I går hände något historiskt. Jag gick med säkra steg raka vägen från redaktionen till rätt spår. Helt utan att hamna vilse på de vanliga tågens spår, utan att hamna bland tunnelbanetågen och utan att gå åt helt fel håll eller behöva hoppa på en tunnelbana för att komma till centralen (vilket varit fallet veckans tidigare dagar).
Men den lyckan varade i ungefär den halv timme som det tar för tåget att förflytta sig från centralen ut till Rotebro. Visst, jag klev av på rätt station, det har jag gjort alla andra dagar med så det är inget att jubla för. Sen körde jag tricket som får en att se mindre osäkert ut, följde strömmen.
Problemet var bara att strömmen gick upp för en trappa, jag har tidigare gått ner för en trappa. Jag var alltså i fel ände på perrongen, men tänkte att jag måste ju kunna gå här med. Så så långt gick det rätt bra.
Tills dess att trappan tog slut och jag skulle välja att gå höger eller vänster på bron... Iiiih, gick först åt ena hållet, men det kändes fel. Vände och gick åt andra. Det hela slutade med att jag gick nerför trapporna igen och bort till tunneln. Medan jag gick på perrongen såg jag anslutningsbussen fara. Men eftersom det här är Stockholm och en stor stad så det givetvis en ny buss på hållplatsen och väntade när jag väl var framme.
Nu ska jag snart ta och äta lite frukost. Det har varit skönt att få sova ut lite, sen bär det av in till stan för att träffa Sandra! Det var länge sedan sist nu. I kväll blir det Melodifestivalen, men mer om det senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar