Mot Malmö

Så, då var fredagen äntligen här! Jag har precis packat klart, tror jag. Det är oroväckande lite packning, om man jämför med hur det brukar se ut när jag är ute på vift...
Man kan säga att jag försöker motbevisa mig själv att jag inte behöver ha halva garderoben med mig när jag ska någonstans...
Jobbigt värre är att jag börjat känna mig en aning förkyld. Näsan är igensmetad när man vaknar och det smärtar i halsen. Men jag försöker ta det lugnt och hoppas att det blir bättre snart, mycket snart.
Kvart i elva ger jag mig av här ifrån. Tar tåget till Göteborg och får vänta där i ungefär en timme innan det är dags att slå sig ner på tåget till Malmö. Vid femtiden kommer jag vara framme. Skönt nog har Matilda lovat att möta mig på stationen, annars kommer jag aldrig hitta...

Träningen igår kväll (natt?) gick helt okej. Var ganska roligt, om man stryker all löpning. Då kände jag verkligen att kroppen inte är helt frisk. Hjärtat slog så där tunga slag som bara betyder, "Stå still din idiot". Men det var bara att bita ihop och stå ut med att vara sist gång på gång. Var många år sen nu jag hade som vana att vara sist...
Jag får helt enkelt komma igen efter helgen med nya krafter och rätta till ordningen.

Nu ska jag snart kolla till brödet. Håller på att baka rågbaugetter igen, de är så sjukt goda. Fick receptet av mamma i början på veckan. Olyckligtvis lyckades jag och Gustav bränna de två första så det var bara två som blev ätbara. Gustav behöver bröd i helgen och jag behöver mina tågmackor!
Men nu ska jag se till att allt är i ordning!

Vad gör jag med min tid?

Vad den här veckan har gått fort. Imorgon är det redan fredag och dags för en lite längre stund på tåget än vanligt. Malmö here I come! Borde börja packa med andra ord....
Men det är mycket som jag borde men som har uteblivit. Framför allt borde jag ha läst betydligt mer i böckerna. Jag har så gott som klarat ut Kommunikation är mer än ord, första gången nu. Är nästan rädd att man måste återkommer till den...
Jag har öppnat Socialpsykologi boken, men inte mycket mer. Så jag ska inte uttala mig om hur den är, men det känns lite tungt.

Igår var full dag i skolan, två föreläsningar. På sätt och vis är det nästan bättre, i alla fall om man vill lära känna eller åtminstonde komma i kontakt med de andra i klassen. Jag började prata med en kille, Niklas, i en kort rast mellan de två delarna av föreläsningen. Sen åt jag lunch med han och hans kompis Amanda. Båda två var jätte trevliga och efter skolan gick jag en stund på stan med dem. De visade mig en gata med affärer och utan bilar. Precis en sån som jag undrat var det finns!
Vi skulle titta på skor åt Niklas, på affären visade det sig att det fanns skate- och snowboardsaker. Jag blev tvungen att undersöka om det fanns snowboardskor. Och ja, det gjorde det! Men på grund av tidsbrist, ville hinna med tåget hann jag bara prova två par som inte var helt 100. Men eftersom det var rea så for jag tillbaka dit idag efter skolan och fick väldigt bra hjälp att hitta ett par som passade. Givetvis blev det på herravdelningen, det är inte meningen att tjejer ska ha stora fötter?

Resten av dagen har bara försvunnit. Det enda vettiga som blivit gjort är i princip pajen jag bakade, med ost och skinka.
Sen har jag och Gustav förskönat en planka, fast jag lyckades bränna mig lite på fingret. Inte vidare smart. Bild, på plankan, inte mitt finger, kommer efter helgen av för er okänd anledning... Sen har jag börjat med ett nytt virkprojekt, jag virkar ett äpplefodral... Vi får se hur det blir. Tror jag kommit underfund med hur det ska göras....
Så jag vet vad jag kommer att göra på tåget imorgon istället för att läsa.. Eller snarare ska försöka låta bli att göra.
Nu är det snart dags för fotbollsträning, jätte sent och jätte utomhus på konstgräs.
Känns inte varmt, inte roligt. Men det är ju nyttigt och roligt (oftast).

Undanflykter

Lediga dag idag, riktigt skönt, om man bortser från att det faktum att jag borde läsa minst 60 sidor i "Kommunikation är mer än ord" och öppna nästa bok.... Bortse från det är precis vad jag har försökt att göra hela dagen...
Måste säga att jag åtminstonde gjort det med framgång! Idag har jag haft annat, tro det eller ej, betydligt roligare saker för mig. Att städa blev plötsligt väldigt, väldigt lockande! Jag har dammsugit och skurat i köket, gjort grundligt rent i Tux bur, städat toan ordentligt, sorterat tvätten, hällt ut tvättmedel i sängen, städat bort tvättmedlet, bäddat sängen och bakat en kaka.

Men visst är det lite så, när man har något som borde göras tycks allt annat vara mycket viktigare. Jag är lite less på att sitta still skulle jag tro, sitta still på tåget, på föreläsningen, framför datorn ect ect... Men det kan också beror på att boken inte känns så lockande, jag tycker inte om hur den förklarar och virrar till allt.
Det var samma sak under högstadiet (i gymnasiet behövde man inte plugga särskilt mycket), var det stökigt på mitt rum fick jag sällan någon arbetsro. Inte i fall det handlade om skoluppgifter...
Fast det är skönt att ha det rent och fint, Gustav som var i skolan det det blev fint i alla fall! Mitt skrivbord har under dagen blivit oroväckande tomt och nästintill rent!
Om ett stökigt skrivbord tyder på ett stökigt huvud, vad tyder då inte ett tomt på....

När Gustav kom hem fikade vi min kardemummakaka, riktigt lyckad samtidigt som vi planerade maten för veckan. Sen, tro det eller ej, läste jag någon sida i boken innan vi gick i väg och handlade det vi inte hittade på netto.
Tux har verkligen haft sina ryck idag. Speciellt då man verkligen tycker att det är jobbigt. Som när jag låg och läste innan jag klev upp i morse. Då skulle den rackaren minsann upp i sängen, hela tiden! Sen sprang han efter benen på mig och stannade jag så började han rabba!
Men stundtals ligger han bara på sin matta eller taket på reseburen... Han är bra söt, min lilla bebis!

Nu, klockan halv elva, är det dags för middag! Som igår blev det tajt mellan middag och träning så jag åt lite av gårdagens pastasallad.
Träningen gick bra, fast jag känner mig ganska sliten i kroppen. Men det går nog över...

I behov av pengar?

----- Original meddelande -----

Kära Vänner!
Detta är inget skämt. Bill Gates (ägare av Microsoft) delar ut av sin förmögenhet. Om ni inte tar detta mail på allvar, kommer ni att ångra er!
Windows är fortsatt det mest använda programmet.
Microsoft och AOL gör ett försök med utskick av detta elektroniska besked (e-mail beta-test). När du sänder detta mail vidare till dina vänner, kan Microsoft spåra när vi använder programmet under 2 veckor.
Till varje person, som skickar detta mail, betalar Microsoft 245 EURO.
För varje person, som tar emot detta mail och sänder det vidare till andra, betalar Microsoft 243 EURO.
För varje tredje person, som tar emot mailet, betalar Microsoft 241 EURO. Under de närmaste 2 veckorna kontaktar Microsoft dig för att bekräfta din adress och för att sända dig en check.
Med vänlig hälsning Charles Bailey General Manager,
Field Opérations. 1-800-842-2332 Ext. 1085 or 904/245-1085 or RNX 292-1085'

Tänkte att detta var svindel, men 2 veckor efter att ha mottagit och vidaresänt detta mail, tog Microsoft kontakt med mig för att få min adress och jag mottog en check på 24.800 EURO.
Du ska sända detta mail innan testet löper ut.
Sänd det till så manga som möjligt. Om någon har möjlighet att göra detta så är det Bill Gates. För honom räknas det som en reklamutgift. Du bör kunna motta minst 10.000 EURO. Intel och AOL förhandlar om att fusionera, varvid bolaget blir det största i världen. För att vara säkra på att även i fortsättningen vara det mest använda, har Intel och AOL gjort ett försök som detta. ____________________________________________________________


Haha, är det någon mer än jag som har fått detta sköna skrattretande mail!
Jag tar definitiv risken att inte skicka vidare! Ska bli intressant att se i fall någon av dem, ja det är flera stycken (!!), som skickat det tillmig får några pengar.
Det är ganska roligt att någon verkligen tror på det...
Själv hävdar jag att du har större chans att vinna summa på en bingolott.
Fast lite roligt att få en massa mailadresser är det ju, om man hade haft någon användning för dem.
Låt oss tänka logiskt ett tag..

Om Bill Gates skulle vilja dela ut sin förmögenhet, borde det inte stå på varenda löpsedel överallt då?
Varför är mailet på svenska?
Varför skulle han betala i Euro, är inte dollar mer troligt?
Varför skulle han bryr sig om Sverige?
Jag tycker väldigt synd om de stackare som ska sitta och spåra alla mail, leta reda på telefonnummer, kontonummer ect....

Helt vansinne. Men som sagt, lycka till ni som är blåögda nog att gå på kedjebrevet.

Cykeln har anlett

Igår hade jag bara en föreläsning på 1,75 h. Det känns lite meningslöst att behöva åka in till skolan för så lite, speciellt då det är så flera dagar i veckan. Men det var inte mycket annat än göra att ta sig upp och resa de 1,5 h det tar att komma in till Göteborg.
Förläsningen var väl helt okej, men än så länge känns inget riktigt nytt. Ibland slänger han ur sig lite intressanta fakta, men som egentligen är ganska meningslösa att ha exakt koll på... (Fast meningslös fakta, gärna som innehåller siffror får en att verka smart och påläst.)
Det bästa som hände under föreläsningen var sms:et jag fick om att de satt i hop min cykel så jag kunde få hämta den!
Givetvis slutade vi så att jag precis inte hann med tåget som går vid tolv, bara för att jag ville hem snabbt. Nu jag fick så gott vänta på tåget som går kvart i ett. Vilket innebär att jag hade en halv timme att slå ihjäl inne i Göteborg.
Jag har kommit på en bra taktik. Jag går in i Nordstan sen går jag dit fötterna bär mig i en kvart, den resterande kvarten går ut på att hitta skyltar som visar mig vägen tillbaka till Centralen.
Jag har fått för mig att jag bättrar på mitt lokalsinne på det viset, ibland hittar man någon affär med intressanta varor med. Men jag köper ingenting, dels för att jag har gjort av med så mycket pengar denhär månaden redan, tänker främst på cykelköpet. Sen eftersom jag åker till Malmö i helgen och det kan vara kul att känna att man kan göra av med lite pengar då.

När jag kom fram till Trollhättan åkte jag hem och slog ihjäl en timme innan jag tog cykellappen och åkte in till stan för att möta Gustav. Han följde med mig och hämtade cykeln, tur det. Jag hade ingen större lust att åka rulltrappa med en cykel.
Min cykel var på tok för låg, vilket fick mig att tvivla på monterarens ögonmått. Han sa att den skulle vara lagom för mig och att jag inte skulle ha en större ram.
Så efter att nästan ha knäat mig i ansiktet kom jag till sist hem. Gustav hjälpte mig sedan att höja sadeln och därefter åkte vi iväg, tillsammans med Adam för att handla mat.
Vi for bort till Netto. Den affären är nästan katastrof, alltid världens kö till kassan och ett ganska dåligt urval av varor. Så iväg får vi fara iväg till vårat gamla kära Willys, där går det att hitta det man ska ha i alla fall!
Cykeln blev betydligt bättre när man fick möjlighet att sträcka ut benet. Handtagen är lite konstigt formade, inte runda utan mer avlånga. Fast det är nog en vanesak. Jag låser den noga med två lås varje gång jag går ifrån den och aldrig i livet att den ska tillbringa natten utomhus i osäkra Kronogården!
Ska köpa ett långt vajerlås när jag hittar något prisvärt så jag kan börja låsa fast den i stoplar ect...
När vi kom hem var det bråttom att få till någon middag innan min träning. Det fick bli pastasallad.
Kvällen avslutades med ett löpning med fotbollen. Ingen vidare trevlig upplevelse. Vi sprang tre varv var av varje var närmare 2 km. Första varvet gick bra, förutom att jag inte hade någon aning om riktigt var jag skulle. Tur att jag inte var först!
Andra varvet var långt i från roligt. Jag började känna av att jag borde inte ha ätit så mycket och så tätt in på träningen. Det är svårt att springa snabbt när magen gör motstånd!
Tredje varvet var inte mycket roligare, magen hade visserligen lugnat ner sig lite, men nu talade mina fötter om att skorna, eller snarare inläggssulorna, skavde.
Så efter att ha tvingat mig igenom det tredje varvet tog jag av mig skorna och tog ut sulorna, sen gick jag tillbaka till omklädningsrummet istället för att jobba dit.
Efter träningen fotades jag till hemsidan, de skriver upp de som spelar i laget.. Därefter hade vi genomgång om spelarsystem därefter bar det äntligen hemåt för att punktera skavsåren.

Cykelägare och plugghäst

Det här har varit en ganska händelselös helg med boken "Kommunikation är mer än ord" upptryggt i ansiktet. Jag är riktigt less på den boken nu.

Överlag känns den som om den bara säger saker på ett för invecklat sätt och ska behandla allt tills det går runt i huvudet på en...

Ibland säger den helt idiotiska saker som är självklar för vem som helst; "Du bör följa upp med ytterligare läsning om du är verkligt intresserad". Ja, det är klart att jag tar reda på mer om jag tycker att det är intressant? Det är som att säga, "tycker du att det är roligt att spela fotboll ska du göra det."

Andra stunder använder den ord som man behöver leta upp något gammalt lexikon för att förstå. Har tyvärr inget exempel, då man läser 170 på 2 dygn är det svårt att orientera sig i boken..

Nu sist höll jag nästan på att skratta på mig, för de talade om att "lyssna på fresstyle" och "plocka upp e-post från amerika".

Fast jag antar att jag får skylla mig själv där. Jag valde ju att köpa boken begagnad med utgivningsår 1999 istället för 2008. Fast det stod 1999 på inköpslistan från skolan med så. Det är ganska otroligt hur mycket som har hänt på 2000-talet, speciellt då det gäller datorer, mail, msn, forum och community!

Jag har äntligen lyckats läsa allt jag borde ha läst tidigare i veckan. Men då hade jag inte direkt någon möjlighet, det är svårt att läsa utan bok. Men det får det vara värt, jag sparade över 600 kronor på att köpa begagnat så. 4 böcker 540 kronor..

Men lite annat än plugg har faktiskt hunnits med. Jag och Gustav har spelat Diablo II med "Mia" både i fredags och lördags kväll. Är på level 64 nu, om jag inte missminner mig. Är på tredje och sista, skitsvåra akten nu...

Ännu roligare är att jag numera är cykelägare igen, åtminstonde på pappret. Tyvärr är det inte min gamla pärla, men hoppet lever än. Ska fortsätta att nöta ut stolarna i polisens vänterum.

Jag och Gustav var in till stan i lördags och tittade samt pratade med en trevlig prick. Till sist blev det den dyrare av mina två alternativ, synd att det inte var den som var röd. (Se bild) Anledning till att det blev den dyrare (800 kr mer) var att det var bättre delar rakt igenom, dubbelfälgade däck, framlampan drivs med dynamo (den moderna sorten) och mitt hopp om att den ska hålla bättre.

Min förra cykel krånglade aldrig, bytte däck en gång, bromsklossor och vaijrar också bara en gång. Så jag hoppas verkligen att jag ska komma lika bra överens med den nya.

Innan tisdag kommer jag att ha provcyklat den för första gången. Den behövdes skruvas ihop bara, så jag sitter med mitt ägarbevis och väntar på ett sms...

I dag låg jag och läste i sängen så gott som hela dagen, Gustav låg bredvid med sin laptop och pluggade även han. Tux försökte driva oss till vansinne genom att hoppa upp i sängen, med hänvisning till tidigare incidenter får han inte vistas där längre.

Jag fick för mig att Tux ville känna sig delaktig, så till sist satte jag min garnlåda nedanför nattduksbordet och lät Tux vara på den. Det blev en bra lösning, han hoppade upp på nattduksbordet och åt upp Göteborgs välkomnande till nya studenter. Det är något mellan den kaninen, papper och kartong...

Lite roligt är att jag hittade ett nytt album på spotify av min barndomsidol, Markoolio. Som jag nu håller på lyssna igenom, det är kul att han ändå är en så pass bestående artist om man tex. jämför med idolmupparna som glöms bort när nästa idol börjar...

Nu ska jag försöka läsa lite mer eller göra något roligt!

Sen träning och klockbärare

Nu har jag precis kommit hem från fotbollsträningen, sent idag. Jag fryser fortfarande, känns lite som idoti att klä på sig massa kläder och ut på en konstgräsplan. Hemma skulle man ha varit inne i flera (åtminstonde 2 till) och möjligtvis haft löppass utomhus!

Men nu ska vi minsann ut och frysa på det hala konstgräset. Fast det är ju i och för sig bra att öva på större ytor...

Det blev en väldigt kort träning idag, ändå har jag varit borta sen sextiden. Vi hade en föreläsning om mental träning av Ifk Göteborgs mentalatränare. Ganska intressant, fast inget kändes så jätte nytt och det var lite drygt vissa stunder.

Jag har redan insett att en bra inställning gör ungefär lika mycket som den fysiska träningen. Däremot är det bra att bli påmind med om det, framför allt att man ska försöka fokusera på det som man gör bra, inte tvärtom. Men vi är väl så i mångt och mycket i Sverige, jag gör 20 bra saker men en dålig. Vilken gång är det jag minns?

Visst, man ska lära sig av sina misstag, men slår jag en felaktig pass, hur ofta ställer man sig då egentligen och nöter pass?

Något som jag är expert på också är att säga förlåt om jag slår en dålig boll till en medspelare. Vilket föreläsaren tycker var dumt, för då hängde man sig kvar vid det dåliga. Alla inser ju att man inte slår en dålig pass med flit.

I skolan hade vi bara en föreläsning, lite mer ingående om organisations kommunikation den här gången. Jag och Rebecka (från Trollhättan) kom lite sent även idag, tåget tycker om att stanna till innan det kör in på perrongen. Men eftersom det bara rör sig om 5-10 minuter så kan det faktiskt vara värt en timmes sömn...

Mitt bokproblem verkar också ha löst sig. Såg en annons om begagnade böcker jag inte sett tidigare, som jag ringde på. Så imorgon ska jag byta böckerna mot några sedlar med porträtt på berömdheter, så jag kommer nog undan relativt billigt ändå. Visst, alla var inte den senaste upplagan, men jag tror inte att det är så att man kommer att kugga av den anledningen. Dessutom märker man ju om det han föreläser om skiljer sig väldigt mycket. Diskutera med klasskompisar kan också vara en bra idé.

Efter skolan tog jag en liten tur i Göteborg. Trollhättan känns väldigt litet nu, i jämförelse. Göteborg känns nästan också litet, men det beror nog på kollektivtrafiken. Jag kan ta mig var jag vill med mitt resekort. Är jag ute och går är det aldrig långt till en hållplats och det går en "rälsbuss" var tionde minut!

Jag var bort till något som jag tror hette Backa, ett storts köpcentrum, men det var väldigt långt mellan husen.

Mitt huvudsyfte var att leta efter en cykelaffär, men jag efter att jag köpt en klocka hade jag ingen lust längre.

Ja, ni läste rätt, Rebecka Lindberg ska bära klocka! Det är en ganska liten och diskret klocka med svart band, rektangulär urtavla och silver. Stilren tror jag passar in bra.

Dels för att det kan vara ganska snyggt, men också för att det börjar bli små jobbigt att titta på mobilen så fort man vill veta vad klockan är. Vilket jag vill ganska ofta när jag tittar i tidtabeller och scheman. Dessutom känns det lite oförskämt att ta fram mobilen under en förläsning, titta på armen går att göra mer diskret..

Sen tror jag någonstans att det är någon image grej jag håller på med. Vill verka seriös och ansvarstagande.

"Bete dig som du vill vara och du kommer snart vara som du beter dig.."

Rivka goes Malmö

Så, några sms och lite klickande senare var det bestämt! Nästa fredag far jag i väg till Malmö! Ska bli så otroligt roligt! Det blir en liten semester på ganska exakt två dygn.
Jag längtar massor, Matilda (min kusin) är en helt underbar person som jag haft väldigt mycket roligt. Vi har inte träffats så mycket den senaste åren, det är inte så nära mellan Granvåg och Malmö. De gånger hon väl har varit där har jag dessutom oftast jobbat...
Men nu ska vi få en hel helg att försöka ta igen det på!
Vi får se vad vi hittar på, vi kanske åker B7 och B8 eller leker Jätten. Tälta brukar vi också vara bra på, fast sist blev det inomhus...
Snart ses vi!

Kort dag

Idag hade jag betydligt bättre flytt då det gällde tågen. Jag kom precis i tid till föreläsningen. Visserligen fick jag sitta i fönstret igen, men det passar mig utmärkt. Slipper ha folk i ryggen som jag inte känner och dessutom kan man breda ut sig på ett annat sätt. Men bäst av allt är att jag ser riktigt bra, eller kanske inte så bra vad han skriver på tavlan. Fast det beror nog mer på att han har skrivstil som en doktor! Hänger man dock med på det han säger är det inga problem.

Det var bara en föreläsning idag, vilket på sätt och vis är skönt men också känns lite dumt. Det tar ändå tre timar tur och retur till skolan, men andra ord längre tid än en föreläsning. Men det känns viktigt att vara med hela tiden, dessutom har jag egentligen inget bättre för mig heller.
Än så länge tycker jag att hänger med riktigt bra, fast att jag varken läst eller köpt boken som han utgår i från. Men jag väntar tills på fredag innan jag tar tag i den saken.
Men jag blir lite fundersam då han pratade en sorts undersökning som de gjorde om de barnprogram som gick när jag var liten. Utifrån dem ville killarna bli polis eller något i den stilen och tjejerna prinsessor. Själv gick jag fram till en polis när jag var ungefär tio år och sa att jag skulle bli polis då jag blev stor.
Sen pratade han om att killar går på fotboll och hockey medan tjejer går på teater. Jag går på hockey. Jag kanske är undantaget som bekräftar regeln?
Innan jag lämnade storstaden hann jag fixa passerkortet. Jag blev nästan nöjd med bilden, de har ett foto på paserkortet, sen står det så snyggt "Rebecka Lindberg, Student". Kunde ha lett lite mer, men det är svårt det där. Man vill ju inte le så mycket att man ser ut som ett fån...

Jag kom hem riktigt tidigt idag, efter att ha ringt och frågat Gustav hur tågen gick. Glömde visst listorna då jag bytte väska igår, hellre glömma de än resekortet.
Det var riktigt skönt att åka tåget hem, lagom mycket folk. Bussen däremot var sprängfylld med grundskoleelever. Men jag fick turligt nog en sittplats och kom tryggt hem.
Hemma höll Gustav på att städa, det blev så fint. Köket är visserligen kvar, men ska snart ta i tu med den biten också.
Vi var även iväg och handlade lite. Längs vägen träffade vi världens fågelsvärm! Minst 400 som flög över oss. Med ens kom jag att tänka på när Elma och Micke fick fågelskit på sig. Jag höll blicken mot himlen medan de var över oss. Vi slapp lyckligtvis bajsskurar och kom säkert hem med vår och framför allt Tux mat (köpte lite grönsaker till lillen).
Väl hemma började jag med maten, blev äppeltjockpannkaka idag, helt okej. Fast Gustav tyckte att det kändes skumt att äta äppelkaka till middag, han har en poäng där.

Nu ska jag ta och kolla upp förbindelser till Malmö, har blivit dit bjuden av kusin Matilda. Så jag hoppas verkligen att det går många bra och billiga, det var så länge sen jag träffade henne, vilket är otroligt synd. Hon är en helt fantastisk människa, när jag var yngre ville jag vara exakt som hon, det vill jag nog nu med, på vissa sätt...

Still alive

Jag har nu lyckats överleva andra dagen på JMG (Institutionen för journalistik och masskommunikation). Eftersom de har den akademiska kvarten (underligt om ni fråhgar mig) så tog jag det senare tåget idag. Men ska det inte jävlas så säg. Tåget kommer in mot Göteborg lite tidigare än väntat, men så bra kunde det inte vara. Några hundra meter innan perrongen stannar tåget och en röst informerar oss om att de haft problem med strömmen inne på Göteborgs Central och att just vårat tåg måste vänta innan det går att köra in.
Väldigt väldigt typiskt eftersom jag var tvungen att hinna med spårvagnen. Däremot, om man ska försöka se något positivt med det hela träffade jag en tjej som går samma klass som mig, men bor i Trollhättan. Håll i er nu, hon heter Rebecka, är visserligen över 21 (minns inte exakt) men läser de här kurserna eftersom hon behöver 60 hp innan hon kan söka journalist.
Jag lovar, jag har inte hittat på en låsas kompis. Lite roligt dessutom att de två första som jag pratar med heter Rebecka...

Givetvis blev vi försenade, trots våra löpryck... Men jag tror inte vi missade så mycket, det mesta som föreläsaren sa kändes ganska bekant. Sändare, kanaler, budskap och mottagare.. Inte direkt några främmande ord. Sen gick han igenom lite vad som göra källor, personer ect trovärdiga. Ganska intressant.
Efter lunchen, microvärmda morotsfritters i lunchrummet, ritade vi rektanglar. Visst låter det seriöst?
Det är en typiskt, jag-ska-vara-övertydlig-övning. Jag skulle förklara för en annan hur sex olika rektanglar låg på ett papper och han skulle rita utefter mina instruktioner. Vilket inte var helt lätt. Vi gjorde övningen tre gånger, första gången fick bara jag prata, andra gången hade vi så kallad falsk tvåvägs kommunikation (Har du förstått? Ja eller nej) och sista gången öppen dialog.
Sista gången gick helt klart bäst, de två tidigare fanns det inte alls någon likhet med.
Vi diskuterade sedan med två andra grupper om hur det gått och framför allt varför. Resultatet beror mycket på hur pass samma målgrupp man är, vilket språk man använder. Vi var nog inte riktigt på samma våglängd. För när jag gjorde övningen med Gustav hemma så gick det betydligt bättre. Hans bild då han inte fick säga något blev bättre än den öppna dialogen på skolan...
Jag tycka att övningen var lite fånig och övertydlig, men samtidigt är det ett bra sätt att börja prata med de övriga i klassen.

Vi slutade ungefär vid tre tiden, och jag missade precis tåget som gick hemåt då. Så jag fick vänta en timme extra. Hemma hade Gustav återigen lagat en jätte god middag, efter middagen hann jag ta det lugnt ett tag innan det var dags för styrketräning med fotbollen.
Jag känner fortfarande av att jag varit borta ett tag, även om det blir bättre och bättre. Har lite problem med att jag blir så yr. Vi kör 6 olika övningar i intervall, jobba 30 sek vila 35. Mycket upp och ner mellan övningarna, så det är inte så konstigt att jag blir yr.

Sammanfattningsvis har det var en helt okej dag och jag känner mig väldigt trött. Egentligen borde jag läsa lite ur en av kursböckerna, problemet är bara att jag inte har någon. Har varit runt på tre olika bokhandlar och letat efter boken och jämfört priser. Kom fram till att den blir billigast att köpa begagnad så jag läste på en anslagstavla. Fanns några stycken som ville sälja boken så jag satte dit en lapp på ena, eftersom de inte var smarta nog att skriva upp telefonnummer eller mail...

Första dagen

Så var första dagen i skolan avklarad. Allting fungerade fint, jag kom upp i tid. Hann med det viktigaste som frukost och dusch. Jag fick stå och vänta på bussen en stund och resan till tågstationen gick bra. Väntade tillsammans med massa andra på att tåget skulle komma in på spår ett. Men bara någon minut innan tåget kommer säger de i högtalarna att tåget kommer in på spår två! Jag var inte ensam om att få bråttom ner i tunneln under spåren. Men kom i tid gjorde vi. Sen hade jag otur på tåget och fick ingen egen sittplats, trodde inte att det var så många som åkte tåg klockan åtta! Men tydligen. Till sist hittade jag en fällstol i tågets "hall". Jag fick i alla fall sitta.
Häftigt nog lyckades jag hitta rätt spårvagn med en gång och kom i god tid fram till skolan. Jag satt där och läste metro ungefär en timme. Under tiden fylldes hallen på med massa folk, de flesta skulle börja samma kurs som jag.
Den första "lektionen" var en introduktion om skolan, kåren, var man gör vad och hur. Därefter fick vi en kort rast och sen presenterade lärarna sig lite närmare och lite om sina ämnen.
Det kändes riktigt intressant och jag tror att jag hittat rätt.

På fredag ska vi ha speeddating, det känns jätte roligt. Få veta vad det är för folk man ska gå med nu, i minst en termin i alla fall. Jag pratade med en tjej, Rebecka, som verkar väldigt trevligt. Fint namn har hon i alla fall... Vi åt lunch tillsammans på ett dyrt, men ganska mysigt fik. 78 kronor för en ost- och skinkbaugett med choklad! Jag ska börja livnära mig på matlådor.
Efter skolan gick jag och letade olika bokhandlar för att kolla priser på de böcker vi ska läsa under kursen. Den billigaste av "Kommunikation, mer än bara ord" finns på en bokhandel, fast inte förrän på onsdag. Jag har det jag ska läsa i helgen med andra ord.
Jag ska kolla på anslagstavlan om det finns några begagnade böcker att köpa ännu billigare med...

Hemresan gick också bra, efter att ha blivit bortkörd från en plats (hon hade bokat den) hittade jag en sittplats. Jag vågade inte sova under resan, jag vet inte hur det är fatt med min inre väckarklocka jag fick när jag pendla sollefteå-kramfors. Ska testa den någon dag då batteriet inte är slut på min mobil, så jag kan ha backup alarm.
Oturligt nog missade jag dagens träning, men min fötter var så passa ömma så det kanske var lika bra. Jag tog en lugn kväll, åt middag med Gustav, bakade bröd och tog ett litet bad.
Nu är det dags att gå och lägga sig, trots att jag kan sova en timme längre i morgon. De tillämpar nämligen en av Perras (fd lärare) favoriter, akademisk kvart. Så istället för att börja 10 som det står på schemat börjar man 10.15. Logiskt va?
Hur som gynnar det mig då tåget kommer in någon minut i tio, så då hinner man ta sig ut till skolan till kvart över men inte till prick.

Skola imorgon

Nu får det bli ett kort inlägg för jag måste sova. Imorgon ringer mobilalarmet 06.30, skolan börjar imorgon och jag känner mig hyfsat nervös. Egentligen, varför? Träffa nya främmande människor har jag gjort förut, fast det var ett bra tag sedan nu. Ett tag sedan man hamnade i en ganska stor grupp nya människor som man ska komma överens med, eftersom man ska umgås ett bra tag fram över.
Jag har packat min handväska men sånt som verkar viktigt att ha med sig, som anteckningsmaterial och virkningen!
Jag har trots allt någon timmes resa. Jag åker så att jag är på plats nästan en timme i förväg!
Idag har det inte alls hänt speciellt mycket. Dagen har varit riktigt kort så, efter gårdagens sena spelande tog vi en ordentlig sov morgon. Men vi klarade i alla fall hela första nivån på spelet igår och min assissin Samira är strax över level 40 nu!
Jag har i alla fall sytt klart gardinkappan till vardagsrummet (se bild). Det gick ganska bra, trots att tyget gled en hel del. Gardinerna är inte lika spektakulära som de i köket, men de passar bra till våra cappucinofärgade väggar.
Sen har jag varit på fotbollsträning, utomhus, på konstgräs. Inte varmt och skönt dessutom började det småsnö i slutet på träningen också. Jag har verkligen fått dålig kondition under julen, men den kommer tillbaka om några veckor.
Nu har jag i alla fall ont i båda mina stortår, vill sig inte bättre än att alla fotbollsskor som passar klämmer på stortånageln. Jag skulle inte bli förvånad om jag saknar naglar på dessa två tår inom två veckor....
När jag kom hem, frusen, hade Gustav lagat en god middag (sådär vid åtta tiden), potatisgrattäng och kyckling hamburgare. Vi har ätit hamburgare mitt i natten under lanet så vi var ganska less på den traditionella hamburgaren...

Jag har mailat csn idag och gjort i ordning papprena till försäkringskassa så jag ska posta dem imorgon. När jag bad Gustav kolla igenom dem märkte vi att vi gjort fel. De dagar jag jobbat var i fyllda på fel lapp. Så jag skrev om datumen, så jag hoppas att det löser sig. Annars är det bara att börja om....
Men nu tror jag nagellacket har torkat så sängen väntar. Vill helst inte ha ringar under ögonen imorgon. Det handlar om att göra första intrycket, det brukar vara viktigt.... Håll tummen för mig imorgon!

Effektiv dag

Igår hann jag minnas med jätte mycket! Klev upp relativt tidigt, vid åtta. Efter att ha matat Tux, inte väckt Gustav och ätit en misslyckad gröt stod jag påklädd med en halv rengskog i väskan och väntade på bussen.

Två timmar senare kom jag hem. Så lång tid tog det att klara upp allting runt studiebidrag, jobbgaranti och allt vad det heter.

Jag hade i alla fall tur och fick slapp sitta så ala andra kunde lyssna på vad man sa, vilket ibland känns lite jobbigt.

Jag fick följa med en ganska ung tjej, nybliven mamma skulle jag tro (med tanke på att hon precis varit ledig en längre tid och hade en bild på en söt liten tjej på anslagstavlan). Hon var i alla fall väldigt trevlig och förstående. Det verkar som om vi fick ordning på alla papprena till sist och lite i mitt huvud med för den delen.

Jag fick ett intyg om att jag inte kommer att få bidrag från försäkringskassan (via jobbgarantin) under den tid jag studerar. Så nu på måndag blir jag utskriven från jobbgarantin..

Jag ska maila iväg intyget till csn idag, så fort Gustav flyttat klart sitt bord och kopplar in internet igen.

Sen ska jag ta och ringa försäkringskassanskundtjänst för att få ytterligare klarhet och där efter skicka tillbaka en del av rengskogen till dem så att de kan sända mig lite pengar.

Men det var långt i från slutet på min effektivitet den dagen. När jag kom hem låg Gustav fortfarande och tog det lungt i sängen. Jag tyckte det var dags för honom att kliva upp så jag satte fram frukost åt honom innan jag gick ner till tvättstugan.

Sen satte jag i gång att baka bröd, testade ett nytt recept på tekakor och de blev helt okej. Fast att jag tror att jag lyckades mörda jästsvamparna...

Därefter åkte julen bort, jag gick och samlade ihop allt med tomtar eller annat juligt på och la i vardagsrummet. Gustav slog in alla porslintomar i papper och tidning.

Vi rensade även i förrådet, eller i alla fall flyttade om allting så nu rymms det en cykel där inne. Antar att jag kommer vara lite paranoid och överbeskyddnade när jag köper mig en ny cykel. Tror nästan att jag ska köpa peaken för 2500 kr som jag tittat på. Men jag ska fundera lite till och kolla lite mer, det är ju ingen brådska nu när jag har busskortet.

Strax innan middagstid fick jag för mig att vi behövde nya gardiner till köket. Jag är aningen less på de vi har, de är så färglösa, små stela och tråkiga. Det räcker med att utsikten är grå och tråkig. Jag hittade några tyger som jag köpt på jysk för ett bra tag sedan. Sen tog jag över köksbordet och satte igång med mätta, klippa, stryka och sy.

Gustav var ganska skeptisk till mitt val av tyg i början, han sa vid ett tillfälle att jag höll på förvandla vårt kök till en barnkammare. Men när jag väl blev klar tog han tillbaka och höll med om att det blev bra (se bild).

Nu ska jag bara försöka komma på något som livar upp vardagsrummet och sovrummet lite. I somrummet är det ett ganska kort fönster så det får inte bli för mycket där. Medan det i vardagsrummet är precis tvärtom ett jätte stort fönster. Vi har tidigare haft panellängder på båda sidorna, men det ser så litet och kalt ut då... Jag ska kräva vidare i min tyglåda och försöka trolla fram något som livar upp det hela. Textiler kan göra stor skillnad.

När jag var klar med gardinerna och efter två goda pajer, en köttfärspaj och en med kiwi och äpple med vit choklad (eftersom Gustav fastnade för smält vit choklad över bär när vi var hos Ewwe) gick vi över till "Mia". Där vi tillbringade natten med diablo.

Min assissin hamnade efter i levlandet så de fuskade upp den några levlar, trots att jag protesterade. Men det blev i alla fall roligare när man inte dog på en gång. Efter ett tag blev det ganska tröttsamt att spela, men vi klarade ut två akter så vi har två kvar. De två ska vi spela i dag/natt är det tänkt. Vilket känns lite tungt.

Vi hitta skolan!

Vem sa att arbetsförmedlingen inte skulle krångla in i det sista. Okej, det kanske inte är deras fel den här gången, man kan inte så noga veta med våra myndigheter.
Fick besked från csn idag att de inte kan ge mig några pengar eftersom jag är inskriven på jobb garantin. De måste ha något papper om att jag inte kommer att delta i den. Så imorgon bär det för sista gången på länge, förhoppningsvis, av till arbetsförmedlingen för att ordna med papper och annat shit. För en gångs skull verkar det som om jag ska få träffa min handläggare i alla fall, vilket är positivt.
Men det ska bli så skönt att slippa söka jobb. Sommarjobb är egentligen nästan klart det med, jag har jobb på macken hemma om jag vill. Nackdelen är då att jag har fotbollslaget kvar här nere. Men som student måste tyvärr ekonomin få gå före nöjen...

Jag och Gustav var in till Göteborg idag. Men det var på håret att vi hann med det tåg vi skulle, jag missade bussen till stationen med någon enstaka minut. Så Gustav körde mig på pakethållaren in till stationen, snabbt gick det kan jag lova. Ungefär lika snabbt som det skulle ha gått med bussen och då går även bussen raka vägen...
Men vi hann till och med hämta ut Gustav biljett och stå och vänta någon minut. Han är en galning på cykel den grabben...
Väl inne i Göteborg tog det oss en bra stund innan vi hittade en turistbyrå, vi behövde en bättre karta än den jag fick ut från eniro. Att hitta till Seminariegatan 1b gick desto bättre. Vi gick inte fel en endaste gång! Gustav skötte kartläsandet och jag letade skyltar, ett utmärkt samarbete
Väl på plats kollade vi in salen som jag ska vara i första lektionen, eller under introduktionen.

Efter själva skolan stod inskrivning i kåren på tur. Den gatan var inte heller något problem att hitta, faktum var att vi redan gått förbi den gatan.
Men en byggnaden var lite krångligare att hitta åt. Götabergsgatan 17 ligger inte bredvid nummer 16 eller 18, utan bredvid 34:an! Det krävs riktigt stadsbor för att få till den logiken..
Men vi hittade dit efter att ha varit in på en annan del av skolan och frågat i receptionen. De verkar ha spritt ut skolan på en massa adresser runt om i staden.
Inskrivningen gick också smärtfritt, jag fick en massa papper som jag ska kolla igenom lite lätt. Såg att det fanns massa olika "klubbar" man kan gå med i inom kåren, men det stod inte fotboll eller någon annan idrott någonstans, bortsett från dans då. Men att se mig dansa, annat än på krogen, är något som inte finns på kartan....

Vi hann även med en liten tur på Nordstan, men man blir så virrig där inne. Det finns inte en affär av varje sort, utan flera stycken. Ja, jag kommer från en liten by i Norrland...
Vi hittade inga snowboardskor som jag var nöjd med, fick pengar av mamma och pappa i julklapp som jag ska köpa snowboardskor för. Men då det inte är någon brådska kan jag lika gärna vänta tills de börjar rea ut sakerna, någon gång efter att de har haft sportlov här nere.
Vi buffé på samma ställe som när vi julhandla med Mikael och Adam. Det är gott, men känns ändå lite halv taskigt där. Det gäller att välja rätt bord om du vill få beställa/betala för buffén.
Vi blev i alla fall mätta och orkade gå någon timme till.
Vi sex tiden var vi lessa och gick för att lösa ut en biljett till Gustavs hemresa, själv åker jag på mitt superkort som jag älskar 29 dagar och hatar 1 dag (då man måste betala det).
Resan hem gick bara bra, Gustav hade kapptävling med bussen som jag åkte och han vann nästan. Han låg före en bra bit, sen åkte bussen om, Gustav kom om igen och sen körde bussen om igen.
Vi var hemma ganska exakt samtidigt, eller ja, samtidigt eftersom jag väntade på honom efter att jag klivit av bussen.
Ändå sa Gustav att han skulle ta det lugnt hem, när jag påminde honom om det sa han att han tagit det lugnt Nämnde jag att han cyklar som en fartdåre?

När vi kom hem var vi helt veck båda två så vi föll i sängen. Efter Simpssons så spelade vi lite Diablo II. Vi började på varsin ny karaktär och klarade av första biten.
Nu är det dags för sängen så man kommer upp och iväg till förmedlingen imorgon.

Busskort

Idag var jag och Gustav iväg till Överby Köpcentrum. Vi var där så gott som hela dagen, utan att egentligen köpa någonting. Lite ätbart och andra förnödigheter införskaffades dock.
Fast jag har ändå gjort av med 1060 kronor idag, på ett busskort. Åh, vad man saknar skolkortet, åka hur mycket som helst gratis. Kortet som har jag köpt nu är precis som ett skolkort med undantag för det underbara ordet gratis, så om 30 dagar måste jag betala ytterligare 1060 för att åka. Men jag har räknat en del och kommit fram till att det är i särklass det billigaste sättet att ta sig fram och tillbaka till Göteborg så gott som dagligen. En tur och retur resa får du räkna minst 100 kr för och då är det inga resor i Göterborg inräknade. Om man slår 1060 på 30 dagar som det är giltigt så blir det runt 30 kr dag. Vilket egentligen inte så är mycket med tanke på hur mycket man kan åka.

Vi tittade på cyklar idag, men hittade inte någon som jag verkligen kände att det var den rätta. Jag vill ha en exakt kopia av min gamla cykel. tack.
Imorgon bär det av till Göteborg så vi får fortsätta att spana efter cykel då, efter att vi hittat skolan. På tal om skolan, jag har sett ett schema idag, tycker att det ser helt okej. Ledig tisdagar, synd att Gustav går i skola och istället är ledig onsdagar. Men man kan ju inte få allt.
Har också kikat lite på kursmålen osv och det ser riktigt intressant ut, men det återstår att se på måndag....

Slappt och träning

Ytterligare en slapp dag till listan. Klev ungefär då Gustav gick till skolan, han var vänlig nog att se till att jag var klarvaken tills dess så. Klagar inte, det är bra att komma upp.
Jag började morgonen mycket lugnt med frukost och timmar vid datorn. Sen började jag sticka på pulsvärmarna, men gav upp då jag hade för många maskor. Jag började på ett par tjocksockar där jag i stället hade för få maskor.
Jag orkade inte räkna efter utan tog och började med en disktrasa.
Ja, du läste rätt, en disktrasa. Jag ska sticka disktrasor.

Det är nämligen så att min lillasyster har dragit i gång en "swap" (alla göra samma sak på sitt vis och sen byter man, oftast via posten) med disktrasor på sysidans forum. Så jag har hoppat på den idén, fast att vi redan har tre stickade disktrasor... Men det kan ju vara lite skoj.
Just nu håller jag på med en mörk rosa som jag stickar fiskar, bubblor och nu är en val på g också. Jag gör mönster utifrån korsstygnsmönster med aviga och räta maskor. Använder man fantasin ser vad de föreställer...
Det är små krångligt och man måste tänka till mönstret ska ju stickas bak och fram i emellanåt (typ var annat varv)... Men det ska nog gå bra. Kan ju inte bli värre än att vi behåller trasan själv.
Disktrasor i garn (bomull eller lin) är faktiskt helt okej. De enda de får minus för är att de inte torkar lika fort och suger upp blötta lika bra som en vettex.
Om det är någon som är sugen att vara med i swapen så finns information här.

Sen ikväll var det dags för träning. Det kändes verkligen att jag varit borta ett tag kan jag lova. Jag kommer ha ont i varenda kroppsdel i morgon bitti! Dessutom hade vi ett nytt program vi körde, sju övningar 30 sek jobb 35 vila. Kan låta slappt, men det är det sista det är! Jag kommer bli så stark att det finns inte med på kartan. Lite önsketänkande får man väl ha ibland...

Jag och Gustav har börjat planera lite födelsedagspresenter inför det kommande året. Jag förespråkar genomtänkta och personliga presenter. I år är jag även inne någon del i present ska vara så pass personlig som att man har gjort den... Jag säger inte mer än så, men det handlar inte bara om mig och garn...
Imorgon bär det av till Överby. Dels ska det spanas efter snowboardskor till mig, affärerna i Sollefteå har fått för sig att det är ute med snowboard så där fanns inget!
Sen måste jag börja spana efter cykel och vi har några fler punkter på var att kolla på lista.
I övermorgon, torsdag, bär det av till Göteborg för att leta efter min skola och studentkåren som vill ha pengar. Vi hinner nog med lite affärer där med. Tråkigt nog var kusin Nansen inte hemma, men jag hinner träffa henne senare i vår.

Svar från Regeringen

För flertalet månader sen fick Skolministern ett mail (finns att läsa nedan) av mig angående att de ska skriva in skolk i betyget. Igår fick jag ett "riktigt" svar. Kan inte säga att jag är helt nöjd med det. Verkar inte som om de förstår hur jag menar....
Det verkar inte heller som om de vet hur det går till i skolan! Man får inte terminsbetyg i gymnasiet, det är i högstadiet man får det. Dessutom är det inte föräldrarna som får betyget i handen om man har en snäll lärare som skriver ut kursplanen åt en vid varje terminsslut.
Det behöver inte heller bättre av att föräldrarna får betyget med frånvaro siffrorna i handen. Det är faktiskt inte alla föräldrar som bryr sig om det heller. Under gymnasiet är det dessutom ganska vanligt att man flyttar hemifrån också. Hur lätt är det inte att "glömma" betyget kvar i lägenheten ect i fall föräldrarna skulle fråga.
Mitt förtroende för regeringen höjdes inte direkt av svaret jag fick.... Otur för dem att jag numer får rösta!

Och för er som missat vad jag skrev till Skolminister kommer här mitt brev...

Skolk skrivs in i betyget Din frånvaro kommer i framtiden att redovisas i terminsbetygen och blir obligatoriskt i såväl gymnasium som grundskola. Registreringens förhoppning är att den skärpta kontrollen ska dämpa den utbredda frånvaron i landets skolor. Regeringens plan är att skolk ska skrivas in i betygen från och med vårterminen 2010 eller senast från och med vårterminen 2011.
Källa: Regeringen

Den här uppgiften fick jag skickad till mig i ett mail, och jag hoppas verkligen att det inte är sant!?För det skulle vara så orättvist att det inte går att sätta ord på det.
Jag har själv, i princip, aldrig skolkat och är lite av vad man kallar "pluggis" så det är inte så att jag har något att skämmas för.
Jag sa att jag i princip aldrig har skolkat, det är klart det funnits tillfällen då man inte har gått på lektionen. Det händer alla, även den bäste. Jag minns en gång, mitt första år på gymnasiet då jag och några till tog initiativet till en "grupp-strejk", vi struntade helt enkelt att gå på en viss lärares lektion. Anledningen till det att vi skolkade var att vi ville göra vår röst hörd, vi ville se någon form av förändring. Hon behandlade oss inte med respekt och vi tyckte inte att vi fick ut något av hennes lektioner. Vi var inte ensamma om våra åsikter, det fanns lärare som delade dem med oss.
Hur som helst så tror jag inte man blir av med skolkandet genom att ha med det på betyget. Skolkar man så det kanske inte betyget som är syftet till att man är i skolan överhuvudtaget, eller vad tror ni?
Det tror inte jag. Jag tror att betygen är bland det sista man bryr sig om. Att skolka handlar i alla fall inte bara om att man är omogen, utan det kan finnas andra orsaker som man inte ser eller kan förstå. Tonåren är som bekant en ganska svår tid, det är mycket som händer och det kan lätt bli rörigt. Skulle närvaron hamna i betyget tror jag att arbetsgivarna för en gångs skull skulle börja bryr sig. Vem vill ha en anställd som kommer för sent eller kanske inte kommer alls?
Ingen, så vitt jag vet. Men jag tror att alla som vill kan passa tiden. Det handlar om motivation. Det är där problemet sitter! Istället för att skriva upp frånvaron på ett papper tycker jag att man ska satsa på att motivera de som väljer att inte gå på lektionerna.
Någon anledning måste det väl ändå finnas. För om alla mådde bra och tyckte skolan var rolig skulle man väl inte skolka?På högstadiet hade jag en helt fantastisk tyskalärare. Trots att tyska långt ifrån var mitt favoritämne och det ibland hände att jag inte gick dit och ofta kom för sent så gav hon inte upp. Hon fortsatte vara trevlig och hjälpte mig väldigt mycket. Lärare som bryr sig och vill hjälpa en till rätta istället för att klandra och förmana en är ett stort steg på vägen!
Men för att lärarna ska orka med det, utöver allt annat behöver de hjälp!
Satsa hellre på mer resurspersoner inom skolan det kommer att ge bättre resultat!

Jag tog i våras studenten och känner att jag mycket väl vet vad jag talar om så jag hoppas du tar till dig den kunskap som jag delar med mig av och agerar utifrån den.

Här har ni det fina svaret de var generösa nog att dikta ihop åt mig.

Hej Rebecka!

Du har skrivit till skolministern om skolk i betygen i gymnasieskolan. Jag har blivit ombedd att besvara ditt brev.

Utbildningen i gymnasieskolan är frivillig men elever som har börjat i gymnasieskolan måste delta i undervisningen. Att det inte är frivilligt att delta i undervisningen följer bl.a. av bestämmelserna om frånvaro i gymnasieförordningen. Utgångspunkten är alltså – om än inte tydligt framskrivet – att eleven förutsätts vara närvarande.

År 2006 infördes en ny bestämmelse i gymnasieförordningen om att rektor ska se till att en kontakt upprättas mellan skola och hem när eleven har olovlig frånvaro. Skolan har dock inget lagstöd för att självmant kontakta föräldrar till myndiga elever.

Att notera olovlig frånvaro i antal timmar eller lektionstillfällen i terminsbetygen kan vara ett sätt att ge vårdnadshavare kontinuerlig dokumentation av den olovliga frånvaron och eleverna ytterligare ett incitament att närvara vid undervisningen. För att skolan ska kunna införa uppgifter om elevers frånvaro i betygsdokumenten krävs emellertid författningsändringar.

Regeringen avser att återkomma till bestämmelser om frånvaro, bl. a. vad gäller om olovlig frånvaro ska anges i betygsdokument, inom ramen för det pågående arbetet med en ny skollag.

Med vänlig hälsning


Annika Bengtsson

Jag har byggt ihop en dator

Dagen avslutades med morotsfritters (som pannkaka morötter i) till middag. Sen började vi plocka med laptopen igen, jag får göra det mesta, men Gustav gillar att "lägga sig i". När det var dags att skruva fast delarna uppstod ett jätte problem, ingen av oss (ja, jag äger också verktyg) hade tillräckligt små mejslar.
Det blev en till promenad i blötan ner till Cheapy (ja, vi bor bara bredvid lågpris affärer). Där hittade vi ett fint torxset med 6 mejslar som fick följa med oss tillbaka. Vi köpte också en träskiva som vi ska förädla till skärbrädor att bränna på. Det ska bli olika presenter. Jag har kommit på idén om att vi ska ge personliga presenter i år. Tid är pengar, men då ingen betalar för ens tid för man ge bort sin tid i stället. Det är ju fint det med!
Dessutom är det lite roligt också.

Vi fick ihop datorn efter ett tag, men jag skulle vilja ha rätt på den som byggt datorn från första början. Vad är meningen med att dra alla kablar på det sättet de har gjort. Inte ens Gustav som är betydligt mer insatt i datorbygge än vad jag är tyckte det var särskilt logiskt.
Imorgon ska vi ta och testa om den fungerar, eller snarare om jag (vi) gjort rätt.
Vi har också hunnit med att sitta en hel del vid våra egna datorer i kväll. Gustav har gjort en formatering på sin dator (en av diskarna) och installerat en nyare variant av Windows Vista, dock en betaversion. Den verkar rätt okej, lite mer lik mac. Kan hända att jag också vill köra den senare, vi får se.

Vi har börjat planera lite inför veckan och det ser ut som om Gustav är ledig från onsdag till måndag. Så någon gång innan helgen ska vi till Överby och Göteborg. Borde ta och sms Kusin Johanna... Sen till helgen ser det ut som om det blir någon form av lan. Antingen går jag och Gustav över till "Mia" bara eller så drar vi allihop bort till kåren och är med på deras Smurf-lan. Vi skulle avvakta där och se.
Nu är det säng dags så kanske man orkar upp innan man ska gå och lägga sig igen.

Checklistan en aning kortare

Nu har jag snart varit i Trollhättan i två dygn. Igår kväll var jag och Gustav över till "Mia" med två kakor. Båda nya recept, en vaniljkaka och något som påminde om snoddas. Båda två blev godkända av samtliga.
Vi hade lite problem med snoddaskakans glasyr, det ville sig inte bättre än att florsockret tog slut. Efter rådslag med mamma började vi krossa socker i morteln, det visade sig fungera. Även om det var jobbigt och inte att föredra.
Vi blev kvar hos grannarna ett bra tag och när vi kom hem igen hade vi en gammal laptop i beståndsdelar med oss. Jag skulle få prova att bygga ihop den, anledningen till det var att Mikael, ägaren, vill ha en anledning att kasta den... (Man kan inte kasta något som faktiskt fungerar.)
Ganska roligt att få se hur det egentligen ser ut, lite klurigt att komma på hur allt ska sitta. Men Gustav var med och hjälpte till, fast han hjälper på tok för mycket. Men jag antar att det är svårt för honom att låta bli.
Efter att ha pillrat lite på datorn och fått de flesta delar på rätt plats var det dags för sängen.

I morse tog det tid att komma upp. Gustav hade ställt väckaren på åtta, den väckte mig mitt i dröm om bio, försening och mobiltelefon och flykt. Jag puttade till Gustav och sträckte mobilen till honom, han mumlade till och tog telefonen. Sen när han var lite mer vaken började jag berätta om min dröm för honom, men mitt i den blev jag för trött och fick ingen reaktion på vad jag sa så jag somnade om. Vilket det visade sig att Gustav också hade gjort.
Men lyckligvis vaknade vi vid kvart över nio. Jag passade på att tala om för Gustav att han skulle till skolan om en timme och då flög han upp.
Sen klagade han på att mobilen inte väckt honom, men jag lyckades övertyga honom att han visst vaknat och somnat om.
Efter att ha gjort oss tillräckligt mycket i ordning tog vi en rask promenad in till högskolan där vi sedan gick skilda vägar.
Jag började med att gå till arbetsförmedlingen och vänta minst 10 nummer på min tur. Sedan klagade jag över den halva regnskogen de skickat åt mig och fick lite hjälp och svar.
Nu ska jag skicka in papprena igen och hoppas på lite pengar.

Vad som stör mig en aning är i fall att jag hoppar av utbildningen måste jag vänta ytterligare i tre månader innan jag kan få ersättning igen. Men sen när blev arbetsförmedling värt mer något än något som katten släpat in.
Efter arbetsförmedlingen styrde jag stegen mot polisstationen. Inte helt oväntat hade de inte hittat åt min cykel. Men jag passade på att ta reda på var cyklarna de får in tar vägen då de inte ryms hos polisen längre, Meleruds auktionkammare. Kanske kan vara värt att kolla upp, kan kanske köpa en begagnad cykel där?
För en ny cykel behöver jag! Var och kollade på den enda sportaffären som finns i centrum. Hittade en som kan vara ett alternativ där. Men ska bort på Överby innan jag bestämmer mig.
Jag vill ha en som liknar min gamla, helst den gamla förstås En damcykel som inte är damig.
Jag är komplicerad och bestämd när det gäller att köpa sånt man inte har så mycket av. Ungefär som skor, mobiler, almanackor och nu även cyklar.

Jag hann också med ett besök i bussinformationen, eller vad det heter. Jag fick tidtabeller på bussar och tåg mellan Göteborg och Trollhättan och lite behövlig information.
Sen gick jag en stund på stan med, utan någon större glädje..
När jag var klar, tog inte så lång tid var det länge kvar till tre då Gustav uppskattat att han skulle sluta så jag gav mig av hemåt Vädret här nere stör mig verkligen, inte nog med att kyla är vindar med fukt och snön inte existerar så kan det inte bestämma sig. Det är uppehåll samtidigt som det inte regnar utan blåser omkring regn så man blir blöt lik förbannat...
Jag har dragit ner persienerna så jag slipper se eländet.

När jag kom hem värmde jag mig med en kopp te. Sen tog jag och bakade lite bröd och försökte rensa lite i min regnskog i form av papper. Jag börjar tro att jag har fått lite ordning på det hela nu... Skönt att det snart är över.
I min brevlåda låg tre brev till mig, tråkigt nog inga personliga, men ändå välkomna. Det ena, det bästa, var i från Göteborgs Universitet - institutionen för journalistik och masskommunikation. Jag var varmt välkommen att börja plugga till våren, börjar den 19 januari, alltså om en vecka.
Jag kommer vara toknervös, massa nya människor att försöka göra ett gott intryck på, dessutom kommer jag vara bland de yngsta, om inte den yngsta!
Jag tycker inte om första intryck, framför allt för att de oftast sätts utifrån utsidan! Ibland går det inte att undgick att tänka han/hon är nog på det sättet genom att bara kolla vad de har på sig.
Andas in, andas ut. Det kommer nog gå bra och om inte, då får du motvisa att första intrycket inte alltid stämmer!
Sen var det papper från banken med massa besked om uttag, inte speciellt uppmuntrande och sen ytterligare ett kuvert från csn.

Nu är Gustav hemma och jag ska snart ta och börja med maten och röja i köket. Diskhögen börjar bli hög som ett berg efter all bakning nu.

Åter i Trollhättan

Nu har vi precis improviserat en frukost, vår första morgon i Trollhättan det här året.

Med improvisera en frukost menar jag att vårt kylskåp nästan ekade, men det blev till sist scones med vatten i stället för mjölk med smör och marmelad, te och juice.

Jag invigde en av mina gigantiska tekoppar som jag fått av Syster och Ewwe. Den funkade riktigt bra, rann inte ut något eller så.

Den sista dagen hemma var helt okej. Jag och Gustav städade upp på rummet som jag lånat, packade och var ute en stund i vår fina skog med Tux. Vi passade också på att skotta lite och njuta av den vita vackra omgivningen.

Vid två tiden kom mamma hem och då åt vi våfflor, umgicks och städade upp det sista. Sen kom Syster och pappa också hem och vid halv fyra åkte vi alla in till busstation. Tux satt i Josses knä och de ville absolut inte skiljas från varandra, de har blivit de bästa vänner under vår vistelse hemma. Men jag har lovat syster att hon är välkommen hit när som helst.

Men det var lite roligt att han kom så bra överens med Josse, men inte alls lika bra med Petter, av någon anledning. Det kommer nog det med, det är ju på tal om att brorsan ska ner och hälsa på någon gång, han har ju inte sett hur jag bor här än så.

Bussresan gick bara bra, fast att vi kom i väg ganska sent. Tux var snäll och tog det lugnt i sin resebur, han låg nog och saknade Josse.

I Sundsvall mötte Ewwe och Nelly oss på stationen. Det var första gången Nelly och Gustav träffades. Vi lämnade Gustav och Tux på busshållplatsen med all packning, medan vi tjejer gick och handlade lite nödproviant att ha på tågresan nästa dag.

Jag avskyr verkligen att åka tåg och vara hungrig, samtidigt. Det hände mig en gång att mitt fika tog slut och då tänkte jag köpa lite i bistron, men hade bara kortet. Vilket innebär att jag fick fortsätta gå hungrig till jag klev av i Sundsvall och kunde springa in på en mack.

Det var verkligen inte roligt så numera har jag alltid massa mat med mig och någon hundralapp i kontanter.

Hemma hos Ewwe fick jag leka och gosa med Nelly medan Ewwe lagade spaghetti och köttfärssås åt oss. Gustav försökte hjälpa till, men Ewwe ansåg honom som överflödig, så vi satt på varsin stol och höll henne sällskap i stället.

Jag fick byta blöja på Nelly också, tog en stund innan jag kom på (Ewwe visade) hur de fungerade. Nelly verkade i alla fall ha väldigt roligt åt mig där hon låg på "blöjbytarplatsen"...

Det var en mycket nöjd och belåten Nelly som tillbringade kvällen med oss.

Efter maten såg vi lite på tv och jag busa och gosa med lilla Nelly. Ewwe hade sagt att jag fick ha henne så mycket jag ville den kvällen, med undantag för när Nelly blev hungrig. Så det var lika bra att passa på, man vet ju aldrig när jag får chansen nästa gång!

Ewwe bjöd också på en mycket god efterrätt, varma hallon med smält vitchoklad!

En stund senare gick jag och Gustav ut med Tux. Vi var ute i ungefär 45 minuter med vår lilla bebis. Han verkade ha riktigt roligt ute och till Gustavs och min glädje passade han på att kissa också. Första gången han kissat utomhus!

Han är så behändig att resa med och accepterar tillvaron. Han satt lugnt i sin resebur hela kvällen och natten. Jag vågade inte släppa utom honom med tanke på att han inte kissar i sin bur. Det skulle inte ha varit allt för lyckat om han kissat någonstans i Ewwe och Andreas lägenhet.

Medan vi var ute kom Andreas hem från travet med glädjebeskedet att en av hans hästar, Speedy Brodda, vunnit! Grattis till det!

Resten av kvällen tillbringade vi framför tv:n med Nelly. Sen somnade jag och Gustav gott på deras nya snygga soffa. Vi sov fram till att väckaren ringde vid fem tiden.

Efter att ha vaknat till och gått på toa kom en sömnig Ewwe och satte fram frukost åt oss. Efter en god frukost tog jag ut Tux en snabbis så att han skulle få röra lite på sig innan den långa tågresan tog sin början. Andreas tog sig också upp och körde ner oss på stationen efter att vi sagt hejdå till Ewwe och den sovande Nelly.

De är så otroligt snälla som ställer upp och hjälper oss. Det är inte första gången jag utnyttjat deras gästfrihet för att kunna ta det där tidiga tåget.

Tågresan gick bara bra, trots all packning, jag ljuger inte när jag säger att allt säkert vägde mer än mig. Först hade vi min stor scoutryggsäck (som till stor del innehöll tekoppar), min fotbollsväska, Gustavs datorryggsäck, min datorväska, en blå ikeakasse (det otroligt fina överkastet mormor virkat åt mig och Gustavs matberedare), Tux och min handväska!

Vi måste ha sett ganska roliga ut...

Vi satt i djurtillåten avdelningen som var betydligt bättre än när jag åkte hem. Nu var det bara en lite avskild del i en vanlig vagn. Dessutom var den ganska tomm också, en lång bit var vi helt ensamma i den. Väldigt skönt. Vi sov i omgångar och Tux var lung han med.

Första bytet var i Stockholm och det gick bra. Fast varken jag eller Gustav tycker speciellt mycket om Stockholms central. Det är så mycket upp och ner och möjligheter att gå fel på där.

Även tågresan till Göteborg gick bra, vi var lite piggare nu så vi såg på film, Magnus Betners Uncut (han är rolig samtidigt som han har bra åsikter!) och tittade på några av mina gamla bilder (från datorn hemma). Vi passade också på att utnyttja kupongerna för gratis fika som sj bjuder sina priomedlemmar på.

I Göteborg fick vi sitta och vänta i nästan två timmar, vilket inte var fullt så roligt. Speciellt inte då vi hade så mycket packning, gå omkring tillsammans var inte ens att tänka på.

Vi turades om att vakta packningen och Tux medan den andra gick omkring. Jag hittade en resekatalog som jag tittade lite och drömde mig bort. Sen kom jag på att jag hade den sista Eragon boken i min väska så jag satte mig och läste den medan Gustav travade omkring på stationen.

Till sist kom äntligen tåget till Trollhättan och vi hittade bra platser åt oss där vår packning och framför allt Tux rymdes bredvid oss.

Väl framme i Trollhättan väntade vi en extra buss för att den första var så full. Men här nere går ju bussarna ungefär var tjugonde minut så det var ingen fara.

Bussresan gick också bra, fast att det var ganska trångt och skakigt. Det var skönt att få komma hem igen. Tux blev också glad, fast han verkade inte känna igen sig riktigt. Jag öppnade luckan till hans resebur och efter ett tag vågade han sig ut. När han skuttat omkring ett tag lyfte jag in honom i hans vanliga bur. Då gick han direkt dit hans toalettlåda brukar så (lämnade den hemma), rabbade lite och släppte sedan ut en flod!

Att man kan bli så glad och lättad av lite kaninkiss på rätt ställe! Jag bytte tidningen omgående och fixade en ny toalett till honom som han duktigt använt sedan dess.

Vi hittade några pizzamackor (typ som panpizza, fast långa och smala) i frysen som vi micrade och åt medan vi undersökte all post.

Jag hade fått en halv regnskog av försäkringskassan gällande jobbgarantin för ungdomar Så jag ska försöka få någon tid hos min handläggare nu i veckan och gå dit med alla papper och få någon ordning på allt. Jag kommer ju kunna få pengar fram tills dess att skolan börjar, skulle jag tro. Studiebidrag kommer jag i alla fall få, det beslutet är klart. Inget annat var ju att vänta där så. Sen väntar jag glatt på min lön från Statoil med, borde ha blivit lite grann i alla fall. Allt är bättre än inget, utom Allsite.

Kvällen avslutades tidigt, vi packade upp och satt lite vid våra datorer. Sen stängde vi in Tux i köket för natten. Han skulle få det som belöning för att han varit så duktig under resan och för att han behövde få röra lite på sig.

Sen gick vi och la oss och tittade på Simpssons, slutet på körslaget (hur kunde de rösta ut Nanne?!) och lite annat vi hittade på tv:n. Efter ett tag blev vi lite hungrig och Gustav var en ängel och kokade lite mackaroner som vi åt tillsammans med ketchup. Som sagt, kylskåpet var inte allt för välfyllt.

Sen spelade vi rix fm-spelet, i sängen. Gustav tyckte inte alls att det var så roligt. Det var faktiskt inte så roligt att spela på två, man ska nog vara ett gäng om det ska vara skoj.

Sen somnade vi och vaknade pigga till ett grått och trist väder. Jag saknar snön!

Nu ska vi iväg ut i tråkvädret och göra något åt matbristen.

Lycka

Idag är en bra dag. Vi vaknade ganska sent och tog oss upp efter ett tag. Efter att ha ätit frukost startade Gustav "datorn nere". Efter några timmar och mycket uppmuntring från min sida och påminnelser om att jag älskade honom och varför han älskar mig fick han äntligen fram mina gamla bilder! Bilder från Tåmehawk, militärlägret, Mastodonten, Balen i nian, Turkiet, Mitt första (och nästan sista) lajv och allmänt andra bilder man väldigt väldigt gärna har kvar! Jag bjuder här på en bild som jag blev extremt glad att återfå!
En bild på två modoiter som firar segern som Karol Krizan (målvakten) ordnade så fint åt oss bort på timrås arena! Lyckliga minnen! (Kankse lite för att fira dagens efterlängtade seger mot Rögle med.)
Kan hända att fler bilder dyker upp bilddagboken när jag kommit hem så jag får lite hastighet på nätet.
Gustav lyckades också få till datorn nere, dödat en halv miljon olika virus och spionprogram samt installerat lite andra antivirusprogram. Dessutom lyckats frigöra lite plats på hårddiskarna, vilket datorn inte mådde dåligt av.
Vi har börjat ordna med packningen också, läskigt mycket saker som ska med ner. Allting kommer inte att rymmas...
Vilket har gjort att det är överfullt i det lilla rum vi för tillfället bor i, Tux ser det som en rolig hinderbana. Han gillar att sitta på min väska och spana.
Sen har vi egentligen inte gjort så mycket mer utom bestämt att vi åker klockan fyra istället för tio imorgon.
Jag tog en tur för att möta lillasyster när hon kom med bussen med. (Stadsbussen innebär en promenad genom skogen på ca 15 min.)
Jag tog med mig Tux så han skulle få hoppa i snön och få lite frisk luft. Men det ska jag säga, det är inte det lättaste att gå promenad med en kanin som hellre skuttar fram och tillbaka eller i cirklar. Stundtals gick det riktigt bra, men ibland var han bra bråkig.
Praktiskt var det då han skuttade upp i pulkan, bara att dra, han satt kvar riktigt länge också. (Det är nerför när man ska hem, därav pulkan.)
Josse tyckte det var trevligt med sällskap en bit i alla fall, behöver väl inte nämna att vi inte hann hela vägen. Vi hittade lite blåbärsris till Tux lycka med.

När Petter kom hem följde jag och Gustav med på skotertur. Mamma lovade mig att ta pappas skoter, vilket gick bra, tills vi kom till vår vändpunkt och jag skulle släppa före Gustav och Petter. Då stannade skotern och ville inte starta. Sen var det jag som fick aggera ficklampshållare medan grabbarna gissade på olika sätt att lösa problemet.
Det mest idiotiska var det som fungerade, jag och Gustav lyfte upp skotern så att mattan inte rörde backen medan Petter startade den med växel i för att jag sedan skulle låta Gustav lyfta själv och snabbt hoppa på skotern och köra iväg. Men som sagt, det fungerade och jag tog mig nästan hela vägen till "skoterparkeringen".
Sen lät vi den stå och tolkade efter Petters skoter iställe, först jag på madrass, sedan grabbarna på bob och sen jag på bob. Jag fick till och med köra Petters nyskoter då han tolkade. Vi hade riktigt roligt, jag gjorde nog flest djupdyk då jag åkte madrass, minst på boben. Gustav däremot ledde ett tag mot skotorn med 1-0, det blev lite senvikt på skotern så Petter och jag välte.
Det gick bra med både mig, bror och skoter. Inte en skråma på någon av oss.

Till middag ville pappa ha racklet (partygrillen) igen, eftersom Gustav var här. Men det är gott så ingen klagade och vi fick dessutom en god efterrätt.
Jag behöver komma igång med träningarna så fort jag kommer hem, det är inte nyttigt att vara hemma, uppenbarligen.

Nasse (namngett av Gustav)

Det blev ingen mer klippning i förrgår, däremot i går kväll. Jag vet inte riktigt om jag är nöjd, har inte hunnit fundera så mycket över det.
Tidigare under gårdagen, som startade sent, var jag in till stan och träffade Mate (ja, han stavar med bara ett t, för det påminner mer om mat då). Efter en massa samtal och fika hemma hos honom gosade vi lite med deras marsvin. Sen väntade en promenad med deras söta hund. Vi kom då ganska nära en gemensam kompis, Jimmys, hus. Så varför inte passa på?
Han följde med oss på promenaden som nu bar tillbaka till Mate och bilen.
Efter att ha sagt hejdå till grabbarna och vovven for jag ner mot stan. Familjen skulle bowla. Otroligt nog gick det riktigt bra för mig, om man jämnför med de andra.. Jag ledde ett bra tag, men pappa var hela tiden strax bakom. På slutet kom han om mig och jag tror han blev segraren.
Därefter följde en mycket god och exklusiv middag på kinaresturangen. Otroligt gott var det och man var mätt i timtal!
När vi kom hem började pusselbyggandet på allvar. efter att mamma klippt mig och sytt klart mina trosor. Jag kom inte överens med varken mamma eller syrrans symaskiner, de bara kränglade så fort jag satte mig där.
Pusselbyggandet på gick ungefär till det att lokaltidningen damp ner i vår brevlåda.
Vi blev inte ens klar med pusslet, men vi kom bra bit i alla fall.

Nästa morgon eller fortsättningen på den, började relativt tidigt efter några timmars sömn. Jag och syster tittade på Super-Nanny och därefter byggde vi klart pusslet. Det saknas två bitar trots att det är ett helt nytt pussel, fast de kommer nog fram.
Vid tolv kom mamma hem, hon har fått slut på jullov nu. När hon åkte tillbaka till skolan följde jag med och gick på stan ett tag. Sen gick jag för att möta Gustav som kom med bussen från Kramfors.
Efter att ha lämnat hans packning (ungefär hälften så liten som min kommer att vara då det är dags att åka hem) i mammas bil gick vi på stan tillsammans.
Jag köpte ett till par skor, ett par mer vinter aktiga denhär gången och aning kvinnligare och finare än de jag har.
Sen tog vi bussen hem och fick äntligen betala rätt pris, vilket vill säga barn.
Därefter lagade vi tacos och Gustav började återigen jakten på mina gamla bilder. Det är ganska frustrerande att de finns där men att man inte kan komma åt dem. Sen visade det sig att det fanns en massa virus på datorn också, den har tydligen lekt bot åt illegalfildelning.. Elaka antivirusprogram som inte gör som det ska.
Vi får hoppas att det löser sig i morgon..
Nu är det dags för lite bastu och sen blir det nog att sova, vi är ganska trötta båda två.

Julklapparna

Nu har dessa två skapelser kommit till sin rätta. Väskan till kusin Matilda och pulsvärmarna till kusin Johanna. Så nu kan jag avslöja att de är de två projekten jag pratat om innan jul. Det var till pulsvärmarna som jag lärde mig sticka flätor, inte så svårt efter ett tag...
Väskan är sydd i svart tyg med rött foder, dragkedja, inneficka och krok för upphängning av nycklar.
På utsidan är det fastsytt virkade blommor och till bandet har jag virkat snören med bara lösa maskor.
Efter reaktionerna att döma blev båda belåtna...

Vilket kap

Äntligen en dag då jag har tagit och gjort något. Dagen började lika sent som de följande det här året. Jag låg och läste och försökte gosa med Tux (han var inte så frivillig) innan jag klev upp. Efter dusch och frukost hjälpte mamma mig att korta min lugg lite. Vilket verkligen behövdes, jag tror luggen växer dubbelt så snabbt som resten av håret.

Jag tycker att jag är ganska modig som fortfarande låter mamma klippa mitt hår (mest toppa). Jag minns en gång då jag nästan tänkte gå till skolan i mössa efter hon "fixat" till mig. Det var när jag för andra gången i livet skulle spara ut luggen. Jag bad henne toppa mitt hår, ta bort det som var slitet, så att det blev jämnt. Hon missade det där med jämnt och tog exakt allt som var slitet, vilket resulterade i en kortare lugg (än resten av håret).

Tur att det bara är hår det handlar om, det växer ju ut igen! Det är ju inte som en tatuering precis.

Jag ska nog våga mig på att låta henne toppa och klippa upp resten lite också.

Skulle det gå snett är det inte första gången jag börjar en ny klass i konstig frisyr, och det gick ju bra ändå. (Jag syftar på när jag började gymnasiet med garnflätor.)

Som jag skrev igår skulle jag fika med Cheri. Jag skulle ta bussen in till stan, givetvis var den försenad, min vänstra stortå var allt annat än glad. De andra tårna jublade inte de heller. Men vem tar på sig skoterskor för att gå och fika på stan? Jag hade i alla fall tjocksockar!

Busskortet jag fått låna vill inte fungera (tror det var slut på pengar) så jag fick betala kontant. 25 kronor för att åka 5 km till stan. När jag åkte hem betalade jag 19, för samma sträcka. Hur kan den första busschaufförn ha tagit mig som 26+?! Ingen gissar på att jag är över 18 ens! Fast å andra sidan var chauffören en riktig surkart!

Vi gick lite på jysk innan vi gick och fika. Jag känner inte till något sämre jysk än de i stan, har ingen koll på något och har aldrig det man ska. Så där blev inga pengar spenderade.

Vi fikade på Hullsta Fiket och pratade länge. Det är en hel vetenskap hur man ska få fikat att räcka i den ungefärliga timmen man sitter där! Fast det är väl sånt vi tjejer ska vara bra på, antar jag. Det gick ganska bra, jag var bara klar lite före Cheri. Vi hade en hel del att snacka om, med tanke på hur många månader det var sen sist. Jag kan inte ens komma i håg när jag umgicks med henne förra gången.

Ett tag efter att fikat tagit slut ville de stänga fiket så vi gick ner till stan igen. Vi gick in på gallerinan med det-löjliga-namnet-jag-förträngt och hittade världens skorea! Snacka om att bli glad. Jag tycker egentligen inte om att köpa skor, brukar aldrig hitta några som jag tycker om och som är prisvärda. Men nu köpte jag tre par! Ett par låga svarta och vita som är likadana och ett par ljus bruna med klack att ha i sommar. Se bilden, som ni ser avslöjar den även min okvinnligt stor skostorlek. Jag står stadigt på jorden, när jag väl står still. Visserligen har jag stora fötter, men de är platta, vilket ställer till med problem när man vill ha finskor...

Ni kommer aldrig kunna gissa priset, men under 100 blev det sammanlagt! Helt otroligt, till ordinariepris hade det blivit runt 1500 kronor! Tycker jag gjorde ett jätte bra kap!

Till min stora förvåning och glädje stötte jag på Rebecka S på wedins. Hon blev chockad över att se vilka skor jag köpte. Antar att de är för "kvinnliga" för mig... (Antar att jag bytt stil ganska radikalt de senaste åren...)

Jag hade väldiga problem med snygga sommarskor förra sommaren. Antingen gick jag i gympaskor eller i flippflopp (visserligen "riktigare" i läder och riktig sula) men inget av de alternativen var ultimat. Jag ville ha en snyggare sandal, men hittade ingen i min smak.

Därefter hann vi bara med bokhandeln, där jag köpte en almenacka (i bära med sig format) och nästan nollställde min det jag gick plus på skorna. Kanske inte riktigt så illa, men den kostade lika mycket som tre par skor.

Men jag gillade storleken (fast att det inte är den som räknas), insidan och det är inte ofta jag gör det. Jag har bestämda åssikter om en del av mina saker vilket gör det svårt att shoppa.

Jag kan inte gå i skola utan en kalender. Jag var en av de få som var lydig nog att använda "loggböcker" man fick i högstadiet. Jag ville inte ens lämna tillbaka dem över sommaren eftersom jag skrivit så mycket jag behövde veta i dem. Jag brukade "tappa bort" dem veckan innan eller så....

På tal om skolan så har jag inte hört något mer sen jag svarade ja, vilket börjar oroa mig.. Tänk om min kurs inte blir av! Jag vill inte gå en termin till utan något vettigt att göra.

Efter bokhandeln konstanterade vi att resten av stan hade stängt. Det är tydligen helg i morgon och då stänger affärerna tidigare. Jag har inget emot helger men jag gillar när affärerna är öppen då man är sugen att gå på stan. Trettondagsafton, vad är det ens för dag. De tre klantskallarna till visa män som inte hade vett nog att ringa 118 118 eller ens öppna en kartbok kom fram till Jesus. Det är ingen som firar den helgen, det borde inte ens vara en helg*!

(*Affärerna borde vara öppna och bussarna gå som de gör annars.)

Innedagar

Här händer inte alls mycket över huvudtaget. Jag har i stort sett inte satt näsan utanför huset på två dagarna. Anledningen till det är kylan som inte vill vara det minsta nådig, idag har medeltemperaturen legat kring minus 25...
Vilket har inneburit en massa lugnt pysslande inomhus. Vi har bland annat provat mitt andra nya spel, som gick ut på att vinna hus. Det var rätt kul och går snabbt att spela. Vi har byggt ett roligt pussel, Wasgij, där man får gett motiv på kartongen, men inte det som motivet som pusslet blir. Det kan vara antingen vad någon av de som är på bilden (på kartongen) ser, eller vad som händer i framtiden/dåtiden eller någon annan fantasifull lösning. Roliga är de i alla fall.
Vi har också byggt ett av pappas föräldrars gamla pussel. Ett riktigt underligt pussel, det fanns bitar som, medvetet, var formade som båt, svan, skurk, sax och hjärta.
Det var ganska roligt det med, fast bitarna ville inte riktigt sitta fast i varandra. Det var inte det att de inte passade, för det gjorde de, men de satt inte fast i varandra.

Det har blivit en del pussel för sig själv också, jag har läst mer än hälften av min bok och gjort klart mina lovika vantar helt nu. Väntar bara på att de ska torka, tovade dem lite i gårkväll…
Jag håller på sticka en mössa, av garnet som jag fick av Gustav i julklapp. Jag hade hittat ett fint mönster jag vill göra, men jag förstod inte riktigt hur man gjorde det. När jag frågade mamma trodde hon att det inte skulle bli något bra, dels för att jag stickar runt, runt (med strumpstickor) och dels för att ”garnet har så pass mycket mönster i sig själv”. Så nu blir det mosstickning, lite mer tänka än bara räta maskor.
Det kommer inte bli den perfekta mössan som jag fortfarande försöker utforma. Men den kommer att matcha mina vantar!

Jag har försökt höra av mig till mina vänner, men de svarar fortfarande inte. Men en annan, Cheri (aka Häxan) som jag pratat tidigare med om att gå å fika har nu gett morgondagen som förslag. Så imorgon, någon gång, ska jag in till stan och fika med henne. Jag har inte träffat henne på ungefär ett år nu, om inte längre… Bland annat så var hon i väg till Usa, sen har det var en del annat också..