Idiotklassen....?

Idag var det återigen inbokat några timmar på skolan. Äntligen lektion, tänkte jag less som jag var efter hans dravel igår. Men inte då, det visade sig vara kursintro nummer 2. Inte nog med att vi inte förstår teorier, behöver pauser och är oakademiska, vi är tydligen så dumma att han behöver dela upp kursintrot på två dagar också. Jag älskar att känna mig idiotförklarad. Men nu har jag i alla fall min grupp, samma gamla härlig gäng två Idor och en Linnea. Känns tryggt, men samtidigt så skulle det ändå vara intressant att arbeta med några andra i klassen. Men fördelarna med att hålla ihop väger upp och det med råge. Jag minns fortfarande Lila Spöket grupparbetet med skräck.. Gruppindelningen var det enda vettiga på den "lektionen", men det var lite komiskt när han började prata design med oss.. Jag vet inte om jag höll med om allt han sa men.Vi slutade i alla fall några timmar tidigare än planerat, vilket absolut inte gjorde någonting.
Kusin Sara var nämligen på stadsbesök, så jag for in till stan och fördrev tiden i bra sällskap. Vi var också och fikade dyrfika på Barista. Får väl se det som en god gärning för att lindra ekonomisamvetet lite.
Nu håller jag på baka mazzarinrutor, gottigt och dessutom behöver jag en bild till kokbakboken. Jag har börjat frilägga lite av bilderna nu. Det kommer bli fint när jag väl är klar. Jag måste bara komma på hur jag ska få min inre bild att bli verklighet. Det lär nog innebär en hel del jobb, men det får det vara värt.
De senaste dagarna har jag virkat klart en bebismobil med amigurumi och dessutom virkat klart en sjal - jag ville ha ett projekt som tog lite tid. Men det gick aningen för fort. Fast det mesta av garnet jag inte vetat vad jag ska göra med tog i alla fall slut.
Slut håller också mitt lager på amigurumi ta, det är bara några stackare kvar där. Fast det gick ju fem stycken till bebismobilen och sen fick mamma i födelsedagspresent också.. Jag får helt enkelt virka fler! Ska här näst göra en påskkyckling, en ekorre och kanske sticka ett par strumpor. Jag har kommit fram till att min fingrar egentligen inte mår så jätte bra av allt virkande..

Gnarp och Kursstart

Nu är helgen slut som faktiskt var i hela tre dagar då det var först idag som kursen började. Helgen har varit fin, lördagen spenderades ute i sommarstugan som nu bara vara stuga efter sommaren lyste med sin frånvaro. Från den deprimerande går himlen föll snöblandatregn och snön låg i drivor runt stugan. Men inte på taket då jag och Gustav skottat bort den! Men snön var inte det enda som låg på vår tomt, det visade sig att vår nya granne fällt stora tallar ner över vår infart. Tur att det var så mycket snö att vi ändå inte kunde parkera där...
Vi skulle ha suttit ute och ätit wook, men vädret tillät oss inte så stackars pappa stod ute och wookade medan vi andra åt förrätt inomhus (jag var faktiskt så snäll att jag gick ut med hans förrätt så han också fick..). Vi var också ner och inspekterade havet igen, inte riktigt lika imponerande som sist, men ändå läckert.
Jag tror mamma var nöjd med sin födelsedag, hon verkade väldigt glad för sina gigantiska vinglas och presentkort på rabattgrävning hon fick av mig och Gustav..  Innan vi lämnade stugan i väntan på bättre tider så passade vi på att "hämnas" på vår granne. Jag hoppas han har lite humor och glimten i ögat, grannosämja verkar osunt. För er som tvivlar räcker det nog med att se ett Grannfejden, de är ju helt galna. Eller vinklas i alla fall som helt galna. Men i vårt fall kommer det nog att heta Tallfejden.. Motaktionen gick alla fall ut på att det byggdes en snömur framfram hans ingång och bakom muren en väktare. Så nu är det bara att hoppas att han kommer till stugan innan snön försvunnit... (Ja, bilderna är urdåliga.. Mobilbilder for the win!)

Jag och Gustav fick också med oss lillebror tillbaka till Sundsvall. Så kul att få rå om honom en hel kväll. Givetvis så släckte vi ner en timme på lördagen, Earth hour. Vi tände värmeljus och satt i vardagsrummet och åt herman, massa herman. Så mycket herman att vi inte orkade de andra, goda fikat. Jag tror jag lät min tur med herman gå en gång för mycket. Men så blir det när folk som paxat herman drar sig ur. Man kan ju inte bara hälla ut smeten som man stoppat råvaror i. Det vore ju som att hälla ut pengar...
Men efter den mörka timmen så fortsatte vårt diablo spelande, det gick till och med bra och vi tog oss igenom två akter. Nu ska jag bara försöka få brorsan att spela någon mer kväll, synd bara att det inte är riktigt lika roligt att spela på distans. Vi kom i säng rätt sent, men jag var ändå först upp på söndagen. Helt otroligt att jag var uppe före Gustav. Det hör inte till vanligheterna. På söndagen var vi ute i Birsta en sväng, det verkar vara ett måste då man får besök. Men det är ändå trevligt där ute. Jag blev av med ytterligare ett presentkort då, på blommor den här gången. Jag gissar på att det var tänkt att jag skulle ha snittblommor, men jag tycker det är så tråkigt när de dör. Istället blev det en påskkaktus med både rosa och röda blommor (eller om det är flera plantor i samma kruka) i en svart fyrkantig kruka och en "miniväxt" som ser ut som en palm. Jag köpte också smultronfrön, så nu behöver jag en blomlåda att odla dem i. Jag vill också plantera om mina melonplantor som växer så det knakar i vardagsrummet.
Under eftermiddagen kom resten av familjen och hämtade bror samt passade på att äta upp ytterligare lite herman. Fast det finns mängder av herman kvar om någon vill komma och fika..

Igår var jag ute i Johannedal hos Ewwe och Nelly. Vi provade så att barnvagnen går in i backluckan på vår bil (de ska åka till Sollefteå med oss på torsdag), promenerade långt, busa med Nelly, bråkade med Nelly och åt god mat. Jag hade en jätte trevlig dag, skönt med sällskap!
Idag så började den nya kursen och vi ska undervisas av en doktorand. Det känns inte så jätte roligt, jag har lite dåliga erfarenheter av doktorander och denne har inte övertygat mig om motsatsen. Han sa ett antal att vi (klassen) inte var mycket för teorier, att han blivit varnad för oss och att vi behöver raster. Känns som ett bra sätt att inleda... Dessutom lät det som om han skulle dö av uttråkning av sina egna ord. En positiv nyhet är i alla fall att jag har en kursböckerna sen Göteborg och att jag fått tag i en tjej som ska sälja de andra åt mig. Länge leve begagnade böcker.
Dels så är de billigare men sen tycker jag om känslan i dem. Det är lättare att öppna en bok som låter sig öppnas än en som är jätte stel. Jag tycker att det är lättare att lära sig ur begagnade böcker. Ja, jag är knäpp och nu ska jag fortsätta virka i väntan på att Gustav kommer hem så vi kan äta middag. Vilket sker klockan nio ikväll.

Earth Hour

Jag tänkte bara påminna alla och en var om Earth Hour, halv nio ikväll! Kom igen nu, världen! Visst kan vi leka strömavbrott en timme! Halv nio kommer det att endast lysa stearinljus i vår lägenhet i alla fall. Kylskåpet och frysen är det enda som kommer att få dra ström, då det skulle vara betydligt mer miljöförstöring att behöva kasta massa mat än den ström kylskåpet drar.. Jag ska till och med se till att Gustavs datorer sover.
Anmäl er på WWFs hemsida och skicka en signal till beslutsfattarna ikväll!

Nu ska jag strax åka ut till Gnarp för att fira mamma som fyller färre år idag. Ja, när man kommit upp i en viss ålder så blir man tydligen bara yngre efter det. En logik jag inte riktigt förstår än, men jag kommer nog göra det när jag är där själv.. Tux mår för övrigt bra, han skuttar och är en pigg kanin igen. Han har knaprat lite hårdbröd, men inte gett sig på morötterna än. Jag tror han måste vänja sig vid sina kortare tänder och utveckla en teknik för hur han ska hantera det. Låter kanske konstigt, men det är nog en ganska stor förändring för honom... Sen kan det ju vara så att han är lite öm i sin mun också, jag vet ju inte...
Men nu bär det av!

Veterinärsbesök och Stresstenta

Jag lever. Jag lever och har hunnit skicka in en tenta i någorlunda skick, men absolut viktigaste av allt, Tux mår bra! Jag ringde veterinären så fort de öppnade i morse och fick en tid vid halv tio.. Efter frukost så packade jag i ordning lillen och försökte kolla lite på tentan. Vilket var långt i från det enklaste, men jag försökte i alla fall.
Vid 25 över nio satt jag fast i den brantaste backe som jag någonsin sett, eller brantaste med en bilväg... Isigt och halt och jag kom inte upp för den. Förbaskade enirokarta till att hitta på dumheter. Efter några försök hade jag inte mycket till val än att välja en annan väg. Lyckligtvis gick den betydligt bättre än halv tio satt jag, Tux en gubbe och gumma med sin katt i väntrummet. Klockan gick, katten fick träffa veterinären och jag och Tux var ensamma i rummet. Ett väldigt tråkigt rum med massa information om katter. Katter och hundar eller hästar verkar vara veterinärers huvudintressen. Jag vet inte hur många gånger expediten kallade lilla Tux för katt, men jag vet att jag lika många gånger påpekade att han är kanin. Speciellt då jag skulle hämta honom, inte ville jag komma hem med en katt heller! Inte ont mot katter, de är också jätte fina djur, men de är inte Tux.
Hur som sitter vi där och väntar. In kommer ett annat äldre par med sin katt och står och prata avlivning och kremering med expediten. Jag kan lova er att jag inte blev direkt lugnare av det. Tänk om de skulle råka bland ihop Tux med en katt en gång till.. Hemska tanke..
Till sist blir det ändå Tux tur, vi får gå in i ett litet rum med en hård plastig brist med klösmärken i. Rummet heter igelkotten, jag tycker skogsharerummet hade passat bättre, men jag får väl vara glad att vi inte behövde vara i vargen eller lodjuret. Veterinären ber mig förklara sjuksymtomen, men jag skippar den biten och berättar istället att han äter dåligt för att hans tänder är för långa. Veterinären gör efter en snabbkoll samma bedömning och vill att jag ska lämna honom hos dem någon timme. Jag inser att jag inte har så mycket val... Så jag lämnar ifrån mig liten tillsammans med sin packning och far hem igen.
Väl hemma fortsätter jag med tentan, men ni skulle bara veta hur ofokuserad jag var. Mina tankar vill inte alls tänka på olika forskningsperspektiv eller organisationskulturers verkan på resultat. Men vad har jag för val. Tux kommer inte direkt hem fortare för att jag inte sköter mig i skolan.. Det är bara att kämpa på..
När jag kommit halvvägs så ringer de äntligen! Men för att be mig komma och hämta honom en timme senare. Jag får i alla fall veta att allting har gått bra, vilket gjorde det lite lättare att jobba vidare.
Vid ett åker jag äntligen och upp för den vidriga backen igen. När jag anmäler att jag vill ha tillbaka min Tux i receptionen är han återigen en katt.. Stackars lilla Tux, nog för att en del av hans beteende är misstänkt kattlika så är jag 101 procent säker på att han är en kanin. Efter att återigen fått vänta i vänterummet blir Tux namn äntligen uppropat. Jag får återigen gå in i igelkottrummet där min lilla väntar på mig!
Sen talar veterinären om på sin brytande svenska att han inte ska äta frön, kaningodis och naturgodis under tiden slår jag dövörat till. Hon har inte heller något tips på hur jag ska locka honom till att börja gnaga.(Egentligen ska man inte behöva klippa kaniners tänder, de ska nöta ner dem själva..) Vilket gjorde att mitt dövöra till hennes åsikter om Tux mat sjunk ännu mer. Skuttunge åt med glädje både frön och godis, hon blev 9 år. Så jag tror minsann inte att maten är dålig för honom. Så länge kosten inte blir för ensidig så tror jag inte att det är någon större fara.
När vi kom hem så var Tux väldigt skuttig av sig, däremot var han lite avvaktande emot mig.. Men det har nu gått över och han är sig själv igen. Jag har dessutom sett honom äta hö, vilket var länge sen han gjorde!
Tentan blev också färdigskriven, fast jag hade inte så mycket bättre fokus när jag kom hem heller. Men jag tro och hoppas jag fick ihop tillräckligt för att godkänt i alla fall. Annars får jag göra om den, huvudsaken är att Tux mår bra igen. Det är värt betydligt mer än ett bra betyg på tentan, som dessutom bara är en del i hela bedömningen och dessutom går att göra om!

Lugnet mellan stormarna...

Idag har varit en lugn dag mellan två som varit och kommer att bli betydligt mer hektiska.. Igår hade jag tänkt ägna hela dagen åt förberedelser inför fredagens överdagententa, men fick istället en kall dusch. En utvärdering av grupparbetet på 1-3 sidor skulle skrivas. Inte nog med mängden text det skulle vara, den skulle också kopplas till kurslitteraturen. Jag har då aldrig varit med om dess like och ingenting har man hört tidigare under kursen. Det var bara att skita i förberedelserna och sätta sig och skriva den skiten istället. Så det var bara att ordbajsa om vår gemensamma förståelse och annat trevligt..
Idag skulle jag egentligen ägnat böckerna, men jag tappade sugen efter utvärderingen så det blev inget av. Istället har jag kollat på dokumentärer och pysslat. Betydligt trevligare.
Sen när Gustav kom hem kom vi fram till varför Tux ätit så dåligt de senaste dagarna. Eller snarare gjort konstiga val i sin mat. Hans tänder har blivit alldeles för långa så den lilla stackarn äter nästan ingenting... Men jag har lyckats få i honom päron och mjuk bröd, jag antar att det är för att det är så pass lättuggat. Så imorgon ska jag, mer än fixa tentagrejen, få tag i en veterinär som kan klippa kanintänder... Stackars liten. Känner mig så klantig som inte upptäckt något tidigare, men han har ju varit pigg och ätit ungefär som vanligt. Han byter favorit lite emellanåt, ibland är paprika underbart men ibland är det äpple som gäller. Ja, han tillåts vara lite bortskämd också. Men det hör väl till...

Nu ska jag krascha kudden så jag orkar med morgondagens äventyr. Jag måste dessutom ta mig till Birsta och hitta en lämplig present till mamma, som blir ung på lördag..

Halvledig tisdag och förkik i kokboken

Så var grupparbetet avklarat, skönt att ha det gjort. Idag var muntliga redovisningen som vi hade förberett oss för igår. Dessvärre blev vi tvungna att ställa in vår alldeles lysande teater för stackars Linnea var sjuk. Men du är skyldig mig en konflikt nu, bara så att du vet... Jag och Linnea skulle vara oense och sen skulle ledningen kompromissa fram en lösning. Men det gick bra ändå, riktigt skönt att det inte var så många som kom. Fast vad kan man förvänta sig då det inte är obligatoriskt? Jag kom inte heller tillbaka efter lunch. Kändes ganska onödigt att sitta och lyssna då jag istället kunde cykla hem och umgås med Gustav. Nu när han jobbar så mycket som han gör så får man helt enkelt ta till vara på de tillfällen som ges. Vi har städat, Gustav har lagat god mat och jag har bränt en kaka. Den blev inte fotad till kokbakboken... Jag har fått fram en första, eller egentligen andra, idé till utseende för sidorna. Det kommer säkert att ändras på något vis, men kanske inte så mycket. Bilden är väldigt suddig, men det är betydligt skarpare annars. (Kan ni ändå läsa receptet så rekommenderar jag det varmt!) Förhoppningsvis blir det så även i utskrift, känns lite jobbigt med en virtuell kokbakbok.. Men det kanske vore något, i en digitalfotoram.. Fast vi skippar nog den idén. Det här kommer nog kosta tillräckligt mycket ändå, men det får det vara värt.
Jag har också tagit fram andra färger i samma stil (grön, blå och orange) som är tänkt att ha för de olika avdelningarna; bröd, kaka, mat, efterrätter. Det är skönt att enkelt få en överblick för vad som är vad. Struktur och tydlighet är ett av mina krav.. Det är riktigt skönt att vara sin egen målgrupp och inte behöva gissa vad någon annan tycker. Fast samtidigt lite jobbigt, så jag kommer nog fortsätta be Gustav att motvilligt tycka något..
Nu ska jag ta och krypa ner i säng så kanske jag får något vettigt gjort imorgon. Jag borde försöka skaffa mig en bättre överblick på bruna (jätte dåliga) boken och på den tråka färgglada (nej, organisationsformer blir inte roligare om boken är färgglad)...

Händelsefattig helg

Så var det slut på den här helgen också, vilket inte gör så mycket. Den har inte varit allt för häftig, jag har lämnat lägenheten två gånger. En kvällspromenad till affärn med Gustav i lördags och en tur till tvättstugan för att boka tid. Det har varit sådär fint väder ute, men jag har inte haft något riktigt sug att gå ut. Framför allt så vet jag inte vad jag ska göra ute. Det där med att gå promenader är inte riktigt min grej. Men när jag tänker efter så har jag ändå fått en hel del gjort inne. Jag har bakat biskvier, vilket tar massa lång tid och dessutom går ut på flera steg. Jag har virkat klart en påskkyckling, en häxäggvärmare, tovat klart en kanin, börjat sticka skaft på strumporna och sytt en gardin till hobbyrummet samt lagat fyra par byxor. Jag har också hunnit städa upp lite i hobbyrummet...
Men det är ungefär det också..
Imorgon är det skola igen, vi ska förbereda inför vår muntliga presentation. Hurra, jag som älskar muntliga presentationer.. Men sen är det överstökat och efter det så är det i princip bara en överdagententa kvar. Litteraturuppgiften gick förresten riktigt riktigt bra, bäst hittills, jag var ett poäng i från full pott. Känns riktigt bra, men samtidigt så gör det mig bekväm också. Det är tur att det påminner om det jag läste i Göteborg, så jag kan ändå ta det lite lugnare..

Hunger

Nu börjar jag bli riktigt hungrig, tycker definitivt att det är hög tid för Gustav att komma hem. Men det lär inte ske förrän tidigast om en halvtimme. Kurr. Min hunger blir inte mindre av att jag dessutom håller på att laga chokladbiskvier, de är egentligen inte så goda.Utan det är Gustav som är galen i dem och jag som behöver en bild till min kokbakbok. Just nu skulle jag vilja låna egenskapen från dem som tycker om att fylla internet med bilder på deras mat och bakverk. Det är riktigt tråkigt att fota mat, men att ha foton är ett av de kriterier jag satt upp för en bra kokbakbok... Vilket i sin tur innebär att jag även måste fota dagens mat, tacos.. Suck. Jag lovar i alla fall att inte fylla ut bloggen, bilddagboken eller annat tänkbart ställe med bilderna..
I övrigt så har jag lagat byxor idag. Jätte rolig sysselsättning på en ledig lördag. Fyra par byxor har nu fått lappar och nya knappar. Ett par var mina. Värst var Gustav arbetsbyxor, sjukt svårt att komma åt att sy. Vackert kan jag inte heller kalla det, men så går det när man leker med batterisyra i sina nyaste arbetsbyxor..
Nä, nu ska jag gå och smeta kräm på mandelmassabottnarna och skära grönsaker. Semlorna ska också göras i ordning. Hej och hå, mage kurra på...

Virkade strumpor

Det kan kännas lite jobbigt när man snöat i sin på en teknik så att man knappt vill använda de andra. Det är precis vad som hänt mig då det gäller virkning kontra stickning. Allting talar för att strumpor gör sig bäst som stickade, men ändå skulle jag virka dem. När jag dessutom hittade ett mönster på virkade strumpor fanns det inget som hindrade mig längre.. Men nu, när de enbart ska sys ihop framme vid tårna och ett skaft ska till så blir jag hindrad. Det faktum att de är virkade gör dem aningen oflexibla och har inte samma "resårfunktion" som vanliga strumpor. Så när jag virkade skaft på ena så gick de inte längre att få på sig, det blev helt enkelt för litet vid hälen. Jag antar att jag helt enkelt får ge upp idén om ett par helt virkade strumpor och istället sätta mig ner och sticka skaft till dem.. Men man kanske kan virka en snygg kant på skaften sen... Sa jag att jag snöat in mig totalt på virkning?

Cykeltur och Shopping

Cibattana blev helt okej, trots vårt första misslyckande. Så nu är de också fotade till kokbakboken jag ska göra. Ni anar inte hur tråkigt det är att fota mat! Kan vara därför jag inte överöser den hyperintresserade världen med bilder på alla mina måltider varje dag. Sen för att jag själv tycker det kan vara sjukt tråkigt att se vad andra ätit, speciellt om det är kycklingwook som visas för femte gången!
Men alla tycker ju inte som jag och tur är väl det, vilken brist på matbilder som skulle råda annars. Efter bakandet tog vi och packade ner några bitar och cyklade iväg. Först for vi till Eriks hjälpen där jag köpte tre nya virknålar nummer två, jag råkade nämligen virka av mina andra nål under melodifestivalen i helgen... Så nu har jag ett litet lager av tvåor.. De kostade ju bara en femma styck så. Jag hittade också en liten söt påskbricka som påminner mycket om de som finns hem-hemma (om det inte till och med är en likadan).
Därefter cyklade vi vidare med styren inställda mot Ewwe och Nelly för att ge dem brödet vi packade ner. Tyckte det kunde vara en trevlig överraskning och dessutom fick vi en anledning att träffa dem... Ewwe såg mycket förvånad ut när hon öppnade dörren, men hon har ju sagt att vi får hälsa på när vi vill så. Jag tror ändå hon tyckte det var trevligt med lite snabbesök, i alla fall så gjorde jag det! Efter att ha blivit bjudna på gott fika, Hermankaka, så cyklade jag och Gustav vidare. Först körde vi vilse, på grund av mitt underbara lokalsinne, men sen hittade vi Birsta.
Även där lyckades jag hitta en massa skoj. Jag har under några år samlat på mig en massa presentkort, men idag tog ett i alla fall slut. På indiska hittade, eller hittade och hittade, jag har faktiskt spanat in dem ett tag nu, ursnygga glas och det blev två skålar till också. Sen köpte jag svarta örhängen och svart nagellack, några önskningar från min önskelista som jag inte fick på födelsedagen. Så nu har jag svarta naglar igen vilken ger mig små söta flashbacks till det fina under högstadietiden. Jag fick även ett set med ull och material till de små påskkaninerna som jag också spanat in ett tag. Vi hittade även ett par svarta täckbyxor till mig som passar min nya jacka perfekt!
Hos Ewwe fick vi inte bara kaka utan jag fick även födelsedagspresenter. Jätte fina, lila, runda bordstabletter och en underbar feelgoodbok! Ewwe har tagit massa kort och klistrat in i en fotbok och skrivit massa otroligt söta saker! Hur fint som helst, tårarna var inte långt borta då jag bläddrade igenom den kan jag lova! Bland de finaste presenter jag någonsin fått, utan tvekan!

Senare än planerat kom vi hem och efter att ha ätit middag så spelade jag lite Diablo med brorsan. Riktigt bra att det går att spela över nätet, precis som ett lokalt nätverk. Vi lyckades klara ut en värld innan han lät meddela att föräldrarna tänkte dra ur nätverkskabeln om han skulle sitta hela natten. Det är vid sådana tillfällen man påminns varför det är så skönt att inte bo hemma. Jag kan minsann ha datorn på dygnet runt om jag så skulle vilja, men då säger vuxligheten som ligger gömd någonstans i mig i från. Jaja, men det är ändå bättre det..
Jag och Gustav började också på med att nålfilta kaniner, det gör ont att sticka sig i fingret! Förhoppningsvis blir de lika söta som på bilden, men det återstår att se. Tio kaniner har jag i alla fall material till nu, så jag kommer nog vara sysselsatt ett tag framöver.
Nu är det dags att gå på date med kudden, jag ska orka med skolan imorgon. Jag gissar på att det kommer vara fullt upp med skrivande till gruppuppgiften...

Bakning och cykeltur

Ytterligare en dag med fint solsken! Inte nog med det, Gustav är ledig idag och hemma med mig. För tillfället väntar jag på att ciabattan ska jäsa klart och Gustav ska över till macken och pumpa sin cykel. Egentligen borde ciabattan gräddas just nu, men klantiga jag dubblade alla ingredienser utom mjölet. Vilket vi inte upptäckte förrän det var dags att vända upp och ner på formen och skära upp bitar (precis innan gräddning, alltså).. Toppen. Gör om, gör rätt.
Sen blir det årets andra cykeltur! Gångvägarna är nästan helt bara och det är så gott som plusgrader! Jätte härligt. Första turen var igår, jag lyckades cykla i 0 km/h fram och tillbaka till skolan. Jag tror inte jag lyckades helt med inställningarna på min nya cykeldator. Låt Gustav gör om och göra rätt..
Jag hade egentligen inte skola igår, men jag var så nyfiken på betyget från förra kursen. Den jätte dåliga kursen med ofärdigt formulerade frågor och som enbart utgick i från böckerna. Men jag hade ändå lyckats bli godkänd, både på den hemska hemtentan och hela kursen. Mittemellanbetyget C duger gott för mig på den kursen. Väldigt skönt att slippa göra om något där!
Nu är det bara hoppas att det går lika bra på den ny inlämnade skrivningen, fast ännu bättre gör ju faktiskt inte så mycket det heller..

Så var man gammal...

Nu har jag klarat av både fyra arbetsdagar på macken och att bli gammal, riktigt gammal. 21 år! Hur mycket är inte det egentligen! Huvvaligen! Men det var många som uppmärksammade min dag i alla fall, facebook ligger nog bakom en hel del påminnelser skulle jag gissa... Men på morgonen kom mamma, pappa, syster och bror med fika och paket på sängen. Men som vanligt hade jag redan hunnit vakna, det är svårt att sova länge när man tidigare dagar haft klockan ställd på åtta och solen dessutom gassar in i det lilla rummet jag sov i.. Som alla andra gånger man vaknat för tidigt så låtsas man sova. Jag fick mycket fina saker, matta, cykeldator, headset till mobilen, tekanna och massa massa annat! Sen ringde David och grattade och när jag slog på datorn hade jag ett stort antal gratulationer på nyss nämnda community. Sjukt vad folk kliver upp tidigt på en lördag! Halv tre, halv sex, innan nio! Herre gud människor, på helgen får man faktiskt sova..
Sen var det dags att ta sig till jobbet, lite små roligt att gå att tänka att här vet ingen att jag fyller år. Vilket ingen gjorde heller, ja, förutom mamma som tittade in en sväng. Mate, (ja, han stavar bara med ett t, vet att det ser dumt ut, men man vänjer sig) som också kikade förbi en sväng, fick veta...Det gick ganska fort att jobba för telefonen, som annars brukar vara knäpptyst, tog emot sms från alla möjliga håll i vårt avlånga land.
När arbetsdagen väl var över så väntade en god (helt enligt mina önskemål) middag hemma, majsgrejs (pappas specialare), kyckling med ris och sås och till efterrätt panacotta. (Fler rätter som måste in i min kokbok!) Efter maten slog jag på datorn och gratulationer fortsatte strömma in från facebook..
Därefter blev det tvkväll framför melodifestivalen, pappa var så härligt ironisk när det kom fram till röstningen. "Men skicka Salem då, så får vi skämma ut oss och höja iq:n i båda länderna" var bara en av alla härligheter han kläckte ur sig! För er som är noll intresserade kan jag meddela att stora finalen är i Norge..
Som vanligt så vann ju fel låt. Men samtidigt så fanns det ingen rätt låt i år. Hela sex bidrag var ballader som passar i lugna favoriter (radiokanalen jag aldrig skulle slå på) och fyra låtar var det lite sväng i. Lugna låtar tycker jag inte hör hemma i Melodifestivalen, jag vill ha show, eld, vatten, glitter och dans!
En av de fyra låtarna var Pernilla Wahlgren, så med andra ord fanns det bara tre låtar att välja på. Idola, lillpojken och Sarekkopiorna. Men ingen av de tre lyckades heller vinna. Suck.
Mot slutet av festivalen knackade Rellan på dörren, så jag fick öppna ännu mer paket! Hon såg slutet med oss och sedan åt sedan tårta. Dagen avslutade med lillebror och lite diablospelande till halv två.

På söndagen var det ännu mer jobb och på kvällen åkte jag till Sundsvall. Lämnade min och Idas litteraturuppgift på skolan och sen for jag hem. Givetvis fick jag åka med stans suraste busschaufför, men det kanske inte är så kul att jobba mitt i natten.. Gustav kom och mötte mig och bar min väska de hundratalsmetrarna. Väldigt skönt för den var väl fylld med böcker, dator, matta (!) och en tung tekanna.
Väl hemma så fick jag ännu mer presenter, både från honom och hans familj. Jag fick tre jätte fina costa boda glas, Mine och nålfiltningsnålar (och skumgummiplatta) och ull! Så nu ska det drickas fint och pysslas!

Tack till alla som på ett eller annat sätt uppvaktade mig!
Mamma, Pappa, Petter, Josefin, Mormor, Gustav, Lena, Linnéa, Elma, Åke, Mikael, Ewwe, Zara, Ninni, Niklas, Daria, Michael, Emil, Marre, Andreas, Gittan, Ante, Kristoffer, Hs, Putte, Miranda, Ewwe, David,  Mikael, Matilda, Johanna, Micke, Kerstin, Staffan, Evabritta, Majvor, Göran, Miranda, Barbro, Erik, Sara, Kristoffer, Anna, Ida, Doeschka, Oscar, Dennis, Kozzan, Linn, Kicki, Emma, Ylva, Johanna, Ida, Frida, Ann, Jenny, Malin, Bonden, Cheri, Pattis, Udam,  Rellan, Mate, Sofi, och Tux!

Snart sällskap!

Jag tror minsann att det är dags att skriva ut litteratur uppgiften och läsa igenom och göra några korrigeringar. Visserligen är jag inte helt nöjd med alla svaren, men jag kommer inte hinna att gå igenom alla tre böckerna hundra procentigt. Speciellt inte då jag valt att jobba fyra dagar heller, men ekonomin är viktig den med. På sätt och vis är det rätt skönt att kunna sänka ribban ibland, även fast att jag vet att jag inte kommer att bli helt nöjd med resultatet. Men någonstans måste man göra en prioritering, är det värt att lägga ner hur många timmar som helst för att få en bokstav högre som ändå inte kommer att räknas senare. Den här gången var det inte det, för nu var det viktigare att jobba på macken.
På tal om macken, det nya kassasystemet var helt okej. Förutom att inmatningsfacken för sedlarna jävlas med mig. Ibland kan man få stå i flera minuter och envisas med en sedel! Tur att vi har några i reserv så att man kan byta ut de mest hopplösa. Sen är det rätt roligt när maskinen sprutar ut växeln, då gäller det att fånga den så att pengarna inte far ner på golvet.. Visst låter det otroligt spännande!
Snart kommer familjen hem från sin lilla sportlovstripp, vissa har ju fått haft sportlov på riktigt... Jag ska snart ta och rör ihop en sconesdeg. Sen blir det mysfika när de kommer hem. Ska bli roligt att träffa dem igen och skönt att slippa vara ensam. Det är tur att det är mycket folk på macken så jag får tillfredsställning av mina sociala behov. Ja, jag har blivit helt knäpp av alla akademiska böcker. Det är nästan som när jag funderar hur många atomer (neutroner, protoner och elektroner) allting omkring mig egentligen bestod av. Samt den idén jag hade om att ingenting borde ju egentligen vara särskilt farligt, det är ju bara atomer!
Men nu går jag mer och funderar kring vad som egentligen gör olika människor intresserade av olika saker.. Ibland tror jag att jag tänker för mycket...

Granvåg, plugg och jobb

Nu sitter jag hem-hemma i Granvåg och försöker ta reda på vilka perspektiv de olika kursböckernas författare har tillämpat. Extremt roligt, eller inte. Det känns viktigare att ta till sig själva ämnet istället för att sitta och tolka vad författarna har för synvinklar. Men källkritik är nyttigt det med, fast det känns som något som sker automatiskt. Man gör ju hela tiden en aktiv bedömning hur pass trovärdiga olika uppgifter är, men nu ska det sättas ord på det också. För övrigt tycker jag att litteraturuppgiften begränsar inlärningen av de ämnen den inte tar upp. Men jag får väl lita på att den tar upp de viktigaste ämnen, förhoppningsvis.
Jag börjar i alla fall få i hop de tre efterfrågade a4, på sätt och vis känns det nästan jobbigare att vi har så lite utrymme för varje fråga (en halv a4). Nu måste man verkligen fokusera på det är som är absolut viktigast och anstränga sig för att använda rätt ord..
Nackdelen med att jag börjat få ihop sidorna är att jag inte utvecklat alla svaren ännu, jag antar att även denna kväll och den kommande helgen är räddad.
Ja, kvällstid för dagarna ska spenderas på macken, fyra dagars jobb väntar mig. Sen får vi väl se hur mycket jag gör på lördag också, man måste ju få fira sin födelsedag..
På tal om macken så ska jag lära mig det nya kassasystemet också, jag antar att det är någon slags lösning då vi ska stoppa in pengarna i olika fack och inte kommer åt dem sen. Jag hoppas att det inte är allt för bökigt..
Nej, nu ska jag försöka formulera lite mer perfekta svar åt vår lärare (som är många gånger bättre än hon vi hade i förra kursen)..

Kung Fu mästaren

Trott eller ej, idag har jag varit på min kampsportsträning. Positivt är att mina höfter inte gick ur led (men det kändes som om det var nära), negativt att man känner sig riktigt fånig eftersom man gör fel. Men jag var ju där för att lära mig. Vore ju bara dumt att kunna allt från början. I övrigt var det helt okej, kommer nog att fortsätta.
Annars har jag satsat på att bli frisk idag, jag vaknade upp med halsont i söndags.. Satsningen gick ut på en skön sovmorgon, vitlökspiller och te. Jag har också hunnit baka ut Herman, gå till bilverkstan och boka en tid åt mazdan samt träffa lillebror. Det sistnämnda var extra angenämt, fick ett sms där lillebror berättade om sina två timmars väntan i Sundsvall och föreslog fika. Givetvis! Bara roligt att få träffa honom lite och fika är ju alltid gott.
Ett fynd gjorde jag, en vaxduk. Så nu har jag höjt trevnaden i vårt badrum ett snäpp. Ibland kan lite göra mycket, bara det faktum att Gustav la märkte till det utan någon som helst pik tycker jag talar för sig själv. Nu syns visserligen inte alla fläckar så bra på förebilden, men så kan det vara..

Skolarbete har det inte blivit mycket av idag, får ta igen det imorgon istället. Svar på två till frågor och kanske göra klart anteckningarna för den röda boken borde få min planering intakt.. Usch, tycker egentligen inte om att skjuta upp saker allt för mycket. Men utan sömn får förkylningen fäste och det har jag inte tid med. Jag ska plugga, pyssla, jobba och fylla år den närmsta veckan.

Uttråkad

I'm sitting here in the boring room
It's just another rainy Sunday afternoon
I'm wasting my time
I got nothing to do
I'm hanging around
I'm waiting for you
But nothing ever happens and I wonder...


Ibland känner man igen sig väldigt bra i en låt, Fool's gardens lemon tree är en sån för mig just nu. Bitar ur den i alla fall. Jag sitter och väntar på att Gustav ska komma hem, fast att det dröjer flera timmar till. Jag känner ett allmänt behov av att få vara social.. Dessutom fryser jag, vilket inte gör saken bättre... Det är jätte tråkigt att vara hemma ensam, för att inte tala om alla ensamma middag! De suger musten ur mig. Jag har ätit middag själv fyra av veckans fem gångna dagar. Det är tur att jag inte bor själv, det skulle jag nog ha väldigt svårt för..
Det värsta är att jag egentligen har saker att göra. Jag har fått hem två böcker till kursen som jag skulle behöva gå igenom lite, jag har sex frågor som ska besvaras samt min del till gruppuppgiften ska skrivas.. Jag har massa handarbeten på gång och idéer på fler. Jag skulle kunna fota lite till min kokbakbok (ja, jag introducerar ett nytt ord), illustrera till den samt skriva in ytterligare recept. Jag skulle kunna rita vidare på mina delfiner. Det finns mycket jag skulle kunna göra, städa upp lite inför svärmors besök imorgon skulle också vara en möjlighet. Det kanske är som med dagens informationsöverflöd, får man för mycket av något blir man helt avtrubbad och otaggad.. Jag antar att jag kommer att hamna framför tv:n om ett tag, se något dåligt som Let's dance. Det är ju ungefär de enda de visar på fredagar och solsidan såklart.
Nej, nu måste jag rycka upp mig, det här går inte! Jag tar en tur till Willys och fyller på bakförrådet och sen får jag baka lite bröd, det har börjat tryta, igen....
Sen blir det väl tv och handarbete, alltid något...

Isolation is not good for me
Isolation I don't want to sit on the lemon-tree...

Effektiv och skön dag

Jag har upptäckt ytterligare en bieffekt på den senaste tidens telefonterror, jag svarar inte lika snabbt. Är det ett nummer som inte är inlagt och som inte är ett mobilnummer så vågar jag inte svara. I stället låter jag signalen dö ut och ringer sen, efter att ha letat upp numret på nätet (om det ens finns där), är det en försäljare så får man höra ett röstmeddelande; "Hej du har nu ringt till BlähäBlaha och vi har ringt dig för att..." Klick. Ytterligare ett till profilen telefonförsäljare.

Idag har solen lyst på mig. Solen gör mig glad och pigg, så jag klev upp ungefär samtidigt som Gustav. Jag låg i alla fall inte kvar i sängen då han lämnade lägenheten.. Idag var vi lektionsbefriad, som Hans (mentor på Ådalsskolan) hade kallat det. Men jag hade ändå ett ärende till skolan, köpa kurslitteratur i begagnad form. Det blir så otroligt mycket billigare, det är synd att böckerna ska vara så otroligt dyra. Fast det ligger ju en massa arbete i dem, men det vore bättre om de sålde fler och på så sätt tjänade pengar.
Jag fick i alla fall två mycket sköna promenader, egentligen tycker jag inte om promenader. Det känns ineffektivt och tar tid. Så om jag ska promenera så ska jag antingen ha sällskap så det blir en social aktivitet eller ett mål. Jag kan inte ta en promenad för motions skull, då springer jag hellre.
När jag kom fortsatte jag med att gå igenom den första boken jag införskaffade. Jag har precis kommit in på de tre siffriga sidorna och känner mig rätt nöjd med det. Bra jobbat idag, fast det känns ändå som om jag ligger efter en massa. Jag får försöka ta igen lite över helgen. Imorgon får vi litteraturuppgiften så vi får hoppas att jag har nytta av de arbete jag lagt ner, om inte annat så har jag det säkert till överdagententan vi har om någon vecka.

Jag har också lyckats, för andra kvällen i rad, laga ordentlig mat! Jag är nästan stolt, men inte egentligen. På mer än ett sätt hade det varit trevligare om jag sluppit laga maten. För då hade Gustav varit hemma, fast jag hade kunnat laga maten även om han var hemma, så länge han varit hemma. Det är jätte tråkigt att laga mat till sig själv, så mina normala ensammiddagar brukar sluta med en omelett, hamburgare eller något annat snabbt och enkelt. Jag börjar förstå vad den iranska tjejen i skoltidningen menar då hon påstår att all svenskmat är snabbmat, de säger något liknande i Landet Brunsås med..
Köttfärssås var konststycket jag lyckades med idag och bäst av allt jag fick ha i min majs! Gustav har något emot majs i alla dess former, utom möjligtvis popcorn, grillad majs och varma majskolvar med smör.
Men snart kommer han hem, jag ska iväg och kasta lite boll (läs basket)nu vid åtta och när jag kommer hem igen så har jag mänskligt sällskap. Nu ska jag ta och diska upp lite i köket så vi slipper komma hem till världens kaos. Jag har bakat snoddas idag så de behöver packas ihop också och fotograferas (till min kok/bakbok).

Dessa telefonförsäljare

Blä, nu har mitt mobilnummer hamnat i något register någonstans som gör att en massa stackars telefonförsäljare ringer till mig. Det har hänt varje dag under hela den här veckan.. Jag har, efter mina hemska upplevelser på Allsite, inte mage att vara otrevlig mot dem heller. Jag vet hur jobbigt det är att ha pressen på sig att behöva sälja till människor som inte ens vill lyssna på vad man har att säga. Så jag försöker lyssna och vara trevlig, men det är livsfarligt. Följden blir att de bara kör över en och till sist så har man gått med på att betala porto på ett provutskick på konstiga piller som ska göra mig pigg.
Jag behöver inga piller som gör mig pigg, jag är pigg ändå, dessutom har jag kvar piller från tidigare provutskick. Dessutom har jag verkligen ingen lust att betala något porto för den delen heller.
Jag måste verkligen lära mig att säga nej. Men jag tycker ju så synd om stackarna som sitter där och tvingas pracka på folk produkter. Däremot är elak på de företag som med sina ekonomiska medel tvingar (oftast) unga människor till den typen av förnedring! Att deras företag för "bad will" verkar de också skita i.

Nu har jag gjort så att jag lagt in numren under namn som "telefonförsäljare 1" bland mina nummer. Enklaste sättet är helt enkelt att inte svara. Då kan de inte med sina inlärda knep lura på mig någon skit.
Varför finns inte nix för mobiltelefoner? Heldumt, jag vill verkligen inte köpa något på sympati för jag behöver inte deras produkter. Samma grundinställning som alla har emot telefonförsäljare. Men hur konstigt är det när man blivit lurade av oseriösa företag. Dessutom tycker vi människor om att sälja välja då vi ska handla eller inte handla.

