Observerat

Idag var allt annat än en vanlig skoldag. Det var dags för aktion! Dessvärre aktion väldigt tidigt på morgonen. Jag åkte in till Göteborg två timmar tidigare än vanligt. Vilket inte säger så mycket och egentligen inte är så otroligt tidigt. Men det var tidigare än under gymnasietiden!
Hur som samlades vi i gruppen, Niklas, Amanda, Cissi, Anna och Lousi på centralen för att prata ihop oss och förbereda oss inför dagens uppgift.
Det kom dock ett litet störningsmoment, en full medelålders kvinna kom och undrade massa och ville hjälpa oss. Även fast hon inte var otrevlig på något sätt kände vi oss inte i behov av någon hjälp, så efter ett tag gick hon och vodkan.
Vid det laget hade jag och Anna tagit på oss ett antal tjocksockar och bandage.
Vår uppgift gick ut på att en i varje grupp går på kryckor och bara kan "gå" med ena foten. Den andra i gruppen är i närheten av den skadad men gör aldrig något för att hjälpa, i bland till och med tvärtom. Den tredje sitter en bit bort och för anteckningar över folks reaktioner.

Jag kan säga att jag verkligen offrade mig i alla fall. Jag ramlade ordentligt två gånger och då fick man minsann massa hjälp! Ingen av gångerna var det meningen att jag skulle ramla, jag klämde till och med huvudet mellan dörrarna på spårvagnen! Det ni! Det gjorde till och med lite ont, fick ett svidande sår på knät med. Men vad gör man inte för forskningen!
Överlag var det mest yngre män som hjälpte mig och oftast den som faktiskt var närmast.
Efter två och en halv timme var jag ganska less och händerna värkte. Det kommer dröja länge innan jag kommer på tanken att skada foten så pass att jag måste skutta med kryckor!
Vi hade i alla fall fått ihop en hel del intressanta faktan, så efter en välförtjänat lunch slog vi oss ner på ett fika och började planera redovisningen.
Ett krav för den var att vi skulle ha ett rollspel, så vi ska helt enkelt visa en mix av det vi upplevde under dagen. Jag tror det kommer bli riktigt bra.
Lite jobbigt är dock att vi ska samlas riktigt tidigt i morgonbitti, blir inte många timmars sömn i natt heller. Men det kan det vara värt!

När jag kom hem gjorde jag i princip ingenting tills det var dags för att äta. Därefter var det dags för styrketräning med laget. Jag tror det var smart att jag stod över träningen igår för i dag kände jag mig både pigg och taggad. Skönt att slippa tänka på att händerna värker!
Löpningen gick bättre än den brukar, vilket det också gjorde inomhus med alla tokiga övningar.
Känner mig jätte nöjd nu, man får verkligen en kick av en lyckad träning!
Nu borde jag läsa lite i socialpsykologin så jag kan svänga mig med lite fina termer imorgon på redovisningen (säger så lite så några ord ska jag nog kunna lära mig). Ät något är bra för återhämtningen och sen väntar sängen.
Ska försöka, för ovanlighetens skull, att sova innan tolv i kväll så jag orkar med morgondagen.