Semester

För ungefär ett dygn sedan anlände jag, Gustav och husbilen till Saabs kraschade land. Jag var på väg att skriva förlovade, men det är ju inte riktigt sant längre. Än så länge har vi det bara bra. Semestern började i måndags med att åka upp till Umeå, då i vår egen bil. Där uppe hälsade vi på min gamla scoutlägerkompis och numera bara kompis. Det har varit några år då jag inte träffat Ann på sommaren vilket har känts jättekonstigt, det är liksom ingen riktig sommar utan henne. Hon hör sommaren och lägrena till. Jag hade dessutom tur nog att få träffa två till lägerkompisar, ena stannade vi till på efter vägen och den andra flyttade tillfälligt in i kollektivet.
Vi utforskade stan, stördes av Swooschbilen, cyklade, besökte loppis och hälsade på farmor och farfar. Som vi numera får säga farmor och farfar till. De är inte våra riktiga farföräldrar utan de dog innan jag eller något av mina syskon hann träffa dem. Så vi fixade några levande egna, men fick bara säga låtsas-farmor respektive farfar innan de fick riktiga barnbarn, eftersom de tyckte att de lät så gammalt..

Hur som, vi hade det mycket bra. Badade varje dag gjorde vi också. Det är något som min pappa har lärt mig. Att man ska bada varje dag när man har semester. Jag tycker det är skön filosofi, Gustav håller inte riktigt med. Men han tycker nog det är lite roligt innerst inne eller så är han bara för snäll för att säga i från.

Nu är vi som sagt i Trollandet, eller strax utanför det. I dag har vi roat oss med att åka åtta mil norrut för att träffa mac-gänget. Grabbarna roade sig med att bygga ihop en crosstrainer och snacka oförståligt språk. Jag förstår inte hur jag klarade av allt datasnackande när bodde här nere. Men jag tror Gustav var nöjd med att någon äntligen förstår honom när han berättar vad han gör på sitt jobb. Jag fick göra mig en egen karaktär i DIII (Diablo 3) och döda lite onda saker. För att få med mig från dator till en restaurang lovade Gustav att köpa spelet åt mig och låta mig spela på hans dator. Grabbarna har mage att påstå att min gamla trotjänare inte orkar med spelet. Min lilla svarta älskling har ju bara hängt med drygt fem år, fått ny skärm, laddare och hårddisk. Operativsystemet är bytt ett antal gånger (numera windows sju). Micken har pajat, kameran har lagats och under ½§-knappen sitter lite häftmassa efter att Tux fick för sig att sprätta lös knappen. Med andra ord så duger Cera (som jag döpt min dator till) gott åt mig. Hon klarar av mina älsklingsprogram (adobe-serien), läser sd- och xd-minneskort, har ergonomiskt t-bord och en super navigationsknapp.

I morgon bär det av till centrala Trollandet och jag förbereder mig på massa flachbacks. Det känns lovande. Förhoppningsvis lyckas jag lura med mig Gustav på några loppisar också. Nu är det dock dags för sängen. Vill ni se vad jag fått överta från kompisen på vars gård husbilen står på föreslår jag en titt på virkar.rivka.se.