lördag, februari 14, 2009

Hemtenta pågår

Tre dagar har gått och treåterstår nu på hemtentan. Det går upp och ner. Ibland känns det som om jag är helt ute och cyklar och andra stunder tröstar jag mig med att jag i alla fall håller mig till ämnet.
Anledningen till denna hopplöshet beror på de vackra uppmaningarna "Utgå i från relevanta kapitel i litteraturen." Vilket får det att känns som att jag kan inte skriva utifrån hur jag upplever det eller hur jag tror att det är. Jag kan inte basera mina uttalande på som jag tolkat böckerna eller föreläsningarna. Vilket känns orättvist eftersom de stora forskarna som Bourdieu har hittat på egna begrepp att utgå ifrån. (Om det är någon som förstår hans begrepp om fält och kapital, hojta gärna till!) Men allt är inte rättvisst, tyvärr.
Dessutom ska vara en akademisk blah-blah (uppsats heter det på svenska). Jag gillar inte akademiska, det är ett krångligt språk som enbart är till för att akademikerna ska få känns sig lite bättre än vi vanliga människor...
Jag har i alla fall jobbigt mig igenom mer än hälften nu, de två första frågorna är så gott som klara. Tredje frågan har jag också kommit en bit på.
Jag kommer nog inte få full poäng på någon fråga, om man jag klarar över hälften (60%) så är jag i alla fall godkänd. Det känns konstigt att bara sikta på godkänt, det har jag bara gjort i engelskan tidigare så. Men jag gillar att ha ett realistiskt mål...

Samtidigt som jag kämpar med hemtentan börjar jag undra om det här verkligen är det jag vill göra. Jag tror att jag vill bli journalist, men jag tror inte att jag vill skriva akademiska uppsatser... Ibland skulle det vara så skönt om det inte fanns lika mycket valmöjligheter som det gör. Om någon redan planerat mitt liv, så här ska du göra, det här ska du plugga, här kommer du jobba och framför allt du kommer att vara lycklig.
Eller åtminstonde tala om för mig vad jag ska bli, vad som ska vara huvudsyftet med mitt liv..
Jag gillar när det finns planer och struktur, fast som man kan jobba fritt utifrån.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag känner igen mig i dina tankar vännen! Om någon bara kunde bekräfta att "ja, det är rätt val. det är det du ska bli" då skulle man känna sig så mycket lugnare. Nu kan man ändå inte låta bli att gruva sig över om det faktiskt är rätt eller fel val. Fast jag tror å andra sidan att bara man följer hjärtat och magkänslan blir det rätt! :) Kämpa på med hemtentan!