För att bryta ett mönster måste man göra det gång på gång tills det inte existerar längre. Nu håller jag på fall in i inlägg-i-huvudet-grejen igen.
Jag skulle vilja påstå att det är Glee som tar upp min tid. Gustav har lyckats väcka mitt intresse kring en tv-serie. Eller ska jag skylla på Kurt kanske. Coolare kille får man leta. Jag skulle vilja att hela serien bara handlade om honom, helst några filmer också när de ändå är igång.Resten av tiden har gått till paketinslagning och paketskapning. Lillebror är inte så liten längre, han är hela 20 år! Var har tiden tagit vägen?
Hur som, han bor fortfarande hemhemma. Så lite flytta hemifrån saker var på sin plats, bra knivar, ordentlig stekpanna, bunkar, tygkasse, skärbrädor och en toaborste, bland annat.
Det är skärbrädorna som det är scania-fågeln och audio-ringarna på och tygkasse som det också är fågeln på som tagit tid. Men fint blev det.
Annars så virkar jag på de där hjärtekatterna. Blä. Har fortfarande inte ändrat åsikt om dem, men smaken är som baken..
Jag är som ni kanske redan räknat ut tillbaka i Sollefteå. Ska jobba på macken i helgen och i morgon är det stadsfesten i Kramfors. Tycker för övrigt att det borde heta Gatufesten i Kramfors och Stadsfesten i Sundsvall. Kramfors är med gata än stad och vice versa.
På tal om det. För exakt fem år sen var första gången jag träffade Gustav "på riktigt".
Vi lär ju ha gått förbi varandra i korridoren tidigare och han var med i skoltidningsenkäten jag och Rellan gjorde om otrohet. Det är det första minnet jag har av honom, han lurade Hoppe å Millan att fylla i den med. Det var jättebra för det var då det började gå tungt för oss.
Men stadsfesten är första gången vi umgicks på riktigt. Gemensamma vänner is the shit. Sen att det tog en hel sommar att övertyga honom att jag skulle ha honom är en annan historia. Det är bästa sommaren jag haft. Men i år ska jag göra mitt bästa för att slå den.
Hur jag ens fick upp intresset för honom då är egentligen ett under. För stora militärshorts, en enfärgad tråkig tröja, röd färg på händer och armar så han liknade en slaktare, vit färg i håret och träskor på fötterna. Charmigt värre.
Eftersom jag inte har någon bild från den festen så blir det den första bilden som finns på oss tillsammans. Visst har jag en vacker rygg och skärpan är underbar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar