Aftonbladet och Expressen

Visst är det underligt hur dessa två tidningar gång på gång gör ödesdigra övertramp för att sen gömma sig bakom lagar som yttrandefrihet och tryckfrihet?
När det tydligt står att varje enskild individ från ärekränkning och förtal som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, vilket ofta och gärna "glöms bort".

Det finns två saker du måste kunna för att bli en bra kvällspress chefsredaktör.
1. Du måste få fram nyheter som säljer. Skandaler säljer alltid; "Dåliga nyheter är bra nyheter".
Sen om du behöver överdriva eller förvränga sanningen gör det inte så mycket. Så länge det säljer mer än "felet" kostar! Vilket det oftast också gör. Hur många gånger har en rättelse fått lika stor uppmärksamhet som lögnen? Det finns inga lagar som tydligt talar om hur mycket rättelsen måste synas. Det är färre som läser rättelsen än anklagelsen.
2. Du måste kunna försvara din tidnings felsteg! Här kan man alltid gömma sig bakom allmänintresset!

Ett lysande exempel på "allmänintresse" är när Expressen gick ut med en bild på Hagamannen innan han överhuvudtaget var dömd! I Sverige är man oskyldig tills motsatsen bevisats. Med andra ord var Hagamannen oskyldig när bilden på honom sattes in i tidningen. (Jag försvar inte alls Hagamannen här, det han gjorde är avskyvärt och jätte hemskt)
Otto Sjöberg, Expressens ansvariga utgivare, försvarade sig med allmänintresset och att dna-bevisen var så pass bindande. (http://www.tidningeniskolan.se/article.jsp?article=10104)
Så nu vet tydligen en journalist bättre än en domstol! Sen att Hagamannens fru, barn och övriga bekanta fick lida massa är mindre viktigt än allmänintresset.
Sen att publicering förstörde fler åtal spelade tydligen inte heller någon roll.

Man kan ju ifrågasätta om publikation verkligen var för att informera allmänheten om vem som satt skräck i Umeå flera år, eller om det var för att få sälja någon extra löpnummer...
Personligen tror jag på det senare alternativet. Expressen och Aftonbladet tycks tävla mot varandra och med enda mätpinne; flest sålda tidningar.
Trovärdigheten är underordnad.
Se bara allt de lockar med för att man ska köpa just den ena eller den andra...
Filmer, pocketböcker, extra tidningar. Det är inte nyheterna som ska locka läsare längre.
Eller läsare, vad ska man med läsare till, det räcker att de betalar..
Jag tycker att det rent ut sagt är pinsamt när tidningens ekonomi styr över vad som publiceras.
Självklart behöver tidningen en ekonomisk finansiering, men det har den. Du betalar till att börja med för tidningen (och eventuella "tillbehör"), sen så mycket reklam det är i tidningarna vore det ett under om de gick i konkurs. Ta bara Metro till exempel, de försörjer sig helt på reklamen.
Så varför kan inte Expressen och Aftonbladet lägga lite mer pengar på sin trovärdighet istället?

Jag tycker att det är hög tid att vi konsumenter börjar reagera på tidningens tolkningar av de pressetiska reglerna. (http://www.po.se/Article.jsp?article=1011)
Trots att det inte är fastställda lagar bör de ändå respekteras.
Men pengar går tydligen före läsarnas förtroende.

I medians värld blir en kram ett hemligt förhållande. En diskussion mellan två personer kan bli något så dramatiskt som krogslagsmål eller kärleksskandal.
En klapp på axeln blir till misshandel. Sådant vi "vanliga" människor knappt skulle reagera på om vi såg. Om vi bara öppnar våra ögon har vi tidnings rubriker mitt i bland oss. Men vi vet ofta mer om Kungafamiljen än våra egna grannar!
Inte ens det faktum att fotografer jagar kändisarna ända in i döden har fått oss att reagera. Borde inte en varningsklocka ringa då?
Trots att prinsessan Diana blev ihjäl körd när hon flydde från medians blickar har övervakningen på våra kändisar inte trappats ner. Snarare tvärtom.
Var går gränsen för närgånga fotografer och journalister?
Vem blir medians nästa dödsoffer?
Ta bara Brittney Spears, jag tror att hon skulle må mycket bättre om hon slapp akta sig för hungriga fotografer i buskarna. Tidningarna gör människor sjuka.

Jag skulle inte vilja ha en kameralins riktad mot mina fönster bara för att det är lagligt att stå på allmän plats och ta bilder.
Självklart får man som kändis stå ut med att göra någon intervju och ställa upp på någon bild ibland. De måste de för att vara kändis, marknadsföra sig själv.
Men att det har gått så långt att vi ser det som en självklarhet, nästan som en rättighet, att vi ska veta vad Carola Häggkvist eller Mikael Persbrandt gjorde i helgen.
Är det verkligen rätt att våra kändisar är bättre bevakade än våra brottslingar?
Någonstans måste ju allmänintresset övergå till ren nyfikenhet!

Nu ska jag inte hävda att massmedian bara åstadkommer dåliga saker. De gör en hel del granskningar och undersökningar som får positiva följder.
När de granskar våra politikers beslut eller skattefusk. Men hur ofta gör det de?

Varför jag tycker att vi ska reagera är för att dessa herrar, vilket nu både Expressens och Aftonbladets chefredaktörer är, Otto och Kalle, besitter en oerhört stor makt.
De påverkar medvetet och omedvetet våra åsikter.
Det de rapporterar om blir nyheter.
Vad är det egentligen för nyhet att de gör väskor av hundar i Kina, vi gör väskor av kor i Sverige. Apan Enzo fyller ett år. Å vad roligt, hurra (eller något..)!

Den senaste tiden har det varit mycket intressantare att skriva om "Det fantasiska sommarvädret" eller Anders Eklund (Engla och Pernillas mördare). Istället för omröstning om "Hur mycket storebror ska få se" som Riksdagen röstade om. Jag hade mycket hellre fått någon riktig klarhet i vad FRA-lagen egentligen innebär och hur det är möjligt att ett förslag man säger nej till kan "snyggas" till lite grann för att sen röstas igenom, samma dag!
Men nej då. Det är inte intressant nog. Eller så går det bara inte att göra tvetydliga rubriker om det. För om man inte riktigt vet vad löpsedeln säger väcks vår nyfikenhet ännu mer..

Att det finns barn som svälter i en massa u-länder, det finns människor som inte kan lämna sitt hem utan att bli skjutna. Det finns länder som använder sig av "fuskdemokrati"..
Vad gör det här mindre värt än att någon kändis druckit lite för mycket?!

Jag tycker att det är hög tid att både Aftonbladet och Expressen tar sitt förnuft till fånga och börjar agera som en informativ tidning. Annars kan man lika gärna flytta tidningsstället från dess utmärkta plats framme vid kassan till alla veckotidningar. De utger sig i alla fall inte för att vara mer än de egentligen är..

En ding-ding-värld med lite fräcka missvisande bilder..