Som jag skrivit i (något) tidigare inlägg så höll jag på med en ny virkning som skulle få sin förklaring, så here we go! Under fallets dagar i Trollhättan besökte jag Myrorna för att leta efter en virknål nr4. Då min nål i nämnda storlek blev tvättad i tvättmaskinen och därefter aldrig sig lik, trots Gustavs tappra försök.
Men efter en stunds letande frågade jag i kassan, hon sa att de nyligen fått in en påse med virkning och kanske i den...
Jag höll tummarna medan hon hämtade påsen, en gammal gammal systembolagetpåse, men i påsen fanns en liten virknål, 1,25... Det fanns också ett påbörjat verk, som så gott som var färdigt, 19 varv av de 32 var gjorda. Men trots att denne kommit så långt så var det inlämnat till försäljning. Jag hade tur, det fanns också ett mönster och allt det blev mitt för 10 kr!
Det är rent av skamligt, så många timmars jobb, så mycket garn, ett mönster och en virknål för mindre än halva kostnaden för en virknål!
Det är nästan så att man skäms. Samtidigt som det känns tragiskt att det inte finns något värde i begagnade handarbeten...
Under resans fortsättning gjorde jag klart duken, det jag virkat på den är i princip bara spetskanten, så det känns inte riktigt som min. Jag skulle så gärna vilja veta vem som är den föregående ägaren och varför den lämnade i från sig hantverket. Jag skulle också vilja meddela denne att jag nu gjort klart det efter bästa förmåga och har börjat jakten på en passande bricka. (Brickan på bilden är mammas.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar