Man blir aldrig för gammal för att behöva en mammakväll. En sån fick jag idag. Mamma kom till mig lagom till middag, lagade mat, surrade och lyssnade. Sen for vi ut till Birsta och hittade Syster Liten. Därefter tillbaka till lyan för lite fika. Inget märkvärdigt i sig, men energin och glädjen är på topp nu. Men människor man tycker om är otroliga energikällor, det går nog inte att komma i från. Det kompenserar till och med den stundande förlust av min mobil, återupplivningsförsök pågår för fullt. Tänkte prova det fina som heter fabriksåterställning.
Jag tycker nog att en telefon ska hålla i mer än två år. Det har alla tidigare i princip gjort. Felet har oftast varit att knapparna rasat och jag inte hittat något nytt skal. Men på min "nya" så har nästnedersta raden med knappar (789) tackat för sig och den är allmänt konstigt. Speciellt efter en lilla turen ner i asfalten i dag... Så vi får väl se. Mest troligt blir jag av med massa nummer. Men jag försöker se det som att de går att få tag i igen om det är nummer jag verkligen behöver. Fast jag borde kanske lägga undan åtminstone familjens nummer. Jag är ju så otrolig att jag bara kan pappas mobil i huvudet och det är för att det numret har de haft sen man hade en lapp i skolväskan med hemnumret. Jag kan inte mammas, inte brorsans eller syrrans och håll i er, jag kan inte ens Gustavs nummer! Helt hopplös och då har jag ändå försökt lära mig dem. Memorera siffror är helt klart inte min starkaste sida.
På tal om att tappa saker, det har varit en stark sida idag. Jag kom äntligen till skott att hämta åvven från Elin idag. Hon fick ju ta över mitt generalsuppdrag och lånade då åvven. Nu till helgen är det åvvefest och halva behöver bli gul tills dess. Köpte för övrigt tyg till det i dag. Men tror ni inte jag lämnar påsen på lämpligt ställe. Lämpligt ställe är ett ställe man inte kommer in till om man inte har ett lärarpasserkort. Utmärkt idé.
Så i morgon är det skattjakt på åvve som gäller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar