Att ta ställning

Det här med att ta ställning för eller emot någonting är inte alltid helt lätt. Så fort man tagit ställning så kommer alltid någon att tycka annorlunda och det är då det svåra uppstår. Att våga stå upp för sitt beslut eller att vika ner sig. Givetvis är svårighetsgraden djupt rotat i beslutet som sådant, vad det är för beslut, hur mycket information man tagit del av innan man verkligen bestämmer sig. Nu pratar jag inte om beslut som ska jag gå på den festen eller inte eller beslut som vilken tröja man ska ta på sig (även om det också kan vara kämpigt emellanåt). Nej, nu menar jag mer beslut av politisk art eller beslut som rotar sig djupt att det blivit en del av ens moral. För några år sedan tog jag ett sådant beslut. Jag valde att ta ställning i tvisten om Stieg Larssons arv, tvisten mellan hans far och bror mot hans livskamrat och sambo Eva. Efter att ha sett en dokumentär stod det för mig klart att Stieg inte haft någon kontakt med sin far och bror de senaste åren, att Stieg lämnat efter sig ett ogiltigt testamenten där det står att hans arv ska tillfalla Kommunistiska Arbetareförbundets Umeåavdelning.. Men som vanligt när det kommer till pengar så är människor giriga. Vilket också upprör mig...
Hur som efter att ha sett det avsnittet av uppdrag granskning tog jag ställning. Problemet uppstår när jag fick låna boken av mamma (som i sin tur fått den begagnat av en sommarstugegranne) och blev totalt förälskade i både Kalle Jävla Blomkvist, Underbara Sallander och chefredaktören Erika. Men till följd av mitt beslut kunde jag inte gå till närmsta bokhandel, köpa böckerna och sluka dem med hull och hår. Nej, det skulle innebära att fadern och brodern skulle få pengar, detsamma skulle gälla, om än i mindre summa, om jag lånat dem på bibblan. Vi gav mig två alternativ, antingen hitta en privat person och låna dem av eller att köpa dem på secondhand... Eftersom då skadan redan var skedd då.
För två år sen, om mitt minne inte sviker mig, fick jag läsa den första boken. Sen har jakten varit igång tills jag i början på sommaren hittade både ettan, män som hatar kvinnor, och tvåan, flickan som lekte med elden, på en loppis i Sollefteå. Lycka var total, priset (som visserligen inte heller var högt) hade inte spelat något roll, dem skulle jag bara ha! Ni som läst böckerna vet hur abrupt flickan som lekte med elden slutar, till och med så att den andra filmen avslöjar början på tredje boken. Vilket inte direkt gjorde det enklare att hålla på min princip.
Men för bara några dagar sen fick jag göra mitt andra kap, jag hittade tredje boken på myrorna här i Sundsvall. Väldigt lämpligt eftersom jag bara har åtta böcker plus ett antal hemsidor och annat spännande jag borde titta på i första hand...

Undra om det räknas som allmänbildning eller åtminstone som studiering av journalistyrket att läsa böckerna...

För er som är iontresserad av dokumenten jag pratar om så finns den inte längre på svtplay, men på youtube. Det verkar som om de gjort om så man inte kan länka in filmen, men en länk till tuben kan jag allt bjuda på. Enjoy!