onsdag, november 05, 2008

Det är jag som är Rebecka

Äntligen har jag fått min egna låt. Fast det där med kan sjunga och mickskydd av plats. Btw det heter väl m(p)uffskydd, eller hur rb?!

Städdag, igen

På begäran kommer här en bild på min virkade rosa vantar.. Som sagt inte särskilt varma om man inte har ett par fingervantar under, men det funkar ju det med.
Igår försökte jag mig på grisarna, jag var till och med iväg till myrorna och köpte virknål i rätt storlek (och några i "fel" och lite garn). Men inte gick det för den sakens skull... Huvudet blev mer avlångt än runt och kroppen blev inte alls som den skulle.
Jag tog och la det projektet åt sidan till förmån för ett mönster på en kanin jag som jag fått från en tjej på sysidan.
Jag vet inte om det går så mycket bättre, det var ett ganska underligt mönster, dessutom på engelska. Men jag tror att jag vet ungefär hur man ska göra. Vi får väl se hur det går idag. Men först ska det städas, Gustav är hemma så det är lika bra att passa på. Sen måste jag nog baka bröd idag med. Fick nödbaka lite bakpulverbröd så vi skulle ha något till frukost. Blev väl inte så där jätte bra eller jätte gott, men det funkade.
Så idag blir det då inget stickcafé för min del idag. Vi får se hur det blir nästa vecka istället..

Jag hade rätt om min träningsvärk, den var inte borta på gårdagens träning. Men det sägs ju att det är bra att träna när man har träningsvärk, få blodet att strömma igen. Jag är väl inte så där överdrivit insatt i vad som händer med kroppen när man tränar.
Hur som helst så gick gårdagens träning riktigt riktigt bra, var jätte roligt att spela. Jag gjorde till och med ett mål! Vilket inte hör till det vanliga, så det var ju givetvis extra roligt.
Jag fick spela forward några matcher också, ganska många faktiskt, det gick väl så där. Man känner sig lite lost på en ny plats, men vad gör man när det är för lite forwards i laget... Fanns ju de som inte var full lika frivilliga så....
Efter träningen pratade jag med lillebror i någon timme medan jag åt fruktsallad och väntade på att Gustav skulle komma hem från "Mia". Medan han väntade på att jag skulle ringa när jag kom hem. Blev lite fel där..
Till sist kom han hem och undrade var jag var. Sen följde jag och min dator med bort till "Mia" för att spela Warcraft. Gick väl inte så jätte bra för min del. Jag tycker att det är roligare att bygga än att slåss. Blir lätt lite virrigt för min del, men jag jobbar på det!
Men nu måste jag ta i tu med städandet, suck...

Btw, grattis till Obama, hoppas du lyckas bättre än din föregångare. Ja, jag skulle ha röstat hade jag valt honom. Men jag vet inte riktigt varför, är nog en magkänsla. Jag tror att Usa och världen behöver en ny sorts politik. Dessutom tycker jag inte att en torr gammgubbe ska styra, 71 år är faktiskt ganska gammalt. De flesta är ju pensionärer i den åldern, vilket det nog finns en anledning till.. Fast nu ska jag inte ge mig ut på djupt vatten utan hoppas på att det blir bra som det är.

Nu måste man döpa om kortspelet "Neger och President" eller som det också kallas, "Slav och President".. Vad sägs om "Arbetslös och Stadsminister"?

tisdag, november 04, 2008

Magnus Wernblom nr 9

För 35 år sedan, närmare bestämt den 3 februari 1973 föddes en pojke vid namn Mangnus Wernblom. Han växte upp i Kramfors och lärde sig hantera puck och klubb i Kramfors Alliansen.

Men senare kom han att flytta till Örnsköldsvik och påbörja en häpnadsväckande karriär där.
Med sina 276 mål är han den spelare som gjort överlägset flest mål under Modo Hockeys fana.
Han är också den spelare som avverkat flest matcher i Modo, hela 723 stycken. Det är inte för inte han gått under namnet Mr. Modo.
Målfarligheten är inte det enda som han gjort sig känd för, hans temperament går inte av för hackor. 1268 utvisningsminuter talar sitt tydliga språk. Det är inte för inte han åkte in på isen till tnt med Ac/Dc...
Men det är kanske inte så konstigt när hans "favorit" plats på plan var just framför motståndarens mål. Han var också en spelare som fick ta många smällar. Han är även höga assist poäng vilket talar om vilken stor spelare han verkligen var.
Olyckligtvis fick han aldrig uppleva något smguld, han om någon hade förtjänat det. Eftersom han hjälpte Skelefteå Aik tillbaka till elitserien just det året. Vilket också medför att han enda sesång har spelat mot modo. Men han fick i alla fall uppleva 4 smfinaler och då 4 silver...

Givetvis känns det tungt att vara Modoit en dag som denna. Gårdagens seger och därmed toppplacering i tabellen är en klentröst. Men trots allt finns alla minnen och sköna bilder kvar! Jag kan till exempel skryta med att jag faktiskt var på matchen då han (för första gången) slog målrekordet i Arenan.
Vi Modoiter kommer aldrig glömma Werner med hjälmen högt upp huvudet likt en krona av guld!


Bara för att jag älskar hans attityd!

måndag, november 03, 2008

Onixdag

Jag hade trots allt lite tur. Gick ner tio i tre och satte mig för att vänta på personen som skulle ha tvättstugan efter mig. Efter som det fortfarande rinner norrländskt blod i mina ådror tog jag inte med mig någon jacka. Men tre minuter i tre insåg jag mitt misstag, det var dessutom för sent att springa och hämta en jacka. Jag fick inte riskera att missa min chans till att återfå tvätten!
Men jag hade tur, personen, en tjej svensktalande (till min stora glädje) kom ganska punktligt och hade full förståelse för mitt misstag. Jag rafsade snabbt ihop allting och tackade så mycket.
Tur att det inte var så mycket i de sista maskinerna. Den tvätten hänger nu på tork ovanför badkaret. Resten hade hunnit torka. Annat saknades ju bara...
Medan jag väntade på att klockan skulle bli återfå-din-tvätt hann jag städa Tux bur och lite grann i köket. Tux har för övrigt varit riktigt jobbig idag. På morgonsidan hade han ett av sina ryck, då han springer omkring i hela lägenheten som om någon satt fast en raket på hans rygg. Visserligen är han ganska söt då, men mattorna hamnar alltid i oordning. Jag och Gustav har kommit fram till att han nog tycker att det är roligt att glida på dem. Sen var han upp i sängen några gånger och tvinga min ömma kropp att resa sig för att lyfta ner honom.
Han passade också på att smita in i klädkammaren och kissa på min väska (lyckligtvis hann jag få den tvättad). Men det som ändå fick droppen att rinna över var när han åt av min ljudkabel! Då blev han instängd i köket där han inte kan ställa till med så mycket.
Visserligen lyckades jag laga även denna kabel, var inte särskilt svårt. Men det är fortfarande onödigt. När han till sist fick komma ut därifrån gick han och kissade i hallen. Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till med honom. Tur för han att han är så söt.
Gustav kom hem vid fyra tiden efter föreläsning och labb. De ska nu läsa en tio veckors kurs på ungefär hälften av den tiden. Ibland tycker jag så synd om honom när han sitter med sin lapptopp och tvingar sig att läsa hur mycket som helst. Jag har försökt erbjuda mig att läsa högt för honom, men han förstår inte min engelska då..
Det finns inte så mycket jag kan göra för att hjälpa honom förutom att lyssna på Harry Potter i hörlurar.
På tal om Harry Potter kan jag ibland önska att jag också skulle få bo på Hogwarts. Jag har en känsla av att jag skulle ha tillhört Rawenclaw då, eller det är väl vad jag hoppas. Skulle jag få vara en karaktär hade nog valt Ginny, hon är lagom cool. Fast Hermione hade inte varit helt fel det heller...
Vanten har i alla fall blivit klar. Men jag blev så less på att växla färger (mellan mossgrönt och vitt) så nu håller jag på med en gul gris i stället. Givetvis blev jag tvungen att ringa till mamma för att förstå mönstret.. Hon förklarade tålmodigt hur jag skulle göra utan att säga "fattar du inte" med frustrerad röst. För denhär gången fattade jag faktiskt!
Är nästan klar med huvudet nu, har fått prova mig fram med olika garner.

Vi var iväg och handlade ikväll med. Det blev över fyra kilo pasta, 2 kilo kycklingfilé och 1 kilo köttfärs och givetvis några liter jucie. Som Gustav sa, mina nödvändigheter, pasta och jucie. Han har kanske en poäng där...
Sen lagade han till en gudomlig pasta carbonara, fast som han sa nollställde den nog min träning sen igår. Jag har svårt att tro det, min muskler värker fortfarande och imorgon är det dags för mer! Fast då ska vi "bara" spela, räcker gott och väl, jag tvivlar på att min kropp är återställd till dess. Men det är roligt att spela!
Dagens stora glädje var samtalet med Ewwe och bilderna jag fick på Nelly. Hon är verkligen jätte söt! Längtar så tills jag får träffa dem båda! (En av bilderna finns på min bildagbok.)
Givetvis är det glädjande att ett visst hockeylag efter en skön seger, förnärvarande leder Elitserien med!
Dags för sängen så kanske jag hinner med några grisar imorgon..

Mitt klantiga jag

Vilken dag!
Blev väckt av Gustav i morse, jag hade absolut ingen lust att kliva upp.. Men det berodde inte helt på trötthet, min kropp värkte! Om jag tidigare sagt att fotbollen räddar mig från att bli pensionär, så glöm det. Men kropp värker på så många ställen som den aldrig gjort tidigare, åtminstone inte samtidigt. Det är långt i från den värsta träningsvärken jag har haft, men jag har aldrig haft i så många muskelgrupper samtidigt tidigare...
Dessutom var det inte en vidare rolig dag jag hade framför mig. Tvätta och städa! Hurra!
Men men, det var bara att hasa sig upp och ta i tu med dagens uppgifter.
Jag fick lite uppmuntran av Ewwe genom bilder på Nelly.
Men kan ni gissa vad jag lyckades med när jag kört igång de två sista maskinerna? Jag låste in nyckeln tillsammans med tvätten.. Shit, verkligen inte vad jag planerat.
Nu har jag ingen möjlighet att komma in igen.
Min chans nu är att vara där vid tre tiden och vänta på den som har tvättstugan efter mig. Hoppas det bara är en trevlig svensktalande person. Jag har absolut ingen lust att förklara vad lyckats med på engelska...
Men, men. Det är bara att bita i det sura äpplet och bättra mig till nästa gång.
Nu ska jag trösta mig med Harry Potter och virka vante, väldigt snart klar med den första nu!

söndag, november 02, 2008

Tur att träningen räddar mig

Nu har jag verkligen blivit en pensionär, jag och Gustav var och matade fåglarna idag.
Egentligen hade jag inte alls gått tänkt att gå ut idag, men det var så fint väder och Gustav ville cykla en sväng. En ganska lång sådann, men efter en kompromiss om kortare sträcka så följde jag med honom. Vi cyklade över spikön med uppehåll för fågelmatning. Det blev verkligen kaos i fågeldammen...
Väl hemma hamnade jag framför datorn med virknål, igen. Jag har precis virkat på tummen på min tredje vante. Den blir faktiskt rätt snygg..
Oväntat nog fastnade jag framför datorn och vips var klockan fyra.. En halv timme tills det var dags för träning och jag hade varken ätit eller bytt om. Livet som tidsoptimist. Jag slängde i mig två äggmackor, protein och kolhydrater. Jag hann precis sladda in bredvid gympasalen då Häger kom ut och bad mig be de andra komma ut. Det är tur att jag har fotbollen som räddar mig från att tro att jag är en tvättäkta pensionär. Träningen började med uppvärmning i form av jogging. Därefter lite hoppövningar i en back. Det kändes att det var ett bra tag sen jag var ute och sprang. Men vädret var i alla fall perfekt, lagom kyligt för min smak. Luften känns friskare då.
Därefter blev det styrkepass inomhus. Kändes riktigt givande, även om det också var ett tag sedan. Ska bli skönt att få någon ordning på kondition och styrka.. Jag tycker om styrketräning då man jobbar med sin egen kropp och inte på ett gym.
Jag hade gymkort ett halv år för ett tag sen. Var där ganska flitigt eftersom min bästis också hade ett kort. Men annars gillar jag inte stämningen på gym och sen att man aldrig riktigt vet hur maskinerna fungerar...
När jag skulle cykla hem kom Gustav och mötte mig. Sen njöt vi av en mycket god pastasallad.
Nu har jag hamnat vid datorn, Harry Potter och virkning igen.
De har föresten ännu en gång bytt uppläsare. Den sämsta hittills till råga på allt och för att bägaren verkligen ska rinna över så läser hon den tjockaste boken, Fenixordern.
Hon uttalar namnen sämre än mig, vilket säger en hel del. Inte ens jag säger Västsly istället för Weasley.. Religering verkar också vara ett ord som hon har mycket svårt för.
Men men, man vänjer sig nog.

lördag, november 01, 2008

Aktiv lördag

Nu har jag precis kommit hem från forbollsträningen och är alldeles matt i kroppen. Det gick faktiskt rätt bra idag, fast att vi bara var ungefär tio stycken. Men jag tycker nästan att det är roligast då man inte är så många. Men det var knappt att jag hann iväg. Hade ställt klockan på nio för att ha gott om tid på mig. Jag vaknade omgående och stängde snabbt av alarmet innan Gustav hann vakna. Men eftersom jag hade så god tid på mig så kunde jag gott och väl ligga kvar och blunda en lite stund. Visst, visst, den tanken är livsfarlig i kombination med mig. Somnade om och drömde massa lustigt om kyrkokör och något annat som jag inte minns nu. Fem minuter över tio vaknade och Gustav blev riktigt förvånad när jag studsade upp ur sängen. Det är inte riktigt vad jag brukar göra. Men han var snabbt upp och satte fram frukost medan jag gjorde mig i ordning. Jag tror aldrig jag gjort mig klar så snabbt och ätit så lite till frukost någonsin. Men det var ganska lagom för jag släpp på håll i magen.
Träningen gick som sagt bra och Lindberg var på gott humör efter gårdagens brakvinst mot timrå. Det är skönt att man inte är ensam modoit så här långt hemifrån.
På vägen hem från träningen la jag märke till en lapp om stickcafé på onsdagar. Antagligen är det väl mest tanter där med tanke på att tiden var 11-15. Men vi får väl se, det kan vara värt en chans. Är det tråkigt är det ju bara att gå därifrån. Jag har i alla fall skrivit in det på mobilen och det måste ju ses som ett steg i rätt riktning...
Blev klar med min vantar igår, fick göra om dem några gånger men nu duger de! Det var en lättnad att få fästa trådarna. De kommer nog inte vara så varma då de dels är ganska glesa och är av akrylgarn. Men åt andra sidan blir det inte så kallt här nere.
Fast jag har börjat använda vantar när jag cyklar nu. Men det är väl mest för att det blir kallare i fartvinden, sen vill jag helst slippa få torra händer.. Det räcker med att jag har fått en virkförhårdnad på mitt pekfinger.
Men nu har jag börjat på ett par nya vantar, en julklapp till...
...en kompis.

Gustav pratade om att cykla iväg en sväng eftersom det var så fint väder. Hm, får nog bli när jag fyllt på med lite energi och fått nya krafter.