Sommarlov, på riktigt

Man kan inte få allt. Men vad spelar det för roll när man får det bästa. Jag fick tag på Coop i fredags och de verkade inte gilla min idé att jag skulle vara där de veckor Dagbladet inte vill ha mig. Helt plötsligt har jag sommarlov större delen av sommaren. Sommarlov. Jag kommer knappt i håg hur det stavas. Jag har inte haft sommarlov på fyra år nu. För fyra år sedan började mina somrar på macken. Sommarlov. I år kommer jag kunna ligga och sola. Jag ska äntligen bli så brun jag vet att jag kan bli. Äntligen får jag tid att göra ingenting och allting. Jag har en massa saker som jag vill göra i sommar. Jag ska fixa i ordning balkongen, renovera klart cykeln, ta fantastiska kort, mängder av stick- och virkprojekt, kokbakboken, fotoböcker och små utflyktsidéer. Sommaren är lång och min.
Det kommer att bli den bästa sommaren på mycket länge, på så där fyra somrar.
Jag har inte riktigt fattat att jag knappt har några tider att passa och ingen måsten som hänger över mig.

Jag ska börja mitt sommarlov med att stanna kvar längre än planerat i Sollefteå. Min fina kusin är kvar till på onsdag och det är jag med. Det några mil för mycket till Malmö så vi träffas inte så ofta som jag skulle önska. Jag har också fått träffa min Göteborgare till kusin under helgen. Jag kan då inte förstå som lockar där nere. Ingen snö.
Här finns det minsann fortfarande snö. I Hallstabacken (slalom(aka snowboard)backen). Det upptäckte jag och Matilda på gårdagens vandring.
För övrigt så har helgen gått åt att jobba på lilla macken. Men en tur till marknaden hann jag också. Den blir bara sämre för var år. Få bord och mest tjingtjong-massproduktion. Jag gjorde däremot ett riktigt kap. 400 gram fin, tunn, ullgarn för 80 kronor. Jag som hade tänkt köpa en renkorv eller något åt det hållet till Gustav för de 90 kronor kontanter min börs innehöll. Men visst är det tanken som räknas?
Korv finns på vilken marknad som helst, men det gör inte fint garn.

På tal om garn, nu ska jag fortsätta sy ihop mina mormorsrutor.