Påträngande försäljare och Personliga brev

Jag har nyligen varit ute och rest och återigen blivit påmind om hur påfrestande det kan vara att gå en gata fram. "Kom hit, titta på mina varor, bara titta inte köpa, vi är kompisar!"
Vad de egentligen säger är; "Kom hit, titta på min varor, exakt samma som min granne fast mycket dyrare. Jag kommer inte att släppa iväg dig förrän du köpt något, du är min inkomst källa!"
Man får dagarna i ända höra hur fin man är och hur vackra ens ögon är, samtidigt som man vet att det bara är tomma ord. Något de säger till alla turister med pengar. De gör verkligen allt för att få sälja sina varor (ger bort billiga pärlhalsband, papyrus osv), trots att de inte är ett dugg originella eller ens äkta (tänker på märkeskläder osv) på något sätt. De här sysslar verkligen med personlig och påträngande marknadsföring.
Du behöver egentligen inte åka utomlands för att få uppleva säljare som ropar efter dig, även om det inte är i lika hög grad och inte lika personligt. Men på de flesta svenska marknader finns det alltid någon tok som står och auktionerar ut sina varor. Fast det upplevs oftast som något som hör till. Säljaren lämnar dessutom inte sitt stånd för att förfölja dig.
Men om vi tänker efter är vi i västvärlden inte ett dugg bättre än de i mellan östern.
Reklamen tränger sig på var vi än vänder ögonen. Du kan inte läsa en tidning utan reklam, du kan knappt gå en promenad utan att se någon form av reklam (om man inte har lika tur som att bo ute i skogen). Du har säkert fått något "personligt" brev där de tilltalar dig med ord som Kära eller Bästa "Vad-du-nu-heter", vi har en gåva som väntar just på dig! Det känns alltid lika misslyckat!
Men reklamen går ändå att vifta bort lite enklare, även fast att en liten del fastnar i bakhuvudet. Reklamen försöker inte tvinga kvar dig i affären och det känns inte som om du sårar någon om du inte tittar åt varan eller säger att du inte vill ha den.