Okreativa tentor är rena självmordet för ett ämne

Blä, blä, mer blä och ytterligare massor av blä. Det var länge sen jag gjorde en så träffsäker bedömning av något. Den här hemtentan är bland de tråkigaste och okreativaste jag sett på länge. Så här säger de i sin bok, vad menar de. Men läs boken om det är just vad dessa två nötter anser som är viktigt. Men det känns som om hela kursen enbart utgått i från torftiga dyra böcker med fina ord. Kommunikation som brukar vara intressant, men i den här kursen har de verkligen lyckats ta kål på den glädjen. Eller dom är egentligen orättvist uttryckt då jag mest menar en person... Det enda som känns kul är att det är över på fredag eftermiddag. Men eftersom vi inte är där ännu så känns det jobbigt för det innebär att hur ogilla jag än gör den här tentan så måste jag.
Jag kan inte riktigt sätt ord på hur mycket hellre jag varit i backen nu. Jag var där tidigare, så skönt att bara ha balansen att koncentrera sig på. Att ha helt fokus på att inte ramla eller köra in i någon skidåkare (antalet snowboardåkare har minskat drastiskt de senaste åren). Men så fort man stod i liften, vilket man gör större delen av tiden, vandrade tankarna iväg till den eländiga oklara tentan.
Men det har ändå gått framåt för den, jag har trots allt 14 518 tecken (utan blanksteg), men jag skulle nog behöva runt 20 000 för att vara på den säkra sidan... Det borde väl gå att ordna?
Sen måste ju allting kollas igenom också, det känns inte alls särskilt kul. Den här tentan är en sån som man skulle kunna tänka sig att lämna iväg i halvfärdigt tillstånd bara för att bli av med den. Men det ska jag inte göra. Jag ska försöka göra det här med stil. Trots att du gjort en skitdålig tenta tänker jag inte lämna in någon skit till dig, även om det vore det enda rätta.

Nej, nu ska jag bita ihop och försöka skriva några tusen tecken till så att morgondagen kan ägnas åt finputs och granskning. Dessutom åker jag hem imorgon, vilket både är roligt och tråkigt.