Fortsättning på fryshistorien

Igår måste ha varit en av mitt livs mest onödiga dagar.. Hela dagen var jätte jobbig. Först sprack mina planer om diskning och dusch på grund av fjärrvärme, något som jag verkligen inte är van vid efter 19 år i ett hus med egen brun och värmepanna.. Sen var det frysen som oförklarligt slutade fungera.
Efter hur många samtal som helst med hyresvärden (lyckligtvis olika personer alla gånger, så jag slapp känna mig tjatig) och ingen som kom för att rädda mig så tog jag det värdefullaste (älgköttet och lite bär) sen for jag till min eviga räddare i nöden, Ewwe. Där hade min ängel lyckats packa om i sin frys så jag fick en hel hylla att trycka in våra stackars matvaror på.
När jag kom hem så började jag laga middag på det som fanns kvar och kort därpå kom älsklingen hem. Han började genast ge sig på frysen och hittade en knapp. En knapp som man kan stänga av och slå på frysen med. Det visade sig att frysen varit avslagen och inte trasig! Gustav eller jag måste helt enkelt råkat komma åt den svåråtkomliga knappen kvällen innan. Blä, så onödigt. Visst, var det skönt att få igång frysen igen. Men snacka om att jag kände mig dum och oteknisk. Men hur skulle jag kunna veta om den dumma knappen? Det är ju inte direkt så att jag har en handbok på den.. Undra varför vi inte har det?
Efter en faktiskt lyckad middag så åkte vi ut till Ewwe igen och hämtade hem vår mat igen så nu är den berest.

Så vad lärde jag mig av det här?
Våga trycka på knappar. Lita inte på hyresvärden, de tar låååååång tid på sig. Lita på Ewwe!
Fast det sista visste jag redan. Det är otroligt skönt med vänner som ställer på för en och som man har samvete att låta dem ställa upp.

Ge mig kylan tillbaka (eller en fungerande frys)

Var är de 18 minusgraderna när man verkligen behöver dem?
Idag är en riktig krångeldag för lägenheten. Vaknade med planen att röja upp det vi inte hann i helgen, diska och allmänt fixa till. Men det första hindret var varmvattnet! Det kom inget varmvatten ur kran, inget riktigt kallt vatten heller. Bara något blaskigt mittemellan. Varken drickbart eller disk- och skurbart.. Jag ringde Gustav för att höra om det funnits varmvatten då han klev upp. Han hade ingen aning. Ringde kvartersvärden och fick till svar att avvakta och se då de inte visst något. Jaha, inte mycket att göra åt saken då. Det är inte direkt så att det kändes värt att koka upp vatten för att diska. Varmvatten ingår i hyran, elen för kokning måste vi betala själva. Disken fick stå.
Istället gick jag ner till tvättstugan för att boka en tid, där hade jag däremot lite tur. Tio minuter senare var jag i full fart med att stoppa smutstvätten i maskinerna. Inga problem där inte.
När jag sen kommer tillbaka till lägenheten börjar jag lägga saker på sina rätta platser. Frysklamparna ska in i frysen. Jag drar ut den otroligt praktiska ishyllan, men bara för att konstatera att min is sakta men säkert håller på att omvandlas till vatten! Jag var dessutom helt säkert på att frysen inte stått på glänt. Jag stoppar in vår termometer och går till tvättstugan medan denne tar fram en siffra till mig.
När jag kommer upp igen ringer jag Gustav, ja han är lösningen på alla mina problem. Vi dödförklarar termostaten (eller vad kylargrejen nu heter). Jag får återigen ringa till hyresvärden och gör en felanmälan. Den trevliga kvinnan lovade att skicka hit kvartersvärden. Så nu väntar jag, och väntar.
Jag får i samma veva veta att det är problem med fjärrvärmen. Jag antar att det inte kommer att vara första eller sista gången det är det. Den nya E4bron kommer ju gå alldeles utanför vårt fönster så...

Inga allvarliga problem i hemmet undgår heller min mor då jag brukar vara bra på att kontakta henne då. Den här gången var inget undantag. Hon rådde mig att packa all mat tätt och låta den flytta ut på balkongen, det är väl några fler minusgrader där än inne. Jag vet inte, min termometer sitter i frysen, men det känns i alla fall kallare där.
Suck, nu är det snart dags för en till runda till tvättstugan. Tur att något flyter på i alla fall. Det där uttalandet kommer säkerligen att straffa sig...

Ja, plugga skulle jag också gjort idag. Men av någon anledning får jag ingen ro till det, jag tror att det står ett distraktionsobjekt i mitt kök. Har bara tagit mig igenom 3 sidor i boken idag.

Var sak har sin plats

Det går visst inte en dag utan att man ser Bonden numera.. Det är kanske lika bra att inse att vi kommer bo granngårds inom loppet av tio år. Ikväll var det dock för att se på hockey som jag träffade dem. Domare till att döma sönder en match, och givetvis åt fel håll också. Vad trodde ni?
Jag vet inte hur många gånger jag blev glad åt han han blåste, men varje gång slutade det med boxplay... Jag kan tycka domaren gör helt fel beslut, men det ska mycket till innan jag börjar skrika domarjävel, numera i alla fall, annat var det förr. Någonstans vid att kalla timråklacken/spelarna att de är horor och homosexuella drar jag också gränsen. Timråtattare och "Timrå ik har inget sm-guld" kan jag gå med på.
Det borde helt klart införas fairplay på läkarnivå också, gärna alkoholförbjud med. Alkohol och idrott hör helt enkelt inte ihop, det ska vara hemma i sin egna soffa eller möjligtvis på en hockeybar. Men står man i klacken kan man allt hålla sig nykter, vill man supa kan man gå på krogen. Var sak har sin plats och allting bör inte kombineras. Ett tydligt tecken var den fina spyan mitt i klacken som någon stackare till arenavärd fick städa upp. Fy fan. Ska man dricka på arenan ska man dricka för att det är gott och dricker man för att det är gott så vräker man inte i sig 10 öl. Kom inte och påstå något annat.

Nej, nu ska jag ta och träffa kudden.