Snart sommar...

Skohornet

gick av.. Men vi har hedern i behåll!

För er som inte var med snackar jag om mittinatta, innebandyturnering. Jag, Per, Kicki, Hasse (eller var det Haase?!), Moberg och Bosse bildade laget; "Skohornet gick av!" Trots att vi hamnade i den "lättare" gruppen gick vi inte vidare. Tråkigt nog vann vi inte en enda match. Men vi sålde oss inte billigt i alla fall. Dessutom hade vi riktigt roligt. Speciellt då vi gjorde våra vackra tröjor. Hasse stavade hela lagnamnet rätt, men missade på sitt eget namn! Haase!

Vi var ett riktigt härligt gäng; En tennisspelare, en fotbollspelare, en simmerska, en bildoktor, en fd hockeyspelare och en byggarbetare!
Men vad vi kämpa och slet! De flesta vi mötte hade minst två avbytare till samma plats, vi hade en. Fast det är ju givetvis roligt då man får spela mycket! Extra kul var att jag lyckades göra ett mål i sista matchen, jag som inte kan sikta! Sen råka jag tackla ner några killar också, fast jag hädde nog ner mig själv minst lika många gånger. Mina knän är röda idag, jag älskar att ramla på gympagolv, brännmärken is the shit!

Tack för en underbar kväll, Skohornet!

Skola, skola.. Lov snart?

Ett tag sen jag skrev nu. Men jag förlåter mig själv. Har stressat riktigt mycket för att få Mindbooken, mitt projektarbete, nu sista tiden. Jag har hela tiden försök säga att vi skulle försöka bli klar en vecka för tidigt, men jag tror inte Cd höll med om det.
Vi har äntligen fått in bilder av de tre som inte dök upp då vi hade bokat studion. Alla texterna är skrivna. En del är någon mening längre än andra, men det är inte mycket att göra åt. Det skiljer ju inte så mycket ändå. I morgon ska vi redovisa den första utskriften för skolan, eller ja de som stannar till och kollar i alla fall. Förstår om inte så många utanför media uppskattar den. Den har ju en väldigt snäv målgruppp så, men å andra sidan har vår målgrupp varit minst sagt nyfikna. Det är nästan alltid någon som står bakom ryggen och kollar vad man gör eller står och bläddrar bland provutskrifterna. Visst det är kul att alla uppskattar det man gör, men det blir lite påfrestande också.. Sen försvinner den överrasknings effekten, men men..
Några små ändringar ska göras innan den massproduceras. Men jag måste säga att jag är rätt nöjd med den ändå. Även om det har varit roligt att göra den ska det bli skönt att det snart är över. Man har haft den hängande över sig hela läsåret nu, det har alltid funnits små detaljer att snygga till, vilket det säkert lär göra när den är klar också. Blir någonting någonsin perfekt?
Sen har vi också haft nationellt prov i svenska b den här veckan. Jag skrev en debattartikel om vad som är rätt och fel att publicera i tidningar (och massmedia). Det gick ganska bra. Men jag kan lova att den blivit åtminstone fem gånger bättre om jag fått skriva framför en dator! Jag fick skriva om den tre gånger innan jag var någorlunda nöjd med platserna på meningarna! Det finns ingen som skriver för hand numera, inte längre texter i alla fall. De texter som ändå skrivs förhand brukar oftast renskrivas på dator!
Det är dessutom skolans fel att jag skriver bättre på dator. I nian (och innan dess) skrev jag alltid för hand. Jag hade alltid med mig både min dagbok och ett anteckningsblock som jag skrev en berättelse i. Men när jag började ettan dög inte papper och penna längre. Alla skrivuppgifter skulle lämnas in dataskrivna!
Jag tycker man borde fått skriva nationella på dator. Dessutom inser jag inte varför man inte kan få provet som en inlämningsuppgift i stället. Att alla som läser svenska b ska vara på "skrivhumör" och ha inspiration vid samma tillfälle är en knäpp tanke!
Men det där skolverket har sina idéer. Om det är lika virrigt i deras huvuden som på deras hemsida tycker jag synd om dem!
Matten har jag också insett att jag verkligen måste försöka klara av nu, regeringens fina regler ställer till det annars. Men det har ändå gått bättre den senaste tiden nu. Jag ska göra några gamla nationella prov och se var mina kunskaper brister..
Men nu är det dags för lite mer underbart skoljobb..
Fucera på det positiva, imorgon är det innebandykupp, på onsdag kommer Gustav hem och torsdag och fredag är man ledig!

I natt jag drömde..

..något jag aldrig drömt förut.
Jag drömde verkligen något konstigt. Jag var i en stor sal med massa studenter, men bara teknikarna som hade sina mössor (de blåa), fast vi andra hade våra vita mössor med. Sa jag att det var en väldigt knepig dröm?
Hur som var vi i ett konstigt rum, med massa stolar och bord, som en stor studentbjudning. Jag kom först in i rummet och valde fel bord, så klassen blev splittrad. Sen hamnade Petter och Pappa vid mitt bord. Jag satt vid ett annat bord och pratade med en liten tjej. Sen flyttade jag tillbaka till det andra bordet. Åh, mitt i alltihop befann jag mig i ett annat rum med Zara, Linn W och Anna S. Men Anna hade en Zara mask på sig och tvärtom om, fast det tala de om för mig. Sen hade Linn en plastkropp på sig (naken) sen var det massa sträck i den där den gick att öppna Där tryckte de in en tygdocka. Sen skulle de till sjukhuset och "föda" dockan.
Sen vaknade jag till och ville inte somna om igen! Minst sagt knepig dröm, men välkommen till min hjärna! Den bjuder jag på!

En till studentdröm jag kan bjuda på...
Jag kom tillbaka från Egypten, sitter inne i rörligbildredigeringsrummet. Det var knappt hälften av klassen var där, trots att det var studentdagen. Ingen var heller uppklädd och våra handledare var inte där, utan vi hade Perra. Han hade varit i Thailand och vi skulle se vem som var brunast. Men vi hade olika nyanser så det gick inte att säga. Men som sagt det var också en knepig dröm! Fast jag minns inte riktigt allt...

Keep on dreaming and smile!

Nu är våren kommen

Nu är det dags att sluta tveka, våren är äntligen här!
Idag har jag krattat löv, plockat skillor (blommor), sett blåsippor och en fjäril, tvättat bilarna och ätit grillat utomhus! Skuttunge var dessutom ute hela dagen med mig, trots att dörren in var öppen så hon kunde välja precis som hon ville. Även cykeln är framtagen, brossan har tagit ut moppen, syster har börjat eumopedkurs! Det känns verkligen som ett straff när man på vardagarna måste sitta inomhus i skolan när solen strålar utomhus. Men ändå piggar det upp, att man kan bli så glad av lite fågelsång, dammoln när bussarna drar fram och för att inte tala om den där speciella vårdoften som inte går att missta!
Hela naturen vaknar till liv, men det är inte bara naturen. Alla människor (som till synes satt sig över naturen) verkar också mycket gladare och lättare till sinnes! Knopparna håller på slå ut på träden och gräset blir sakta men säkert grönare!
Man kan inte annat än njuta av den här tiden. Vintern var verkligen ingen höjdare i år, då den kom och gick lite som den ville.
Men för alla är våren inte lika underbar, för oss pollenallergiker kan den vara riktig jobbig. Jag älskar verkligen våren och vill verkligen vara ute och njuta av den. Fast det är inte så kul när näsan rinner, halsen kliar och ögonen gör både ock! Som tur är börjar min allergi gå över, så den är ganska lindrig. Men alla har inte samma tur som jag.
Att vara allergisk mot något man älskar är inte lätt.. (Ta i trä, jag är inte allergisk mot djur.)
Att längta efter något som bara till sist blir jobbigt. Men det är svårt att inte älska våren. All den växtkraft och glädje som är i luften!
Våren är så välkommen!

Nedräkningen har börjat!

Ojojoj, vilken dag!
Minsta sagt har gårdagen satt sina spår. Men vad kul vi hade. Jag börjar förstå det där treorna sa när jag gick i ettan; "Mp bäst på fest!"
Det var vi verkligen, fy fan vad kul vi hade! Jag tror att klassen hade bättre närvaro än vad vi brukar ha på lektionerna... 16 av 24!
Jag tror Rebecka blev rätt nöjd med att jag "tvingade" ut henne ändå. Efter skolan åkte vi med Öjje vi hem till Cd. Lyssna på musik, åt mat, gosa med katterna, prova kläder och allmänt gjorde oss i ordning. Sen kom Rickard, Robin, Linda, Örjan och Joniz. Vi hade riktigt roligt! Hur skulle det kunna vara annat med dessa underbara människor! Efter några timmar med hallonsaft blev det dags att förflytta sig mot den riktiga fest, på Gladan. 50-dagar-till-studenten-fest. Annars skulle jag nog aldrig komma på idén att gå ut på en onsdag. Det som brukar dröja bra många veckor mellan gångerna jag går ut (på lördagarna). Hur som, ångrar jag det inte.
Väl inne ägde vi dansgolvet och jag träffa massa andra trevliga (trots att de inte går mp3) människor.
Men jag tror att 3 ½ timme är lite för lite sömn. Men så går det när man bor några mil från skolan och festligheterna..
Jag ville verkligen inte kliva upp, trots att jag inte var bakis. Lätt huvudverk i bakhuvudet, men det märks när man inte brukar ha huvudverk. Trött var bara förnamnet på vad jag var. Jag somnade till och med till i soffan på media, har aldrig hänt tidigare! Men jag hann inte sova länge innan Rickard kom. Förvånansvärt var hela rbgänget (rörlig bild) på skolan idag, men det var väl bara Lars som var riktigt pigg. Men vi fick ringa och väcka Robin, som inte skulle ta bilen utan gå till ställverket (fick senare veta att han sagt träningsverk. Vi hade pumping på gympan å killar är ju så kaxiga när de här på vikter.. Jag känner inte av någonting. Fotbollsträningen kanske funkar...)
I dag var ingen rolig dag, vi skulle filma nyheter.. Vi tog en om att sälar får fångas levande i samband med laxfiske. Menar dom att det är okej att dränka den stackars gråsälen?! De andas faktiskt luft, vilket inte laxen gör.. Hm...
Hur som blev det en låååååång promenad, vilket ingen av oss uppskattade. Nyheten blev inte speciellt bra eller välgjord. Men ja, sånt händer det med.
Jag hade i alla fall kul igår! Skål på det! Om studenten blir hälften så bra så kommer det vara toppen!

Älska min klass!

Varför bloggar du?
Det finns olika sorters bloggare (konstigt nog..)
Först har vi de som skriver inlägg som verkligen gör människor irriterade och upprörda. De söker verkligen gräl. Då kan man ju fråga sig om de skriver som och om det de gör bara för att provocera eller om de verkligen står för det de säger. Men det finns också de som skriver det de tror att andra vill höra bara för att få läsare. Visst man gör klok i att välja sina ord, men det måste väl finnas någon gräns? Det är ofta i de här bloggarna man hittar reklam.
Jag tycker att reklamen tar bort trovärdighet från bloggen. Jag får känslan av att då bloggar man för att få folk att besöka sidan så man kan tjäna pengar på reklamen. Sen om någon läser vad man har att säga spelar inte alls lika stor roll.
Själv ser jag värdet i att någon tar sig tid att läsa det man skriver. Det är så mycket mer värt än alla pengar man tjäna på reklam.
Men man kan ju tjäna pengar på vad som helst. Återigen har det materiella segrat.

Egypten

Bättre sent än aldrig. Bildspel och reseinformation. Bilderna i bildspelet är inte i kronologisk ordning och bildspelet är inte heller speciellt välgjort och kvalitén suger. Men här är det i alla fall. Vill ni se fler bilder eller bara i bättre kvalité, hör av er =)

25 Mars
Egentligen började vår resa redan den 24 mars med biltur till Sundsvall för ett besök på Clas Ohlsson. Där införskaffade jag mig en reseadapter (vet ju inte så noga med elen när man ger sig iväg), en grendosa och en undervattenskamera. Hade hört om coola korallrev! Hudiksvall blev nästa anhalt för middag och tvkväll hos mormor innan vi gav oss i väg mot Arlanda. Vi lämnade in bilen på parkeringsparken och fick skjuts ut till flygplatsen. Vårat flyg gick så pass tidigt, redan klockan , så det var så gott som folktomt i de väldiga salarna. Men med tiden började det droppa in folk, både resenärer och personal. Väskinlämning, pass- och säkerhetskontroller, allt sådant flöt på. När vi efter många timmars väntan kom på flyget var vi trötta. Men hade problem med att somna. Det är inte direkt vältilltaget med plats för benen, om jag säger så. Stackars pappa med längst ben hade mest problem. Jag hade oturen att hamna framför en ja herre (han var på familjeresa, men ängade knappt sina barn som satt på andra sidan gången någon uppmärksamhet, utan det var mamman som fick ta hand om dem. Barnen ville inte heller sitta still.) som hela tiden envisades med att stöta till mitt säte så jag var när att bli sjösjuk uppe i luften. Det var tur att mamma beställt mat, jag var verkligen vrålhungrig! Visserligen hade vi ätit lite frukost på Arlanda. Men de har ju monopol där, så taxfree in my..! Jag undrar om det är Arlanda som äger affärerna och restaurangerna eller om det är privatpersoner och företag. Priserna är hur som väldigt höga! Maten på planet var det godaste jag ätit på länge, tror det berodde på att det var länge sedan jag ätit något överhuvudtaget! Dessvärre var det snålt tilltaget. Där kommer fördelen med att ha en syster som äter hur lite som helst och en bror som är nötallergiker (var nötter i brödet). Så jag blev ändå mätt till sist. Som tur var visades två filmer under resan. Hann med två stycken (om man inte räknar den som handlar om säkerheten på planet). När vi kom fram var vi tvungna att fylla i ett visum innan vi fick lämna flygplatsen. Det var inte så coolt som jag tänkt mig, utan bara ett papper där du fyllde i namn, personnummer, nationalitet, passnummer och varför du var i landet (turism). Vad varmt det var i mina jeans, man blev alldeles klibbig. Så när vi väl hittat en taxi (att man sparar pengar på att ta en taxi istället för resebolagets buss) och kommit till hotellet fick vi våra rum visade för oss. Sen körde de även upp packningen åt oss. Behövde inte göra något själva. Vi fick två rum, det var en dubbelsäng och enkelsäng i båda rummen som lyckligtvis låt bredvid varandra. Vi bodde på ett ganska stort hotell. Vi gjorde ett pojkrum och ett flickrum. Jag fick ta enkelsängen då syster ville sova med mamma. När vi väl fått lite ordning bytte vi snabbt om och tog det första doppet i hotellets pool. Den var sval (ingen uppvärmning), men det var bara välkommet! När vi fått på oss kläderna igen skulle jag och Petter ut och köpa dricka. Men det gick inte så bra. Egyptierna var precis lika jobbiga som turkarna, kom och kolla på mina varor. Sen står dom framför en affär med bara krimskrams och souvenirer man inte är ett dugg intresserad av! Vi fick däremot deras (minst lika jobbiga) presenter, varsin liten fin parfymflaska (handgjord i glas) och på ett annat ställe fick vi parfym och på det tredje varsitt halsband! Varför köpa sakerna när man får alltid gratis mot ett löfte att komma tillbaka som man glömt så fort man gått därifrån. Till sist hittade vi en super market med dricka, Fanta, och en annan market med chips. Man kan inte påstå att det blev dyrt heller. Fem kronor för drickan (1,5 l) och lika lite för chipsen! Sen började hemvandring då vi försökte förklara för alla påfrestande egyptier att vi inte hade tid att se på deras saker. Efter att vi kalas och tagit det lite lugnt på hotellet letade vi rätt på havet. Det var helt otroligt, det fanns ingen allmän strand utan man fick hålla sig till hotellets bit. Hela stranden var uppköpt och delad mellan hotellen. Här var det inget snack om strandnära tomter! Här fick man bygga lite som man ville. Och apprå på bygga! De byggdes nytt överallt. Kollade upp lite fakta om Hurghada (som staden nu hette) för några år sen hade det varit en liten fiskeby och nu bodde det närmare en miljon där plus turister (vilket inte är så lite det heller). På stranden fanns massa solstolar som man fick låna gratis sen gick man och sa till en av "beachboysen" så kom de med madrasser åt en. Man behövde inte bära dem själv! Vattnet var lagom varmt och jag snorklade medan de andra dök. Såg en hel del lustiga fiskar och växter där under ytan. Längtar tills mina undervattensbilder är framkallade! Vi såg till och med en clownfisk, den var väldigt söt! Efter havsturen gick vi och åt middag för 200 kronor var alla mätta och belåtna! Sen strosade vi längs gatorna. Mamma, Josefin och Petter köpte snorklar, Mamma, Josefin och Pappa köpte cyklop också. Mamma blev jätte tokig i snorkling efter att ha testat. På samma ställe köpte vi någon inhemsk alovera. Skulle tydligen vara jätte bra. Jag vet inte det ja, den har rätt läskig grönfärg och kletig var bara förnamnet. Sen blev vi indragna i en dyr parfymaffär, hamnade på ett av de ökända teapartyna. De verkar ha någon snurr på att bjuda på te, ganska smart då det alltid är kokheta så det tar tid att dricka upp dem. Till sist smet vi därifrån och sa att vi skulle komma tillbaka med pengar någon annan. Men när vi först sa det tyckte de att vi kunde ta parfymen och komma tillbaka senare. Men ingen av oss hade egentligen lust att lägga så mycket pengar på någon parfym.

26 Mars
Första heldagen i Solens land. Vi åt frukost på hotellet, det var en väldigt stor matsal vilket gjorde att det rymdes mycket folk. Mycket folk = Hög ljudnivå. Så det var en rätt stökig frukost där folk gick fram och tillbaka mellan alla bord med mat. Det fanns en kock som stod och stekte små pannkakor och en annan som stod och stekte omelett! Vilket jobbigt jobb! Sen kunde man knappt ställa ner ett tomt glas innan det var borta. De plockade bort allting eftersom. Skulle man gå iväg och hämta något fick man be de andra vakta tallrikarna! När lunchen var uppäten gick mamma och pappa iväg på informationsmöte. Jag och syskonen hade ingen lust med möte så vi åt frukost i så god ro det nu gick. Så vi gick omkring och kollade runt lite grann i närområdet. Vi en liten bod blåste ett ställ med bälten ner mot mig så jag fångade. Sen fick jag stå ut med ägarens tjat om att det inte var meningen och eviga frågor om det gick bra. "Ja, det gick bra, jag tog emot den medvetet. Jag förstår att det inte var meningen, annars vore det ett utmärkt sätt att skrämma bort kunder. Sätta upp fällor i butiken!" Sen gick vi och invigde de nyinköpta snorklarna och cyklopen. Alla var nöjda med sitt köp. Fast pappas läckte in vatten, men det beror nog på hans musch! Petter, Josefin och jag provade även att dyka med våtdräkt och syrgas. Dessvärre blåste det för mycket på havet så vi fick testa i en pool istället. Fanns mycket intressant på botten, lite sand där, ett löv här, å titta där borta, där ligger det en servett! Okej, kanske inte så spännande. Men syrgas var en ny upplevelse i alla fall. Blev lite irriterad på alla bubblor som blev då man andades ut men. Kul grej tyckte vi som inte alls hade räknat med att det skulle försöka sälja en dagstur åt oss. Vilket vi var måttligt intresserade av! Regel nummer ett när du åker iväg, ingen kallar dig vän bara för att. De vill alltid sälja än det ena än det andra. Jag och syskonen köpte varsin glass (den enda under hela resan, blev varande för att man kunde bli sjuk av glassen). Stackars Petter fick bara sorbé i sin glass, vilket han inte är speciellt förtjust i. Men annars var de helt okej. Men dyra om man jämför med vad allt annat kostade. Fast ändå rätt billiga om det varit i Sverige! Vi fick även många intressanta kamelerbjudanden, men de flesta avfärdades med att det blir så svårt att få hem kamelerna. Jag tror ändå inte att de äger en endaste kamel, dessutom var det dromedarer överallt! Dessutom undra hur mycket än kamel/dromedar egentligen är värd!

27 mars
Min mammas födelsedag, eller som hon föredrog att kalla det, icke-födelsedag. Vissa år vill folk inte fylla år. Hur som uppvaktade vi henne på morgonen och hon såg inte ut att lida så mycket av det. Sen efter att ha snorklat och badat lite i havet förberedde vi oss på en ökentur. Först fick vi åkia bil en bra bit ut i sanden. Sen fick vi kliva ur bilarna för att se någon hägring. Fast ingen talade om var den skulle finnas var den fanns så den missade vi. Men vi ser rätt lustiga där vi står mitt ute i.. .. i ingenting! Men hur som, det är inte vi som bor där. Förlåt om jag är trångsynt, men jag har svårt att se varför man vill leva mitt ute i öken i typ bambuhyddor! Jag skulle inte riktigt uppskatta. Den by vi besökte var visserligen fast, de var en turistattraktion. Vilket liv! Stackars barn säger jag bara. Ingen skola, utan deras liv går ut på att leda dromedarerna vi fick rida en kort kort tur på. De som var för små för det gick runt och tiggde pengar. Vilket sänkte hela upplevelsen avsevärt. Känns inte så kul när de kommer och man kan inte ge alla och då känns det dumt att ge någon. Jag gav i alla fall en liten flicka ett godishalsband. Det kanske hon får behålla själv. Har svårt att tänka barnen får behålla de pengar de lyckas få ihop. Dromedarturen var en spännande upplevelse. Först reste den sig med bakbenen och sen med frambenen, då gällde det att hålla i sig. Sen skumpa den upp och ner rätt bra. Jag hade inte velat färdas flera dagar på en. Men lite längre än tio minuter hade inte varit helt fel. Det var verkligen en suris som ledde "min" dromedar och Australiensarens dromedar. Jag fick inte små klappa dromedaren, inte ta kort och ja, det var säkert något mer. Australiensaren påstod att de importerade dromedarer från Australien, för att de har finare dromedarer där. Vem vet. Hur som var han trevlig han reste i sällskap med tre andra pensionärer och vi kom kontakt med dem senare. De skulle spendera tre månader på resande fot i Egypten. De var trevliga och bjöd oss att komma och hälsa på dem! Vore något, de så gott som lovade att jag skulle få simma med delfiner då! När åker vi?! Sen fick vi klättra upp på en liten kulle/ litet berg och se på solnedgången. Var oskönt att sitta där uppe och solnedgången var inte så imponerande. Däremot senare på kvällen blev det läckra färger på himmeln. Vi fick även se på diverse djur; ormar, ödlor, skorpioner, stackars kaniner (utan gräs) och sköldpaddor. Kan inte påstå att jag tyckte det var rätt att hålla djuren inspärrade så där. Det var små glasburar och kaninerna hade inget grönt, inte ens hö. Sköldpaddorna såg inte ut att ha det så mysigt de heller. Mamma gick in, kollade på sköldpaddorna och gick ut sen. Fullt förståligt, hon hade inte gillat alla ormar. Sen fick vi mat där ute och därefter kolla i ett teleskop, vi såg Saturnus. Riktigt häftigt, man såg till och med ringarna! Dagens skratt fick vi på hemvägen. Kom på att vi glömt ta sand till vår sandsamling. Jag fick chauffören att stanna (han var inte så bra på engelska), tror han trodde att någon mådde dåligt när pappa klev ut ur bilen (pappa satt ytterst). Sen började han fylla flaskan med sand och oj vad vi skrattade. Kände oss riktigt dumma. De andra passagerarna fick sig också ett skratt.

28 Mars
Dagen började med att Petter skrämde oss. Han svimmade, lyckligtvis var felet "bara" vattenbrist. Hag vet inte riktigt vad som hände. Petter och mamma gick iväg från frukosten för att leta en toalett, men de kom aldrig tillbaka. Pappa som stått i den långa kön och äntligen fått sin omelett försvann också efter en stund. Jag och Josefin åt klart vår frukost och sedan gick hon iväg för att se var de andra tagit vägen. Hon hittade då dem på rummet, tillsammans med Farbror Doktorn (som tydligen ska ha varit en "Madicken-doktor") och lite annan hotellpersonal. Hur som kvicknade han snabbt till och kom ner och slutförde frukosten. Senare fick mamma oss alla att dricka vätskeersättningsbrustablett. Vi andra klarade dock oss. Sen blev det en dag på stranden och en eftermiddag då vi åkte taxi till (håll i er nu) Mc Donalds! I närheten fanns också ett annat affärsområde, så det var inte enbart för halvtaskiga burgare. Mc Donalds är godare i Sverige, England, Grekland, Turkiet och Polen! Efter en stund utan fynd började Petter må lite illa så för säkerhets skull åkte vi hem igen. Vi åkte då efter pappas önskemål "jallajallabuss" (minibuss, typ som taxi). På kvällen var det African Party som hotellet anordnade. Man fick smaka olika maträtter och sedan dansunderhållning av tvättäkta afrikaner. Maten var rätt okej, hittade en pastarätt jag gillade. Påminde om lassange och pastagratäng. Hade dessvärre ingen större aptit, man bli loj av så mycket sol och försäljare som hojtar. Dansen var ja, rolig men inte jätte fantastisk. Jag blev indragen i någon form av ringdans, två gånger. Andra gången tog jag med mig min syster också, hon såg ut att behöva röra lite på sig. Det var småkul även om man inte riktigt visste vad man skulle göra. Sen blev det lite mer "singelshoware". En kille som snurra runt, runt, runt, han höll säkert på snurra samma håll i en kvart! Samtidigt "lekte" han med något som liknade hattbottnar. Håll koll och gör mönster och snurra runt runt, det ni! Sen var det en tjej som magdansa. Hon var inte direkt mager så det dallra rätt frisk på henne. Men ja, hon var duktig. Natten blev ändå inte så sen som väntat, vi var alla trötta. Efter showen var slut och jag och syster buggat lite gick vi hem.

29 Mars
Idag var dagen jag sett framemot hela resan. Vi skulle ut på snorkeltur, med 95% chans att se delfiner! Jag har velat se delfiner i det vilda ända sedan jag började förskolan, om inte tidigare! Jag satt längst fram på båten och spanade förväntansfullt efter delfinerna. Men helt i onödan! Inte en enda delfin fanns att skymta. Efter ett tag kom en av de andra passagerarna fram och börja prata med mig. Han var inte direkt intressant och han pratade sluddrig engelska. Han kan inte heller träffat många svenskar, han påstod att jag pratade bra engelska! Är det något ämne jag aldrig varit en stjärna i så är det engelska. Jag tycker det känns så stelt att prata engelska på lektionerna, men jag klarar mig då jag är utomlands. Till sist kom vi fram till första snorklingsanhalten, skönt då slapp jag prata med den killen. Snorklingen var rätt okej, men inte så fantastisk som jag föreställt mig. Hade tänkt mig att det skulle vara som i någon av alla naturfilmer. Men det var små grumligt i vattnet. Ska bli kul att se hur mina bilder blir i alla fall. Fanns några andra fiskar där än på stranden hemma. Vi snorklade ett tag innan det var dags för lunch. Ingen vidare imponerande sådan. Fisk, ris, bröd och konstiga grönsaker. Det var bara jag och pappa som åt. Jag åt dock inte fisken. Mamma mådde illa, sjösjuka. Vilket inte var svårt att förstå, båten skumpa upp och ner, hit och dit, häråt och däråt. När vi väl kom iväg tog jag upp min delfin spaning igen och snart var den jobbiga killen tillbaka. Tur att det inte tog så lång tid tills vi skulle lägga till för att åka in till Giften Iland. Men där kom verkligen resans höjdpunkt. Jag vet inte om de som jobbade på båten aldrig varit på sjön tidigare, men de hade stora, med stort s, problem att ankra båten! Här skumpade värre än på förra stället så vi höll på bli sjösjuk hela bunten! Men efter minst en halvtimme hade de äntligen lyckats, genom att fästa båten i en annan båt, var nästa problem att få tag i motorbåt som kunde köra oss i land. När en sådan väl kom kunde den givetvis inte lägga till vid vår båt. Så vi fick vänta på en ny båt. Stackars, stackars mamma. Tur vi inte gjorde utflykten på hennes födelsedag som vi tänkt tidigare. Till sist kom vi i land. Ön bestod av sand, sand och sand. De hade byggt "palmbladshyddor" på ön och en arg polis vaktade dem. Vi hittade skugga bakom en skylten och kryade på oss. Sen badade vi i vågorna, hoppade och dök. Nu var vågorna roliga. Det blev ingen snorkling här, reven var för långt ut. Vi skulle ju ändå få ett till snorklingstillfälle senare, enligt försäljaren. Men tji fick vi, inte blev det någon mer snorkling. Vilket egentligen inte gjorde så mycket. Jag var lätt irriterad på de som jobba på båten och var glad att komma därifrån. Resan tillbaka till båten gick inte helt smärtfritt den heller. De lyckades skrämma slag på en unge. Inte konstigt, båtarna guppade i otakt och ungen höll på ramla i. Men klarade sig, jag sträckte fram armen för att kunna ta emot ungen också, för säkerhets skull. På vägen hem la jag ner delfinspaningen och accepterade att den var överreklamerad. Dessutom, om någon skulle få skulle få syn på några delfiner skulle det märkas. Jag gömde mig under handduken. Hade fått på tok för mycket sol! Senare på kvällen fick jag straffet för att jag inte tagit med någon tröja med mer skydd för rygg och axlar! Pappa kom på ett bra sätt att beskriva det; "Det känns som om huden krympt 1 storlek". Det stramade när man rörde på sig. Jag smordes in hela 12 gånger med både alovera, hudlotion, aftesun, sunmilk. Den lättaste beröring sved så mycket att jag skrek högt! Jag kunde knappt röra mig där jag låg i sängen. Jag vill verkligen inte följa med ut senare på kvällen, utan låg och njöt av svensk tv i form av Eva och Adam. (Även pappa hade samma bekymmer och stannade också han kvar på rummet.) Jag lyckades sedan somna. Men när mina rumskamrater kom hem vaknade jag av att mamma smorde min rygg. Jag kan lova att jag vaknat på betydligt mindre smärtsamma sätt. Fick ta en alvedon mot smärtan innan jag kunde somna om.

30 Mars
När jag vaknade upp hade huden växt lite grann och det gick att röra sig utan svår smärta. Visst, lite ont gjorde det, men inte tillräckligt för att ligga kvar i sängen! Medan jag väntade på att syster skulle ta sig upp ur sängen och komma i ordning gick jag över till pojkarnas rum. Pappas rygg var även den mycket bättre. Han hade även lyckats omvandla den röda nyans, likt en kräfta, han får i början till en något brunare. Min käre bror hade en minst sagt trevlig överraskning åt mig. Han hade köpt en stor blå delfin till mig. Den var stoppad med små vita kulor, som i sackosäck, fast mindre kulor. Den var jätte härlig och jag blev jätte glad. Han sa att det var en försenad födelsedagspresent. Han visste att jag hade kollat på en liknade delfin i London. Dessutom tyckte han synd om för att jag fick se några delfiner föregående dag. Hur som helst var den hur härlig som helst! Tack Petter! Sen badade vi, jag lånade en av pappas stor t-shirts och badade i, tyckte min rygg fått nog mycket sol. Jag, Petter och pappa spelade vattenpolo mot några tokar som var våldsamma. Så jag gav igen med samma mynt. Syster och Mor var med på någon bjällerdans och såg rätt roliga ut. Därefter gav vi oss ut på en stadsrunda. Jag köpte en t-shirt till Gustav och en handduk, med delfiner på, till mig.

31 Mars
Sista dagen innan hemresan. Idag mådde Jossan inte så bra idag så hon var kvar på hotellet medan vi andra gick iväg på stan en sväng. Mamma ville köpa silver smycke så vi gick runt och letade en lämplig butik att göra affärer i. men som vanligt när man har en idé om hur man vill att saker ska se ut blir det alltid mycket svårare att hitta det man ska ha. Men till sist hittade vi en affär som kunde uppfylla hennes önskemål. Det var en skön atmosfär. Det var ingen som tvinga in dig. Han frågade vad du ville ha, visade var det fanns, sen fick själv ta dig tid och titta på de olika smyckena. Han stod inte och pladdra på i massa annat oväsentligt och han visade inte oss andra massa saker. Det slutade i alla fall med att smycken var så billiga att mamma köpte två stycken och ett armband. Jag var på den årliga jakt efter en fotlänk, men de hade ingen med delfiner, som jag bestämt mig för i år. Men de gjorde gärna en åt mig. Äkta silver, en fotlänk med sex delfiner för 110 kronor. Inte helt fel. Men vi kunde inte få den med en gång för de var ville löda ihop den, inte bara klämma i hop ringarna. Vilket man inte kunde tack nej till. Så vi kom tillbaka efter vår shoppingrunda och hämtade den. Jag hittade även en dieselväska i jeanstyg som jag blev väst vid. För den fick jag ge 120 kronor. Inte helt fel, även om risken att den inte är så äkta är hög. Mamma köpte massa kryddor på ett flummigt ställe där de ville sälja hennatatuering till mig och de verkade inte förstå att jag hade lovat min syster att vi skulle göra det tillsammans. Har man lovat så har man och jag hade ingen lust att göra någon tatuering på det stället heller! När vi kom hem mådde syster mycket bättre och följde med till stranden. Jag knäppte upp de sista bilderna i min undervattenskamera och alla vi gjorde den sista snorklingsutflykten.
Framåt kvällen gjorde vi en ny utflykt till affärskvarterena. Efter ett tag började vi bli små hungrig så vi letade upp ett ställe att äta på. Vi tyckte det var ett litet roligt ställe, det var inga andra turister där, bara massa manliga egypter. Vi beställde vår mat, jag, pappa och Petter ville ha hamburgare! Sen kommer ena servitris ut med fyra askkoppar som hon ställde ut på bordet. Bestämt plockar jag ihop dem, vi röker inte! Efter ett tag kom hon med fyra nya.. Var jag inte tydlig nog, eller trodde hon att de vi fick inte dög. Hur som lät jag dem stå. Senare förstod jag varför, då kommer de ut med nötfat och konstiga böner. Trots att vi inte beställt de. Men det var kanske tur, för maten dröjer läääänge. På skoj börjar vi skämta om att vi kanske hamnat på bordell och att dom och köpte spis osv. för att kunna fixa maten. Till sist fick vi ändå vår mat, hamburgare var inte hamburgare, utan något konstig biff och brödet, ja det var "ät-till-maten-bröd". Men när det var dags att gå fick vi våra farhågor bekräftade när "Kyparen" säger att han sett ut en kvinna till pappa och att hon är gratis! Hur står det till när man erbjuder en Familjefar med "fru" (de är inte gifta) och barn en hora i deras närhet! Vi fick bråttom därifrån och mamma fick välja-resturang-förbjud!

1 April
Dags att åka hem. Efter frukosten jag och Josefin för att göra henna. Men Gud ville tydligen inte det, som en av de anställda sa. Affären som fixade sådana hade stängt och öppnade inte förrän vi skulle vara på planet på väg hem. Surt! Jag fick i alla fall användning av platsen i min väska där jag inte haft extra toppar. Delfinen fick nätt och jämt plats. Som sagt, den är stor! Ett sista dopp i poolen hann vi också med. Sen var det raka iväg ner till en minibuss vi förbeställt. Man sparade mycket pengar på att fixa skjuts till flygplatsen själv istället för att åka med resebolagets.Väl på flygplatsen gick vi på toa, måste bara säga att jag aldrig sett en äckligare toalett! Dessutom ville de ha betalt för det, men det besöken var verkligen inte något vi tänkte betala för. Sen fick vi stå i en lång, lång kö för att gå igenom den bristfärdiga säkerhetskontrollen. Innan halsade jag i mig en halv liter Fanta bara för att upptäcka att man fick ta med sig dricka på planet! När vi väl tagit oss igenom säkerhetskontrollen var jag kissnödig igen. Jag hittade ganska snabbt tjejtoa och ställde mig i kön. Men det visade sig att det inte fanns papper på någon av toaletterna. Som tur var hade jag några servetter i väskan. Jag passade också på att dela med mig av dem till en dansk småbarnsfamilj som minst sagt blev glada.Planet var försenat 30 minuter. Men flygresan hem gick bra. Vi satt slippa vid herren som irriterat oss så mycket förra flygningen. Skönt!Resan hem gick också bra. Sen på Arlanda kunde jag äntligen slå i gång mobilen. Där väntade mig ett skräckmedddelande. Hela klassen skulle ha samlats på måndagen för att prata om den hemska olyckan som hänt under påskhelgen. Jag började genast måla fasansfulla bilder om att någon tagit livet av sig, fått någon allvarlig sjukdom eller dylikt. Jag tog och ringde upp Rebecka varvid hon berättade att en teknikare hade dött. Det är bara att beklaga, men skönt att det inte var någon jag kände. Om man nu kan säga så.. (Missförstå mig rätt) Jag ringde även och pratade med Gustav, skönt att få kontakt med honom igen! Resterande resa gick bra, mamma körde till Hudiksvall där vi fick mackor och te. Jag körde till strax innan Sundsvall och pappa den sista biten. Jag var väldigt trött när vi kom hem, men skönt att vara hemma.
Kort sagt har det varit en trevlig och intressant resa!

Vi då?

Underbart! Nu ska man bli mindre värd som sökande till högskola för att man inte läst natur, samhälle eller teknikprogrammet! Visst är det underbart!Alla gymnasielinjer ger behörighet till vidare studier. Jo tjena, du behöver ju absolut inte ha läst engelska b, naturkunskap b, matte b + c och historia a för att komma in. Alla dessa kurser som inte ingår i mitt programs plan. De har vi fått välja till. För att överhuvudtaget kunna komma in någonstans har jag läst 350 poäng mer än man ska. Hur mycket ska man klara?! Det är inte alla som har ork, lust och struktur nog att läsa så många poäng. Vilket jag mycket väl kan förstå. Det är nog mycket vi ska göra i våra medieämnen!Skulle jag få chansen att välja om till gymnasiet skulle jag nog ha valt natur eller samhälle istället. Välj media och du blir ingenting efter gymnasiet. En gymnasieutbildning är inte speciellt attraktivt på arbetsmarknaden. Och jag har ännu inte hittat någon vidareutbildning som kräver att du läst bildspråk, multimedia eller mediekommunikation! Inte ens medieutbildningarna ställer dessa krav! Jag har hört talas om en filmutbildning som skiter skenenligt i om du läst rörlig bild c så länge du läst matte c! Vad har vi för att vi läst alla mediekurser. Visst det har varit lärorik (i bästa fall) och roliga. Men vi får inget jobb med hjälp av dem. Har till och med hört att man inte ska skicka med sina betyg när man söker jobb! Inte heller kan vi komma in på de utbildningar vi vill! Visst låter det underbart!Välkommen till Sverige!Inte nog med det. Nu lägger regeringen fram ett förslag som gör det hela ännu värre för oss. Från och med 2010 ska de som kompletterat sitt betyg på Komvux få ännu svårare att komma in på högskola, utan de som läst allting på gymnasiet ska prioriteras.Så du ska nu redan som 16 åring veta vad du ska läsa på Högskolan så du kan välja rätt linje!Som om det inte var nog svårt att välja linje till gymnasiet! Jag stod verkligen i valet och kvalet om vad jag skulle välja. En miljon alternativ och hur många nya begrepp som helst! Jag som ännu inte riktigt vet vad "jag vill bli då jag blir stor". Okej, det kanske är kostnad att ha elever på Komvux, men vad då? De kurser som behöver läsas upp (oftast matte, engelska och svenska) är inte speciellt kostsamma kurser om man ser till vad en kurs som kräver massa utrustning kostar. Men varför finns då medieprogrammet, du får inte tillräcklig behörighet för att välja fritt bland högskolorna och ingen på arbetsmarknaden bryr sig om vilka kurser du läst?!En del program som till exempel el, industri och träprogrammet där är di n utbildning så gått som klar, du behöver gå som lärling ett tag. Men därefter har du en utbildning på kan få jobb med!Ibland undrar man hur de som leder Sverige tänker. Om de nu överhuvudtaget gör det. Bara för att ni har era jobb säkrade betyder inte det att alla har det lika bra! Tänker de någonsin på vad de skickar de unga för singaler. Det är vi som är framtiden, ge oss en chans att få göra våra val. Ge oss en chans till att bättra på och ångra oss. Häng inte ut oss för att vi måste läsa upp eller lägga till kurser och gå dem via Komvux!

Påträngande försäljare och Personliga brev

Jag har nyligen varit ute och rest och återigen blivit påmind om hur påfrestande det kan vara att gå en gata fram. "Kom hit, titta på mina varor, bara titta inte köpa, vi är kompisar!"
Vad de egentligen säger är; "Kom hit, titta på min varor, exakt samma som min granne fast mycket dyrare. Jag kommer inte att släppa iväg dig förrän du köpt något, du är min inkomst källa!"
Man får dagarna i ända höra hur fin man är och hur vackra ens ögon är, samtidigt som man vet att det bara är tomma ord. Något de säger till alla turister med pengar. De gör verkligen allt för att få sälja sina varor (ger bort billiga pärlhalsband, papyrus osv), trots att de inte är ett dugg originella eller ens äkta (tänker på märkeskläder osv) på något sätt. De här sysslar verkligen med personlig och påträngande marknadsföring.
Du behöver egentligen inte åka utomlands för att få uppleva säljare som ropar efter dig, även om det inte är i lika hög grad och inte lika personligt. Men på de flesta svenska marknader finns det alltid någon tok som står och auktionerar ut sina varor. Fast det upplevs oftast som något som hör till. Säljaren lämnar dessutom inte sitt stånd för att förfölja dig.
Men om vi tänker efter är vi i västvärlden inte ett dugg bättre än de i mellan östern.
Reklamen tränger sig på var vi än vänder ögonen. Du kan inte läsa en tidning utan reklam, du kan knappt gå en promenad utan att se någon form av reklam (om man inte har lika tur som att bo ute i skogen). Du har säkert fått något "personligt" brev där de tilltalar dig med ord som Kära eller Bästa "Vad-du-nu-heter", vi har en gåva som väntar just på dig! Det känns alltid lika misslyckat!
Men reklamen går ändå att vifta bort lite enklare, även fast att en liten del fastnar i bakhuvudet. Reklamen försöker inte tvinga kvar dig i affären och det känns inte som om du sårar någon om du inte tittar åt varan eller säger att du inte vill ha den.

Grått och Trist

Hejsan!

Idag har det varit en grå och trist dag! Vädret påverkar verkligen mitt humör, jag är vad som kallas metropatisk. Vi hade bara en lektion idag, svenskalektion som var flyttad från onsdagen. Annars brukar jag räkna matte på måndagmorgnar, men självklart var det samma tid, så det blev ingen matte. Vilket var synd, då jag verkligen behöver räkna. Jag har börjat förbereda mig på ett ig i den kursen. Mitt första ig. Det var en svår kurs att läsa på flextid, speciellt då man är dålig på att ta sig tid till att räkna på egen hand. Men när jag väl tar mig tid så vet jag inte vad jag håller på med. Jag kommer inte speciellt bra överens med beskrivningarna i boken. Har jag inte heller gillat de tidigare böckerna i samma serie. Men jag har prata med läraren och det ska tydligen gå att läsa upp betyget nästa år. Komma hem och skriva prov. Då jag inte har (eller ska) sökt någon utbildning till hösten så är ju det ett alternativ.

Men jag ska ändå göra det nationella och se hur det går. Har jag tur kanske jag får g. Men det känns inte som jag orkar lägga ner någon energi på den kursen. Har andra viktigare ämnen och som dessutom är roligare. Jag har trots allt har jag ju lite poäng till övers så, det är ingen större fara för betygets del. Nog om min matte nu. Efter att Rebecka skrivit klart ditt engelska prov fick vi åka hem med Maria som kört bil till skolan. Skönt att komma hem tidigare. Mindre kul var att jag just denna dag hade glömt nycklarna hemma. Lyckligtvis hade pappa lunch så han kom hem och öppna dörren åt mig. Jag kokade pasta, blandade det med ost och oregano. Ingen riktig höjdare, tyvärr. Jag tyckte det lät gott..

Sen städade jag upp lite grann på mitt rum och satt vid datorn (någon som är förvånad). Jag har lyckats skriva om några dagar av resan nu och skickat bildspelet till Gustav. Han har lovat att konvertera om det åt mig. Så inom en snar framtid kommer det att bli en reseskildring här.

Jag jobbar på det!

Idag hade jag även fotbollsträning. Jag saknar både laget i Trollhättan och konstgräsplanen. Det var inte alls kul att spela på en leriga grusplan medan det föll blötsnö på oss. Det var inte heller speciellt varmt.

Det var skönt att komma hem till varm dusch och varm bastu!

Nu är det dags för mig att sova. Det är en dag imorgon också. Med en oförberedd sovmorgon, har inga historielektioner denhär veckan utan en arbetsuppgift. Skönt!

Slitsam helg

Trött kommer bli den här helgens samlingsnamn. Inte nog med att jag hade högskoleprovet igår, idag hade jag de handikappade (utvecklingsstörda på olika nivåer) konfirmanderna. Vilket kan bli ganska krävande även om dom är snälla. Dessutom var vi bara halva ledarstyrkan idag. Måste säga att jag är lite besviken på din planering, Mathias, hade sett fram emot att få träffa dig en längre stund!
Först var vi i kyrkan på familjemässa, då döptes en av våra konfirmander. Sen var det tipspromenad för barnen och våra konfirmander till församlingsgården. Där fick alla duktiga "tipsar" ett pris; nyckelband eller ett litet kramdjur från ikea och varmkorv. Korv fick även vi andra också. Gott!
Inomhus fick vi saft och bulle. Därefter läste vi skapelseberättelsen, Eva och Adam och Noas ark ur barnens bibeln. Tur att vi inte har den vanliga bibeln med dem. Här är det i alla fall formulerat som de sagor de i själva verket är.
Sen fick de göra varsitt bokmärke med klistermärken och bokmärken. De tryckte då in så många märken det gick på sin lilla papperslapp!
Sen gick vi ner och "lekte" (de roade sig med att prova utklädningskläder) lite grann.
Därefter var äntligen dags att skicka hem dem och sen få fara hem själv också!
När jag kom var jag hel loj, frös och var jätte trött. Jag startade datorn och förpassade oss till sängen. Fördelen med en bärbar och att internetkabeln ännu inte sitter fast någonstans!
Sen dess har jag legat där, med undantag för middag och toabesök!
Har snackat med älskling och satt ihop ett bildspel av egyptenbilderna. Dock var jag dum och lat och gjorde det i windows moviemaker. Jag borde väl lärt mig bättre efter att ha "jobbat" med film!
Hur som ska jag se om den går att konvertera på något sätt. Någon som har ett tips?!

God natt

Högskoleprovet

Ojoj, vilken dag. Skönt att den är över säger jag bara. Klev klockan sex, tog en dusch och gjorde mig i ordningen. Precis när min gröt (vill ju få en bra start på dagen) blev klar, fem över sju ringer Rebecka och säger att hon är på busstation. Bråttom, bråttom, hon skulle egentligen tagit bussen och kommit dit tjugo över, men hade nu fått skjuts av sin pappa. Resan gick bra, var framme 25 min innan provet. Men vägen är verkligen katastrof! Ända sen dom "fixa till" i höstas har den bara blivit sämre och sämre. Vägskada på grund av hjärnskada.
Vi var hur som nästan först på plats. Sen kom den underbara studievilse ledaren och allt det fina med den dagen försvann. Har aldrig hört någon säga ett gott ord honom.
Efter mycket om och men fick vi ändå ut proven.
Först ett svenska läs förståelsetest, om jag inte läst så sakta hade det nog gått bättre. Kan inte förstå varför jag läser så sakta. Jag har läst hur många böcker som helst, man kanske inte kan träna upp allt? Ändå fick jag många rätt på slutet, det jag bara skuggläste.
Därefter ett engelskatest och ordförståelse (svenska ord). Det gick nog så där. Orden tror jag gick rätt bra. Men engelskan blev lite ole dole doff. Men då det bara var ett testprov för framtida prov. Det var ju typiskt att det var engelskan man behövde göra två gånger! Mitt favoritämnen nummer sist!
Sen var det kart och diagramtest, hel virrigt! Men lyckades ändå få tolv friska pinnar av tjugo.
Därefter lunch i en timme. Jag och Rebecka satte oss i bilen och åt vår medtagna matsäck. Min goda pastasallad var varmt välkommen i min kurrande mage. En tur till dollarstore hann vi också med.
Sen var det ett nytt engelska och svenska ordtest. Wie! Trodde denhär engelskadelen gick bättre än förra men orden sämre. Men sanningen här får vi aldrig veta. Hur som 7/20 på engelskan och som en vän sa, det är ju mer än en tredje del rätt! (Med någon procentenhet).
Orden fick jag inte heller vidare bra på, 13 av 40. Men det är ju så typiskt att flera alternativ verkar rätt. Sen när orden hamnar i ett sammanhang/mening förstår man ju meningen ändå.
Sen kom vi till min starka sida, logisk matematik Fick 15 av 22 där.
Observera att siffrorna bara stämmer om jag förde över rätt till mitt personliga kontrollpapper. Blev så mycket ifyllande hit och dit så man tappa bort sig. Får veta exakt resultat om månad, så vi får se då. Hoppas i alla fall på över ett poäng, men hamnar nog strax under. Men nu är det i alla fall gjort och även om jag inte får bra resultat så kan man ändå söka i den kvotgruppen. Får hoppas att det inte är många som har gjort det på den utbildning jag ska söka, men jag vet ännu inte vilken. Provet är ju giltig i fem år, så jag hinner nog bestämma mig!
Lite lustigt är dock att man betalar 350 koner för att få göra det och de kan inte ens bjuda på en blyertspenna, sudd och linjal! Jag menar, vad gör de med alla pengar?!
"Säkerheten" var värre där än på flygplatsen. I alla fall om man räknar antalet gånger jag fick visa legitimation. Men jag undrar hur nog de egentligen kollade. Höra en tjej som lånat en killes legg och kom in. Så ja, vill dom ge sken att vara noga men slarvar ändå. Inget jag blir förvånad av.
Men som sagt nu är det gjort och det känns skönt.

Första dagen hemma, på länge

Så var även den här dagen till ända. Har kollat igenom alla bilder från resan. Men har inte gjort några justeringar än. Har däremot börjat med mammas tackkort. Kan nog bli rätt okej. Det känns kul och inspirerande med någon uppgift som blir något på riktigt. Inget man bara göra för att lära sig. Utan något som ska bli bra, man lär sig under resans gång. Tur att det finns de som kan photoshop (är svag där..) och är vänliga nog att lägga ut instruktioner på internet! Bara därför får sidan en länk här (och i fall det är någon fler som stöter på problem http://www.onmedia.se/Blog/Guider/ !
Annars har jag inte gjort så mycket idag, packat upp (snarare lagt allt i en stor hög på golvet), hämtat ots (en av våra bilar. "Hon" hade varit på reparation), Skuttunge (världens goaste kanin) och pappa.
Dagens höjdpunkt var ändå maten. Svensk mat! Köttbullar och kokt potatis med lingonsylt! Vad jag har snackat kött, har fått för mig att man ska undvika kött utomlands.
Jag fick en stark bekräftelse på min "fördom" i Egypten, gick på en smutsig gata och ser hur hela köttstycken hänger utmed vägen. Inte direkt lockande.
Nu ska jag sova och sen är det skola imorgon.
Finns nog en hel del att ta tag i skulle jag tro.

Hem för att stanna

Då var man hemma igen. Landade på svensk mark igår vid sju tiden. Sedan sträckkörde, mamma, jag och pappa från Arlanda till Sollefteå med fikauppehåll hos mormor i Hudiksvall. Resan har varit lyckad och vi är alla välbehållna, trots att vi flagnar. Vår vackra solbränna!
Jaja, solen kommer väl snart fram här med.
Idag blir det ingen skola för mig. Vi kom hem klockan tre i natt så det kändes inte lockande att kliva upp och åka in då. Hade tänkt åka in till idrotten (någon som är förvånad?). Men vid närmare eftertanke och det faktum att det var livräddning gjorde att jag avstod. Känns inte kul att bada med all flagnade hud, dessutom om det är livräddning brukar man åka livboj, med ryggen neråt. Vill inte riskera att mer hud skavs bort. Klåfingriga jag har redan dragit bort allt för mycket. Måste verkligen smörja och försöka sola ryggen till balen och studenten!
Just nu håller jag på föra över alla bilderna, blev närmare 350, ska kolla igenom dem och sedan kommer en del upp här. Ganska snart, skulle jag tro. Ska även ta och skriva mer utförligt om resan, men det kan ta lite tid...
Men som sagt jag lever och resan var lyckad!