måndag, januari 05, 2009

Vilket kap

Äntligen en dag då jag har tagit och gjort något. Dagen började lika sent som de följande det här året. Jag låg och läste och försökte gosa med Tux (han var inte så frivillig) innan jag klev upp. Efter dusch och frukost hjälpte mamma mig att korta min lugg lite. Vilket verkligen behövdes, jag tror luggen växer dubbelt så snabbt som resten av håret.
Jag tycker att jag är ganska modig som fortfarande låter mamma klippa mitt hår (mest toppa). Jag minns en gång då jag nästan tänkte gå till skolan i mössa efter hon "fixat" till mig. Det var när jag för andra gången i livet skulle spara ut luggen. Jag bad henne toppa mitt hår, ta bort det som var slitet, så att det blev jämnt. Hon missade det där med jämnt och tog exakt allt som var slitet, vilket resulterade i en kortare lugg (än resten av håret).

Tur att det bara är hår det handlar om, det växer ju ut igen! Det är ju inte som en tatuering precis.
Jag ska nog våga mig på att låta henne toppa och klippa upp resten lite också.
Skulle det gå snett är det inte första gången jag börjar en ny klass i konstig frisyr, och det gick ju bra ändå. (Jag syftar på när jag började gymnasiet med garnflätor.)

Som jag skrev igår skulle jag fika med Cheri. Jag skulle ta bussen in till stan, givetvis var den försenad, min vänstra stortå var allt annat än glad. De andra tårna jublade inte de heller. Men vem tar på sig skoterskor för att gå och fika på stan? Jag hade i alla fall tjocksockar!
Busskortet jag fått låna vill inte fungera (tror det var slut på pengar) så jag fick betala kontant. 25 kronor för att åka 5 km till stan. När jag åkte hem betalade jag 19, för samma sträcka. Hur kan den första busschaufförn ha tagit mig som 26+?! Ingen gissar på att jag är över 18 ens! Fast å andra sidan var chauffören en riktig surkart!

Vi gick lite på jysk innan vi gick och fika. Jag känner inte till något sämre jysk än de i stan, har ingen koll på något och har aldrig det man ska. Så där blev inga pengar spenderade.
Vi fikade på Hullsta Fiket och pratade länge. Det är en hel vetenskap hur man ska få fikat att räcka i den ungefärliga timmen man sitter där! Fast det är väl sånt vi tjejer ska vara bra på, antar jag. Det gick ganska bra, jag var bara klar lite före Cheri. Vi hade en hel del att snacka om, med tanke på hur många månader det var sen sist. Jag kan inte ens komma i håg när jag umgicks med henne förra gången.
Ett tag efter att fikat tagit slut ville de stänga fiket så vi gick ner till stan igen. Vi gick in på gallerinan med det-löjliga-namnet-jag-förträngt och hittade världens skorea! Snacka om att bli glad. Jag tycker egentligen inte om att köpa skor, brukar aldrig hitta några som jag tycker om och som är prisvärda. Men nu köpte jag tre par! Ett par låga svarta och vita som är likadana och ett par ljus bruna med klack att ha i sommar. Se bilden, som ni ser avslöjar den även min okvinnligt stor skostorlek. Jag står stadigt på jorden, när jag väl står still. Visserligen har jag stora fötter, men de är platta, vilket ställer till med problem när man vill ha finskor...

Ni kommer aldrig kunna gissa priset, men under 100 blev det sammanlagt! Helt otroligt, till ordinariepris hade det blivit runt 1500 kronor! Tycker jag gjorde ett jätte bra kap!
Till min stora förvåning och glädje stötte jag på Rebecka S på wedins. Hon blev chockad över att se vilka skor jag köpte. Antar att de är för "kvinnliga" för mig... (Antar att jag bytt stil ganska radikalt de senaste åren...)
Jag hade väldiga problem med snygga sommarskor förra sommaren. Antingen gick jag i gympaskor eller i flippflopp (visserligen "riktigare" i läder och riktig sula) men inget av de alternativen var ultimat. Jag ville ha en snyggare sandal, men hittade ingen i min smak.

Därefter hann vi bara med bokhandeln, där jag köpte en almenacka (i bära med sig format) och nästan nollställde min det jag gick plus på skorna. Kanske inte riktigt så illa, men den kostade lika mycket som tre par skor.
Men jag gillade storleken (fast att det inte är den som räknas), insidan och det är inte ofta jag gör det. Jag har bestämda åssikter om en del av mina saker vilket gör det svårt att shoppa.
Jag kan inte gå i skola utan en kalender. Jag var en av de få som var lydig nog att använda "loggböcker" man fick i högstadiet. Jag ville inte ens lämna tillbaka dem över sommaren eftersom jag skrivit så mycket jag behövde veta i dem. Jag brukade "tappa bort" dem veckan innan eller så....
På tal om skolan så har jag inte hört något mer sen jag svarade ja, vilket börjar oroa mig.. Tänk om min kurs inte blir av! Jag vill inte gå en termin till utan något vettigt att göra.
Efter bokhandeln konstanterade vi att resten av stan hade stängt. Det är tydligen helg i morgon och då stänger affärerna tidigare. Jag har inget emot helger men jag gillar när affärerna är öppen då man är sugen att gå på stan. Trettondagsafton, vad är det ens för dag. De tre klantskallarna till visa män som inte hade vett nog att ringa 118 118 eller ens öppna en kartbok kom fram till Jesus. Det är ingen som firar den helgen, det borde inte ens vara en helg*!
(*Affärerna borde vara öppna och bussarna gå som de gör annars.)

Inga kommentarer: