Låt mig presentera en av mina absoluta idoler!
Mikael Andersson!
Jag tror att det här är en person som gett väldigt många ett nytt synsätt, en person som inspirerar många och som sänker otroligt mycket till sin omgivning.
Armlös, benlös men inte hjälplös istället helt makalös!
Fast att han är så pass allvarligt handikappad som han ändå är så har han mer energi än många människor med både ben och armar. Det jag tycker är häftigast är att han inser att även han måste anpassa sig till samhället. Att han inte kan kräva att andra ska veta hur de ska bete sig när de möter honom. Men framför allt att han aldrig ger upp. Jag menar, jag kan inte stå på händer, men han har godkänt från sin skola i handståning.
När jag gick i ettan på gymnasiet hade jag förmånen att genom skolan få gå på hans föreläsning. Jag har aldrig i hela mitt liv varit på en så häftig föreläsning och nu för ett tag sen fick jag se hans bok i bokhandeln. Jag kunde inte låta bli att le, kan han utan ben och arm så varför ska jag inte kunna? Idag blev jag påmind om honom igen då ämnet paralympix kom upp. Hur häftigt det är att någon som man av automatik tycker synd om kan klara sig otroligt bra. Det är så sjukt häftigt!
Se gärna det här klippet, fortsättningen finns på youtube. Hoppas ni får samma känsla som jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar