Lycka

Idag är en bra dag. Vi vaknade ganska sent och tog oss upp efter ett tag. Efter att ha ätit frukost startade Gustav "datorn nere". Efter några timmar och mycket uppmuntring från min sida och påminnelser om att jag älskade honom och varför han älskar mig fick han äntligen fram mina gamla bilder! Bilder från Tåmehawk, militärlägret, Mastodonten, Balen i nian, Turkiet, Mitt första (och nästan sista) lajv och allmänt andra bilder man väldigt väldigt gärna har kvar! Jag bjuder här på en bild som jag blev extremt glad att återfå!
En bild på två modoiter som firar segern som Karol Krizan (målvakten) ordnade så fint åt oss bort på timrås arena! Lyckliga minnen! (Kankse lite för att fira dagens efterlängtade seger mot Rögle med.)
Kan hända att fler bilder dyker upp bilddagboken när jag kommit hem så jag får lite hastighet på nätet.
Gustav lyckades också få till datorn nere, dödat en halv miljon olika virus och spionprogram samt installerat lite andra antivirusprogram. Dessutom lyckats frigöra lite plats på hårddiskarna, vilket datorn inte mådde dåligt av.
Vi har börjat ordna med packningen också, läskigt mycket saker som ska med ner. Allting kommer inte att rymmas...
Vilket har gjort att det är överfullt i det lilla rum vi för tillfället bor i, Tux ser det som en rolig hinderbana. Han gillar att sitta på min väska och spana.
Sen har vi egentligen inte gjort så mycket mer utom bestämt att vi åker klockan fyra istället för tio imorgon.
Jag tog en tur för att möta lillasyster när hon kom med bussen med. (Stadsbussen innebär en promenad genom skogen på ca 15 min.)
Jag tog med mig Tux så han skulle få hoppa i snön och få lite frisk luft. Men det ska jag säga, det är inte det lättaste att gå promenad med en kanin som hellre skuttar fram och tillbaka eller i cirklar. Stundtals gick det riktigt bra, men ibland var han bra bråkig.
Praktiskt var det då han skuttade upp i pulkan, bara att dra, han satt kvar riktigt länge också. (Det är nerför när man ska hem, därav pulkan.)
Josse tyckte det var trevligt med sällskap en bit i alla fall, behöver väl inte nämna att vi inte hann hela vägen. Vi hittade lite blåbärsris till Tux lycka med.

När Petter kom hem följde jag och Gustav med på skotertur. Mamma lovade mig att ta pappas skoter, vilket gick bra, tills vi kom till vår vändpunkt och jag skulle släppa före Gustav och Petter. Då stannade skotern och ville inte starta. Sen var det jag som fick aggera ficklampshållare medan grabbarna gissade på olika sätt att lösa problemet.
Det mest idiotiska var det som fungerade, jag och Gustav lyfte upp skotern så att mattan inte rörde backen medan Petter startade den med växel i för att jag sedan skulle låta Gustav lyfta själv och snabbt hoppa på skotern och köra iväg. Men som sagt, det fungerade och jag tog mig nästan hela vägen till "skoterparkeringen".
Sen lät vi den stå och tolkade efter Petters skoter iställe, först jag på madrass, sedan grabbarna på bob och sen jag på bob. Jag fick till och med köra Petters nyskoter då han tolkade. Vi hade riktigt roligt, jag gjorde nog flest djupdyk då jag åkte madrass, minst på boben. Gustav däremot ledde ett tag mot skotorn med 1-0, det blev lite senvikt på skotern så Petter och jag välte.
Det gick bra med både mig, bror och skoter. Inte en skråma på någon av oss.

Till middag ville pappa ha racklet (partygrillen) igen, eftersom Gustav var här. Men det är gott så ingen klagade och vi fick dessutom en god efterrätt.
Jag behöver komma igång med träningarna så fort jag kommer hem, det är inte nyttigt att vara hemma, uppenbarligen.