Draken Grönan

Låta mig presentera mitt senaste nyförvärv. Den gröna Gröna Lundsdraken Grönan. Jag tror inte jag behöver förklara varför. Däremot kan jag berätta om mitt fina sätt att skaffa den. Efter att ha åkt karuseller, främst berg-och-dal-banor tills vi var alldeles gruggy, samma känsla när man är full, smått illamående och aningen less - samtidigt, började vi kolla runt bland alla bollkastning, lotter och (o)lyckokul fastnade jag dumt nog för ett gäng drakar.
Jag tror dessutom att det var den tråkigaste tävlingen av dem alla. Man skulle rulla ett bowlingklot upp för en lite knix och sedan få den att stanna på andra sida, två gånger för att få en drake. Jag fick den att stanna en gång på första omgången vilket resulterade i besvikelse och ett fult lila monster. Så jag körde ytterligare en gång. Men det gick inte mycket bättre, det blev inte ens ett monster.
Vi gav upp och gick vidare. Men efter att jag åkte lite mer karuseller, Gustav var vuxen och tittade på eftersom han redan var nöjd återvänder jag till min drake. Jag hade plötsligt utvecklat ett starkt behov av att äga en av drakarna. Den stora första vinstdraken eller den mindre för andra plats spelade mindre roll. Jag vill bara ha en drake.
Några spelomgångar senare stod jag fortfarande tomhänt och även plånboken var tom. Gustav tyckte vi skulle spela något annat i stället så gick vi bort till ett banka-banka-spel. Där fanns det en ganska söt flodhäst. Vi spelade varsitt spel och Gustav var ganska nära att vinna så vi gav det en chans till. När vi skulle ge upp så sa hon att man blev garanterad en vinst om man spelade tre gånger i rad. Så Gustav betalade för en gång till och jag skippade då mitt bankande inte ens räckte halvvägs och då den garanterade vinsten inte var gosedjur.
Gustav är ungefär lika stolt som på bilden för sin Fred Flinta horn..
Men till sist blev det ändå två gosedjur. I kärleksståndet där man på grund av ett dyrt spel var garanterad vinst. Men jag var bara två centimeter i från att pricka storvinsten. Mycket typiskt, men vi fick varsin hundnalle med ett hjärta. Långt i från lika söta som en drake.
Så jag gick till bankomaten och tog ut 4 200 kronor. Mot drakarna!
(Jag kanske ska tillägga att det fyrasiffriga beloppet är till min hyra för rummet jag inte bor i.)
Efter att ha provat varenda bana mer än en gång och Gustav börjat med föräldrar-snacket om att ta hand om sina pengar var jag på väg att ge upp. Då säljaren säger att jag ska prova banan närmast hen (ja, i sammanhang som detta tycker jag det ordet är helt okej. Men jag ska ta den diskussionen senare). Ja, jag hade tjugo kvar i mynt, så varför inte. Ett sista försök i alla fall.
Jag kan inte säga att jag vann draken helt på egen hand, men maskinen dog i sina kamp mot min och drakens förening. Men ki fick den.

Nu ska jag ta och krypa ner i sängen hos min drake och min sovande pojke. I morgon blir det nya äventyr, halvdag på Dagens Media, shopping och måndagar betyder Betnér direkt (för er som missat mitt nästan stalkerliknande beteende).

Ouppkopplad

Min helg har varit så bra som bara en helg efter en befrielse och häng med min toppen kusse, Matilda kan bli. I fredags gick första flyttlastet, en röd väska på hjul till Väsby för att hämta nyckeln till min alldeles egna lägenhet. Plötsligt kunde jag slänga kläder på toagolvet, låta disken stå kvar på bordet, spela musik högt och dammsuga klockan nio på kväll för att inte tala om tidseffektviseringen att koka tevatten i en vattenkokare medan jag tar en dusch.
Jag kunde duscha så länge jag ville utan att oroa mig för att någon annan (läs den andra inneboende) ville gå på toa, toan är ledig så fort jag vill dit och jag kan laga mat mitt i natt (läs vid tio) utan att någon ej-natt-människa blir störd.
Det är de där små sakerna som man ofta glömmer som är värt mest.

Det var en större frihetskänslan en att flytta hemifrån. Eller kanske inte större, men en skönare. Hemhemma var man ändå sig själv och tassade inte på tå för resten av familjen. Visst, man sänkte (oftast) musiken efter en tillsägelse, men det var inte så att man kände sig skamsen efteråt.
Dessutom jag som är van vid att bo med Gustav och Tux där vi inte har städschema, ljudnivåsreglering vid åtta och

Och bara en sådan sak som att få ha ett helt kylskåp själv. Plötsligt behövde inte all min mat trängas i en 30 x 20 centimeter stor låda. Vilken överblick man fick och vad lätt det var att ta fram mjölken och smöret i morse. Frihet.
Men det bästa av allt är att Gustav kommer ner i morgon kväll och med sig har han mitt lilla odjur. Som jag har saknat att ha min lilla långöra buttande på benet, rabbande i byxorna och uppskuttande i knäet. De två tjocka katterna, Elvis och Persley är inte i närheten av så underbar som Tux är.
Och precis, Gustav får bo hos mig. Vi slipper lägga ut flera tusen på hotellrum, även om det förstås har varit värt det för att få vara tillsammans och det är mysigt att bo på hotell så är det ändå pengar som man kan lägga på roligare saker. Som ett hotell i ett annat land för att bara ta ett exempel.

Den kommande vecka kommer bli toppen. Gustav har lovat att laga mat åt mig. Äntligen slipper jag äta chilicorncare, eller conrcarne – då jag inte har någon chili–, fem måltider i rad. Bara för att jag ska äta ur mitt lilla frysfack och inte får laga mat mitt i natten.


Som rubriken antyder så är jag ouppkopplad numera. Jag och min hyresvärden har inte lyckats boka in en tid för överlämning av mobilt bredband än. Men mig går det ingen nöd på, mer än bloggabstinens. Men det är inte en tillräckligt stor del för att namnge ett helt inlägg, så här kommer den anekdoten, den om att vara ouppkopplad i dagens samhälle.

Jag är inte ens sådandär mediemänniska som älskar allt apple gör och jag äger ingen iprodukt, med undantag för min ipod (med tillhörande laddare och bortglömda hörlurar som jag för övrigt ser som en förbannelse. Men det får bli en teaser till ett senare inlägg). Jag äger inte heller en regelrätt android. Min mobiltelefon har fortfarande knappar, men också pekskärm, en utmärkt kombination för mig som älskar att smsa när jag cyklar och då behöver ha ögonen på annat än telefonskärmen.
Hur som har jag ändå surfat via den, eller rättare sagt stillat mitt osunda facebookbegär på den. Det gör batteriet tar slut ganska mycket för snabbt. Speciellt om jag i mitt första flyttlast tycker att mobilladdaren inte är en särskild viktig detalj.

Jag hade packat för att flytta allting i ett och samma last i en hyrd bil. Men det blev ingen hyrd bil, vi tar det i morgon, tänkte Rebecka och slängde ut en del ur den största väskan och la ner datorn och andra viktiga saker, dock en mobilladdaren.
Sedan for jag som sagt i väg till lägenheten och njöt av en 120 cm stor säng. När jag vaknade låg intryckt mot väggen som om jag legat i 90 cm sängen i Rotebro och dessutom var batteriet på lägst nivå.
Men jag måste ju ringa och säga god morgon till Gustav, batteriet brukar ju hålla länge ändå.
Jag satte också i datorsladden och mobilen fick lite ström, ytterst lite. Dessvärre hade jag inte tid att vänta på fulladdning, eller ens halvladdning. Jag hade ett mycket viktigare uppdrag, hejarklack, materialare och fotograf åt IFA, Matildas innebandylag.
När jag står och väntar på bussen blir batteriikonen röd. Inte ett gott tecken, slänger i väg ett sms till min eftermiddagssällskap om dåligt batteri och den viktiga upplysningen; 14.00 står jag på plattan och väntar på dig.

Precis som man gjorde på stenåldern. Bestämmer en tid, dyker upp och gör något roligt som resten av världen inte får ta del av via diverse statusuppdateringar. Hitta Matilda gick bra, även om jag missade sms:et att hennes match blivit framflyttad, men jag hade inte hunnit i tid i alla fall. Jag fick i alla fall äta lunch tillsammans med henne och valda delar ur laget. Däremot funkade inte mitt bankomatkort då. Men jag hade tur och fick låna lunchpeng. Sedan for jag in till stan igen för att möta upp nästa kompis. Eftersom jag kom tidigt skulle jag ta och kolla upp hur det stod till med saldot på mitt kontokort. Kulturhusets datorer fick man inte sitta till för skulle stressiga monterare sätta upp en scen. Men jag hittade en rad med dator på resecentrum. Då kom vi till nästa spännande problem.

Betala med sms eller kontokort. Uhm.. Ingendera var möjlig i mitt fall. Som tur var låg det två tjugolappar i ett hörn av min plånbok som gick att byta mot en kod som gav mig internettillgång.

Sedan väntade jag på plattan i en halvtimme bara för att missa min kompis som kom fem minuter efter att jag begett mig till Skansen och scouternas dag.
Problemet är inte att jag inte har mobil, problemet är att alla förväntar sig att jag ska ha det.
Men nog känner man sig lite naken utan telefonen och visst trodde jag att det ringde och visst tog jag upp min död mobil och tittade på den svarta skärmen...

Men nu är det dags för stalkern att fara på Betnér direkt för fjärde gången gillt.
Och ja, jag kände mig aningen starstruck när jag intervjuade Mats Betnér (manager och brorsa till min idol). Där har ni något att läsa till att det är dags att bli lite allmänbildad på femman (?!) vid tio.

"Betnér direkt gills inte som tv-tittande då du ser det live" – citat av Gustav när vi diskuterade vad vi ser på tv.
Med andra ord ser jag inte på tv. Jag lever livet själv i stället för att titta på när andra gör det!

Fail

Min blogg lever nu under parollen bättre sent än aldrig. Jag har massa inlägg skrivna i huvudet, flera bilder att visa och några halv på började inlägg på jobbdatorn. Men man hinner inte allt.
I kväll hann jag dock snabbklippa ihop detta. Håll till godo så länge.

By the way, i morgon flyttar jag till en egen lägenhet! Mer om det och mycket annat, någon annan gång! 

Och här skulle det ha varit 

en snygg video på Gustavs 

första slalomupplevelse, men 

som vanligt suger jag på format 

och storleksinställningar så det

 kommer i morgon eller en annan 

dag, i stället.

God natt.

Slalombegåvningen Gustav

Tiden går fort när man har roligt och när tiden går fort hinner man inte allt man vill. Mycket av mitt internätiga liv prioriteras bort till det mer flänga verkliga livet. Fast att jag egentligen tycker att det man gör på webben hur till det verkliga livet. Sedan sist så har jag avslutat min och Gustavs påskhelg i Storstan, haft praktikseminarium i Sundsvall, flängt till Lugnvik och Sollefteå en sväng samt hunnit tillbaka till Storstan.
Helgens höjdpunkt var Gustav på ett par slalomskidor, grabben imponerade stort på mig. Efter två timmar tog han sig nerför branten efter att ha åkt upp i liften alldeles själv. Tänk om jag lärt mig åka snowboard lika snabbt, min första tur på ett slalomskidor har jag inte mer än vaga minnen av. Men ryktet säger att jag grina, skrek och slängde mig på backen för att pjäxorna var hårda.
Jag lyckades till och med vurpa före Gustav som klarade sig en hel timme utan att skaffa närkontakt med snön.

Men om det och mycket mer kommer både text och bild senare, någon gång.. Helgen är rätt oplanerad, så då finns det kanske lite tid. Kanske.

Stockholmskollage

Så där, äntligen. Det har tagit många timmar för mycket. Bara för att bilden var så stor att den kunde täcka valfri vägg på hotellet, även när jag tyckte att jag krympt den tillräckligt. (Klicka på den så blir den lite större i alla fall, men inte väggstor.)
Ska det va, ska det va, tyckte jag men det gjorde varken min dator, photoshop eller bloggen. Tur att indesign alltid samarbetar med mig.

I morgon bitti, om bara några timmar går tåget norrut med mig medan Gustav blir kvar ytterligare ett dygn här nere. Det känns lite bakvänt. Men jag har praktikseminarium och han har jobbmöte här nere.
Nu ska jag försöka få vila ögonen i några timmar innan väckaren blir mitt hatobjekt. Blä för tidiga morgnar, jag är ett nattdjur.

Njutbart

Vi fortsätter att ta det väldigt bra här i Storstan, även om inte allt blir som vi tänkt oss. Eller egentligen är det bara en sak som inte gått enligt planerna och det hade kunnat varit vårt fel, men i slutänden blev det SL:s fel. Men det var ändå vi som inte fick träna, ingen cykelpuls. Men i morgon, efter jobbet, blir det pump och där med.
I går var vi i väg och kolla på Fjärilar i Hagaparken och i dag har vi kollat på den dåliga båten. Båten som seglade drygt en kilometer och sedan fick tillbringa 333 år nere på havsbotten.
Vi har också hunnit med Vampyrkrog med goda glassdrinkar, lite shopping och god mat.
I kväll var det grand finale med Betner Direkt. Ja, jag har bokat biljett till så gott som varje show, så det så.
Det var bättre och mer intressant den här veckan, religion beror många, helt enkelt.

Som avslutning tänkte jag bjuda på dagens bästa kommentar.
- Någon som har en gissning på hur man fick veta vilken färg Vasa var målad i?, frågar guiden.
- Man sökte på internet, svarar kille 12 år.

Det ger en perspektiv på ens egen uppväxt. Jag hör nog till de sista som inte haft en dator under hela min uppväxt...

Ääh, nu ger jag upp. Det ska inte ta närmare ett dygn att få upp en bild (texten skrevs i går, måndag). Mitt fina kollage kommer senare!

Påskharedagen

I dag var vi på Skansen (bilder kommer senare) och tittade på djur, men mest på hus. Som djurpark var det lite av en besvikelse, de flesta djuren låg och sov och dessutom fanns inte så många sorter, men att mysa runt i en dag var det helt okej. Speciellt roligt var det med tryckeriet. Fick se en nytryckning av Aftonbladets första nummer. De två gubbarna som jobbade där var jätteroliga att prata med, de kunde en massa och förklarade allt för en ivrigt lyssnade och frågande Rebecka och en lite småless men överseende Gustav.
Vi har inte hunnit så mycket mer än Skansen, lite middag på hotellrummet (baguetter från närmsta kiosk) och nu sitter vi bara och påskmyser (som är som vanligt mys, med undantag för påskägg) innan vi ska till Vampyrkrog där de blandar spännande glassdrinkar.
Kort och gott, vi har det hur bra som helst, även om hotellet inte lever upp till alla våra förväntningar.

Glad påskhare-dag

Nu har jag precis kommit upp från hotellfrukosten och säkerligen är jag något kilo tyngre innan jag gick ner. Ja, jag älskar frukost och det är inte mitt fel att de har så många olika sorter som jag vill prova. Stackars Gustav fick agera springpojke på slutet när han otåligt väntade på att jag också skulle bli klar.
Jag äter verkligen som ett djur sedan jag kom i gång med träningen igen. Inte ett kilo har jag gått ner, jag väger fortfarande mycket (för att vara tjej, men ändå inom det som räknas som normalt). Däremot har kroppen tightats till. Min lilla väst sitter till exempel lika bra nu som när jag köpte den för något år sedan.
Bodycombat var betydligt jobbigare precis innan vilodagarna än efter. Konstigt va?
Ja, Gustav gick det väl så där för. Även om det gick betydligt bättre för honom än det gjorde min första gång. I dag klagar han på träningsvärk i hela kroppen. Det är ett bra betyg, då har man varit duktig. Nu blir det vila några dagar, åtminstone från pass. Kanske att vi spanar in hotell gymmet och kör lite promenader (det är ju nästan träning).

Annars så är det påskhare-dagen i dag. Det är ju det påskafton betyder, påskägg, målade ägg och buffé.
Några målade ägg lär det dessvärre inte bli, Vi delade på att ett ägg till frukost, då vi kom på att man måste äta ägg i dag när Gustav redan kastat in handduken.
Buffé vet jag inte heller hur det blir med, men något gott hittar vi säkert. Stockholm är stort, för stort, märkte vi förra gången då vi gick i flera timmar utan att hitta en kebabdealer..
Påskägg däremot har vi fått båda två. I mitt var det fullt med gott godis, alltså inte påskgodis utan riktigt godis. I Gustavs var det strumpor, t-shirt och fröpåsar. Det är olika för olika. Dessutom har vi fått ett påskpaket av min mamma som vi inte har öppnat än. Men snart ska vi göra det med.

Nu flyger vi till StorBlåStanKulla

Nu kan påsken börja. På sängen sitter Gustav och läser senaste numret av DM (Dagens Media). Han kom hit för ungefär en timme och vi har redan hunnit tjocka i oss lite glass med varma hallon. Perfekt uppladdning för en pass bodycombat. Det ska bli kul och se om han har lika mycket problem med koordinationen som jag hade första gången, och bitvis fortfarande har. Vad då, ha koll på armar och ben? Jag är fotbollsspelar som mest bara gör utan att tänka. Det är ungefär som när jag skriver, det kommer av sig själv bara.

Efter träningen och de sista semlorna (som mamma hade med sig när hon var här för länge sedan) blir det tågfärd in till storstan och vidare mot hotellet. Därefter får vi se vad som händer resten av påsken. Men det finns planer på Vasa museet, Skansen, Kungens Kurva, sightseeing och två till träningspass (min kropp mår nog bra av några dagars vila). Vi ska helt enkelt turista i Stockholm igen och bara ha det bra. Lite påskgodis blir det säkert också. Men nu ska vi börja bege oss mot gymmet.

Fast först kanske jag ska nämna att sommaren är räddad. Jag fick sommarjobb i går. Nattredigerare i Hudik. Fatta vad perfekt, jag kommer ha dagarna lediga och kan ligga och sova i solen! Vem tror ni blir brunast i år?
Dessutom ska det bli kul att få testa redigera, jag tycker det är väldigt roligt med indesign. Dessutom känns det ganska taktiskt att bredda sig lite. Jag tror det ser bra ut i cv:t om ett år att jag både har varit reporter och redigerare.
Så där, nu är det dags att lura med Gustav till gymmet (eller, ja, lura och lura. Han påminner mig om vad klockan är och att vi borde ge oss av... Tidsoptimisten och Tidspesimisten i en perfekt kombination).

Påskfint

Min mamma är så mysig. I dag skickade hon ett påskpaket med ännu mer påskpynt. Förra veckan fick jag sex påskfjädrar och tre trähönor. När jag berättade att jag fixat lite pollenfritt påskris (döda pinnar som legat under snön och i leran hela vintern) att sätta upp det i så tror jag hon tyckte det var så bra att hon villa skicka mer. För i dag fick jag massa fjädrar, hjärtat som hänger ovanför (som har vridit sig, men på andra sidan är det en röd tupp och höna i korsstygn) och en pärlkyckling (som sitter i blomkrukan). Jag fick även lite påskchoklad ägg, dock inte äggen som ligger under riset. De har jag köpt alldeles själv eftersom jag gillade färgerna.
Nu har jag bråttom iväg på träning...

Halvkreativ helg

Jag har inte hunnit med så mycket som jag tänkt i helgen. Men det gör man väl aldrig?
De viktigaste sakerna och mest akuta sakerna blev avklarade i alla fall. Hyran är betald, kläder rena, mobilen påfylld, lila garn fyndat, mat handlat och kroppen tränat.
Sen att mitt skrivbord ser ut som en slaktplats, eller snarare ett krigsfält, med ben, huvuden, armar, öron, svansar och så vidare liggandes lite här och där. En tupp, 3 och en halv flodhäst, en halv säl och en halv delfin ligger alla ihop blandande. Det kanske blir något spännande Skvader liknande innan jag är färdig. När jag nu ska ha tid med det.
Veckan ser fullpackade ut och inte av träning.. I morgon är det bäst för Magnus Betner att han levererar för även om inspelningen (av hans nya program, Betner Direkt) är gratis så kostar det mig ett Bodycombat pass med den roligaste tränarduo på gymmet... Men sedan blir det hårdkörning på tisdag och onsdag och halvdant på torsdag då det tydligen är en sådan där röd dag. På fredag morgon kommer Gustav ner för att bosätta sig på ett hotell med mig i fem dagar. Låter inte helt tokigt, eller hur.
Så då blir det varken mycket virkat eller mycket tränat. Tre pass på fem dagar. Men det blir än värre nästa vecka då vi har praktikseminarium i Sundsvall i tre dagar.

Min garnjakt gick i alla fall rätt bra. Jag hittade, eller jag visste att det fanns, ett lila garn på ett ställe jag varit förut. Jag hittade några nya garnaffärer, men mycket tid gick åt att leta efter affärer som inte fanns. En gång hamnade jag i ett bostadshus och nästa gång i en möbelaffär. Eniro spelar mig spratt.
Men jag se ställen jag inte sett förut och lyssna på massa bra musik.

Jag fick dessutom den briljanta idén att köpa måltidsersättnings-bar i stället för en hamburgare eller dylikt. Snabbt och enkelt och kanske ett framtida alternativ när jag inte hinner hem mellan träning och jobb. Men dröm och glöm. Hungern upphörde ju i alla fall, men om det berodde på illamåendet som uppstod ska jag låta vara osagt. Dessvärre var det två stycken i en förpackning. Men uteliggaren blev glad i alla fall, hoppas han tyckte den var godare än jag gjorde. Hädan efter blir det slafsiga hamburgare till lunch i stället.
Tack snälla mig själv som köpte vindruvor och lite choklad också. De behövdes för att skölja ner baren...
En sak har jag gjort i helgen som varit kreativ, men den kan jag tyvärr inte visa upp här riktigt än. Det är snart påsk som sagt...
Påskris har jag fixat, mamma skickade lite fjädrar som jag inte bara kunde ha liggande. Jag hittade några pinnar som klippts ner i fjol. Skönt, då slipper jag ha pollen inomhus.

Nu är det sovadags...