en godisklubba!
Efter ytterligare en liten tur på mataffären och spaghetti med skinka-, ost och majssås blev det laserdome!
Otroligt roligt och rekommenderas starkt! Vi var ett litet gäng, jag, Matilda, Anna, Ello och Jonas/Niklas (?) som var i samma lag tillsammans med många andra. Sen sköt vi massa röda!
Första gången gick inte så jätte bra för min del, uppvärmning kallas det. Andra gången var jag riktigt duktig, men trots min tappra insats förlorade det gröna laget andra gången.
Men tredje gången gillt säger jag bara. Vad vi hade marginal till de röda losserna då! Fast jag var inte riktigt lika bra som gång två, men det får jag ta!
Otroligt roligt var det!
På kvällen gick jag och Matilda till en pub och tog en cider. Två, packade och halv konstiga killar började prata med oss. När jag sa att jag skulle bli journalist började han babbla om att det var dödstraff att läsa en journalist mail och så vidare...
Vet inte riktigt vad jag ska tro om det.... Han var nog lite väl drucken för att veta vad han snackade om.
Det blev en relativt tidig kväll för vår del, post punk special var inte riktigt vår musiksmak...
Söndagen började segt, varken jag eller Matilda kände någon jätte lust att studsa upp ur sängen! Men efter ett tag så släpade vi oss upp och satte igång med vår frukost, brödbak. Enda nackdelen är ju att brödet ska jäsa i en hel timme. Men den timmen spenderade vi i sängen, riktigt skönt att få krypa tillbaka!
Efter frukosten och ytterligare en bit startsträcka började jakten på spettekaka, eller ska man säga spittekauge så att det blir riktigt skånskt. Anledningen till att vi skulle ha tag i något så konstigt som inte ens är gott är Gustavs skånska gener. Han nämnde vid något tillfälle att han tyckte det var gott... Jakten gick väl inte önskvärt bra, hittade en hemsida med en massa återförsäljare som inte sålde bakverket...
Men efter ett tag fick vi veta att pressbyrån sålde spettekaka på burk, vi tyckte det lät skumt. Men var beredda att chansa, dessutom var vi lite less på att ringa runt. Istället spelade vi kort, som på den gamla goda tiden.
När klockan närmade sig tre stod vi nyätna med min packning och väntade på bussen till centrum. Vi letade spettekaka utan burk på ett köpcentrum och hittade en. Men vi tyckte att de var så onödigt stora så v i köpte ingen där utan letade vidare. Klockan tickade iväg och till sist var vi tvungna att ge oss av till pressbyrån för spettekaka på burk. Men det visade sig att den jag pratat med antingen var mytoman eller led av synsvårigheter. Den spettekaka de hade var en fjärdedel i en platspåse. Lagom storlek, men dyr i förhållande till den i köpcentrumet.
Men det fick bli en påse i alla fall.
Sen väntade vi på mitt tåg och spelade kort. Jobbigt nog fick vi publik i form av en äldre dam efter ett tag..
Tågresan gick bara bra, utan några boggiproblem. Jag lyckades dessutom avverka några sidor i boken! Wieho! Jag är bara några kapitel bakom!
I Göteborg fick jag vänta i nästan två timmar, men Gustav höll mig sällskap via mobilen så tiden flög iväg. Dessutom gick på upptäcksfärd i Nordstan. Det är så skönt att jag hittar lite i Göteborg så mitt lokalsinne inte längre binder mig till enbart centralstation.
Bussresan hem var riktigt galen! Busschafförn som visserligen var trevlig var en man med tung fot och hemlängtan. Efter ett tag klarade mitt balanssinne inte längre att läsa bok, så jag fick lägga bort den och koncentrera mig på vägen i stället.
Jag var framme i Trollhättan tidigare än väntat, Gustav hade inte hunnit till stationen än. Så efter att ha kollat att min (gamla) cykel inte stod bland alla cyklar som sov i cykelställen började jag gå Gustav till mötes. Han var inte många minuter bort.
Det var riktigt skönt att han kom och mötte mig, speciellt så jag slapp gå så långt i mina stadsskor och ensam. (Jag är inte mörkrädd, men jag tycker om Gustavs sällskap.)
Han skrattade lite åt spettekakan men verkade belåten. Jag fick smaka lite av den och det var verkligen ingen höjdare! Den kakan får han allt ha för sig själv. Inte ens Tux tyckte den var värd att smaka på, det säger väl något?
Det var skönt att få komma hem, trots att jag hade jätte roligt. Men min säng var efterlängtad och den varma pojken man kan värma sig på också!
Tux blev glad att matte kom hem igen och sprang efter mig nästan överallt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar