Kramfors Stadsfest

Som vanligt, sedan jag började skola i Kramfors, betyder stadsfesten ett tillfälle på sommaren att träffa skolkamrater och ha skoj. Så även i år, efter att jag slutat jobba åkte jag och Gustav in till Kramfors och Putte. Där böjdes det på trevlig förfest, jag träffade både gamla vänner men även några som kom (eller kanske heter kommer) att bli nya med.
Jag hade sjukt roligt och pratade en massa med allt och alla, men sen blev det dags att dra vidare in på festområdet. Där hade jag också roligt! Fast att vädret inte var det bästa, men det vägde alla vänner upp! Jag träffade många, men inte så många jag hade hoppats på. Mest överraskad blev jag över att träffa Hs och Ante, två gamla scoutkompisar. Sen träffade jag även Gustav gamla klasskompisar men också några av mina egna.
Musiken då, ja inte mycket att hurra för det heller. Veronica Maggio var verkligen en katastrof, nog för hennes låtar är kass i vanliga fall. Men att se henne på scen gjorde bara saken ännu värre, hennes hållning och rörelsemönster. Nej tack.

Alacazar, ja, av någon anledning tittade jag inte så mycket på dem. Kanske för att man mår illa av allt det rosa? Men de har faktiskt en hel del trallvänliga låtar.

Sista bandet, Femmanna Orkestern var extra roligt att se bara för att min fd. trummlärare (ja, jag spelade trummor för ca 7 år sen, men har ändå ingen taktkänsla) satt bakom trummorna. Dessutom kände han igen mig sen när han stod nedanför scenen!
Kvällen böjd också på lite öltält och zylos (gott om än dyrare än vanligt). Därefter åkte vi hem till Gustav och nattade.

Morgonen därpå skulle jag ta bilen hem för att jobba, men jag var inte riktigt i skick för att köra så Gustav var en ängel och körde mig till Sollefteå. Därifrån han senare tog bussen, ibland är han nästan för snäll!
Jag tror aldrig att en arbetsdag har gått så sakta och varit så dryg som lördagen var.
Efter att ha varit hem och ätit middag och klappat om Tusse tog jag bilen till Kramfors igen. Så trött som jag var vid det laget var jag nog ingen jätte bra förare då heller...
Den kvällen var minst lika rolig som den första, även fast vädret var helt värdelöst! Kallt och regnet hängde i luften enda fram till det var dags för banden!
Melody Club var helt okej, tack vara virvelvinden Herr Sångare Niklas De andra såg ut som hade känt mig på morgonen och lite därtill. Man undrar nästan vad de hade gjort innan, speciellt trummisen och Herr Kedjerökande Basist...
En liten minnesnotering inför nästa konsert är att nöta in låtarna bättre. Jag kände igen många från skivan jag fick för flera år sen, men det var ett bra tag sen jag lyssnade på den..

Kvällens höjdpunkt på scen var lätt Marmelad Orkestern. Jag hoppas att de (och ni) förlåter mig för den dåliga mobilkamerabilden, men som mycket annat (typ legg och körkort) glömde jag att ta tillbaka min kamera från min privata värdesaksvakt, Gustav. Marmelad Orkestern spelade bara välkända låtar, både nytt och gammalt, så man kunde hoppa och sjunga med.

Jag är riktigt imponerad hur bra det gick för mig att hoppa i mina högklackade sandaler (de begiea)! Jag och Gustav hamnade mitt i smeten ett tag. Men där var det helt hopplöst att stå. Människor utan balans borde inte hoppa! Jag har blåmärke på min höft efter alla som jag vägrade låta ramla över mig!

Denna kväll blev det också lite karuseller, men det var verkligen bortkastade pengar! Till att börja med blev jag bara illamående av virvelvinden, hur många gånger ska jag slänga bort pengar innan jag inser att jag fått ett elakt balanssinne som förstör det roliga. Men radiobilar brukar ju vara jätte skoj. Inte det heller. Det var något knas med dem så de gick knappt att styra. Visserligen ska de vara lite små svåra, men de här var skvatt omöjliga. Jag var inte ensam om min åsikt heller.
Sen åkte vi, jag och Gustav, hem till Granvåg och sov där. För att sedan fara och jobba nästa dag.
Uffa, jag borde verkligen ta och lägga mig tidigt i kväll. Men det är inte min grej, är en hopplös nattuggla som har svårt för att somna tidigt.
Igår kväll var det som sagt Timesplitters med brorsan och tidigt uppgång för hårkapning. Men imorgon bitti ska jag minsann sova till halv elva!