Nu är jag inne på sista veckan på Dagbladet. Men förhoppningsvis är det inte sista veckan för alltid. Jag trivs utmärkt och känner hur jag får mer och svårare uppgifter dag för dag. Det är jätteinspirerande. I dag var det bara mina artiklar på sida nia och en blaffiga halvsideannons..
Jag får göra en massa varierande saker, från att första dagen gjort enkäter och en intervju med gymnasiechefen som skulle till Kina till att skriva om Bosvedjeskolans återöppnande, sättningarna i E4, statestik om döden, pollen.
Men det som slår allt, om man ser till uppgiftsbeskrivningen var en av gårdagen knäck (jargong för arbete, artikel). På morgonmötet sa nyhetschef "Och i dag ska Rebecka testa klamydia.." Senare under dagen gick han och talade om för redigerarna att "Rebecka har testat klamydia i dag." så de fick lite huvudbry där.
Vad det egentligen betyder är att jag skrivit en artikel om att man kan testa klamydia via internet i Västernorrland från och med första maj...
Det kändes lite så där när informationskillen jag ringde var helt lyrisk och berättade allt utan några frågor. Han ville verkligen få informationen publicerad, men jag tror inte att den räknas som textreklam. Jag hoppas verkligen att jag lyckades undvika det, trots att ingen som var kritisk mot den nya tjänsten fick komma till tals.
På kuppen lyckades jag anmäla mig till något som heter "mina vårdkontakter" på landstinget. Jag tänkte bara kolla hur det gick till när man beställer hem klamydiaprovrören, men tji fick jag. Så när vi kom hem i dag så låg det ett brev från landstinget med inlogningsuppgifter och väntade på dörrmattan. Men vad gör man inte får att ta reda på fakta?
I dag var jag och Gustav till kvartersgymmet, för första gången på länge. Det kändes riktigt bra i dag. Jag tog med mig egen musik och en lapp med olika övningar. Sen förde jag anteckningar hur mycket jag gjorde av varje me dhög snabb musik i öronen. Det går inte att tvinga sig lite extra med taskig radiomusik och utan någon att tävla emot. Men när man kan fokusera på låtarnas rytm och texter går det bättre. Gustav vill så sällan tävla mot mig.
När vi kom blev det semlor, helt välförtjänt om du frågar mig.
Nu ska jag leta sängen och min bästaste bok. Åtminstone för tillfället. Finns inte på kartan heter den och handlar om en journaliststudent från Göteborg som hamnar på en liten lokalredaktion på en liten tidning. Hennes handledare har blivit sjuk så hon ska på egen hand fylla en sida med nyheter från en liten bo, knappt större än Granvåg... Det är kul med böcker som man kan relatera till. Det är nog därför jag gillar millenium så mycket också. Är det någon som vet fler bra böcker med journalister i huvudrollen? Så jag får något att drömma om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar