Här är jag! Tillbaka i civilistationen efter knappt en vecka bort från allt vad cyber-värld, tv och nyheter heter. Jag har ingen aning om vad som hänt den senaste veckan, eller ja. Det är klart jag har. Jag har sett skog, söta cykelvägar, Gustavs rygg, röda gummistövlar med gula skosnören, mängder av sjöar, Gustavs rygg täckt av en annan tröja och ungefär det.
I tisdags hämtade vi tandemcykeln som är vårt hittills sydligaste fordon (bilen köpte vi i Borås, de andra cyklarna i Trollandet och den senaste i Stockholm). Som tur var gick den på cykelstället utan olagligt mycket utstick om vi (läs Gustav) tog av däck, skärmar och pakethållare.
I Borås gick vi höghöjdsbana, det var mycket roligt även om vi var lite orörliga i vår jeans och regnkläder.
Sedan tog det sin lilla tid innan vi lyckades hitta en lämplig parkering att lämna bilen på, en där man fick stå mer än tre timmar och två dagar. Till sist hittade vi ett p-hus precis vid järnvägsstationen. Då var det bara att bygga ihop cykeln och haka på de lånade cykelväskorna. Vilket också tog sin lilla tid, först vid elva-tiden på kvällen kom vi i väg. Det blev en spännande första tur, om än inte så lång. Trött och less pojke, mörker, uppförsbackar och möra muskler efter klättrandet gjorde att vi tog oss någon kilometer från stadskärnan där vi hittade en öde tomt (utan hus) som vi satte upp vårt tält på.
Morgonen därpå, efter att ha upptäckt att vi glömt kåsor, bestik, muggar, diskmedel och svamp i bilen skulle Gustav pumpa bakdäcket lite. Det blir ju rätt tung belastning där med både mig och packningen. Men då sprack det och det blev en jättebula där slangen trängde sig ut. Suck. Ingen av oss hade någon större lust att cykla till Borås och leta ett nytt däck. Uppförsbacken vi just tagit oss över var inte direkt nådiga. Lite vinyltejp fick fungera som bandage. "Vi hittar säkert en affär efter vägen till Allingsås."
Så gav vi oss i väg. Hurra! Ännu mer uppförsbackar, precis vad två ovana tandemcyklare behöver. När vi kommit fem kilometer från Borås märkte vi att en skruv tog emot vår fina lagning, så vi hoppade av och skulle bara leda cykeln fram till ett lite mer lämpligare ställe att stanna på.
"Gustav, vi måste stanns nu, det tar i någonannanstans med..."
Han hann knappt fråga var det tog i innan däcken small. Boom!
Det blev en flera centimeter lång reva i däcket som blev plattare än platt på mindre än en sekund. Det började verkligen bra det här.
Men lite tur i oturen hade vi för det fanns en busshållplats inte långt från olycksplatsen. Gustav tog bussen in till Borås, medan jag satt på min lilla vägö och gjorde vad jag kunde för att slå ihjäl tiden. Vilket gick bra till en början, men desto segare när jag upptäckte att jag glömt mönstret till den duk jag tänkt virka.
Som tur var tog det inte allt för lång tid innan Brum dök upp med en cykelmekaniker (även kallad Gustav), ny slang, nytt däck, virkmönster och matsaker.
Det tog inte heller speciellt lång tid för Gustav att få det trasiga däcket utbytt, desto längre tid tog det för honom att komma tillbaka efter att ha farit i väg för att parkera Brum i p-huset igen. En och en halv timme senare skulle nästa buss gå. Som tur var hittade han en stadsbuss som tog honom dit vi slagit upp tältet. Jag lyckades helt själv cykla tandemcykeln till Gustav som kom gående.
Äntligen kunde vi börja om vår semester.
Nu gick det desto bättre och vi trampade på och blev snabbt bekväma med att cykeln hade två motorer och var lång som en lastbil. Det dröjde inte länge innan jag virkade medan jag trampa. Den dagen tog vi oss till Allingsås och en bra bit till, nästan till Gråbo, där vi hittade en mycket trevlig cykelväg och en söt liten skogsäng där vi slog upp vårt tält och lagade middag.
Den natten var det min tur att väcka Gustav på morgonen då jag frös om fötterna. De tidigare nätterna är det jag som fått värma honom. Nästa mynt-besparings-projekt blir helt klart en dubbelsovsäck. Min är ganska slut efter många, många scoutläger och några cykelsemestrar och Gustav tycker att hans är för trång. Hur som så passar inte dragkedjorna och vi ryms nästan båda i min.
I torsdags tog vi oss den sista biten in till Göteborg, lyckades hitta ett hotell som uppfyllde våra höga krav som bestod av dusch, säng och värme med placeringen rätt nära Liseberg. Ett stort plus var att cykeln fick stå inlåst på en innergård också. Efter att ha duschat, vilket minst sagt behövdes, och fått i oss en bit mat hängde vi upp tält, sovsäckar och liggunderlag på torkning och luftning. Vilket också behövdes.
Sedan väntade en helkväll på Liseberg där även en gammal arbetskompis till Gustav dök upp och lekte med oss. Det blev ett mycket roligt avbrott från allt trampande.
Efter en god natts sömn utan att någon av oss vaknade och frös väntade en liten tur på stan där jag fick fylla på förrådet av block-schampoo och block-balsam innan vi trampade vidare mot Borås och Brum igen.
Det tog dock sin lilla tid att hitta rätt ut ur staden, men det gick det med.
Efter ytterligare en natt i tält, lite mer cyklande och några mil med bilen var vi i Lidköping och hos en klasskompis till Gustav och granne i Trollandet. Där slog vi läger för natten, fick åka och köra rolig bil utan tak, se en bra film och äta dagens andra pizza för att avsluta dagen med sömn i skön soffa.
Nu är vi åter på väg norrut, till veckan börjar skolan igen och det är mindre än en månad till att vi byter miljonprogrammsgettot mot ett riktigt hus och något som kan kallas hem. Ja, jag längtar verkligen. Vi ska bara klura ut vad vi ska göra med alla sex rummen...
Ääh, nu ger jag upp. Hade gjort fem kollage som skulle dela av textmassan lite, men någon stackars radioplanerare har inte lyckats se till att E 4:a har vettig nätuppkoppling. Så bilderna kommer upp i kväll i stället...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar