Hårmodellat igen

Så, nu är det kanske dags att berätta varför mitt hår var så rakt i går morse att jag för jävels skippade duschen. Jag brukar själv slarva, på tok för mycket, när jag plattar mitt hår. Jag har inte alls samma systematik som en frisör. Och det var just en frisör som plattat mitt hår i måndags. Och inte vilken frisör som helst, en av de proffs-frisör som företaget som vill sälja in sina nya produkter och trender tagit fram.
Men kronologiskt ordning brukar vara en bra idé. Efter att ha jobbat under torsdagen och fredagen ( i Hudik) for jag med buss till stugan för att vintra och må gott tillsammans med min mor.
Vi plockade mängder med svamp, vintrade stugan och åt gott. På lördagskvällen  såg jag annonseringen efter modeller och fick en impuls om att inte säga något till Gustav. Uttagningen var dagen därpå (söndagen). Samma dag var Gustavs familj i stan och han skulle köra ett släp åt dem. Med hjälp av mamma lyckades vi finta honom med hennes besvärliga skoköp (som visserligen var besvärligt på riktigt). Uttagningen gick bra och de konstaterade att mitt hår varit med om en del. Jag är inte säker, men jag tror att de menade olika längder och frisyrer. Det stämmer ju också. Jag hoppas verkligen att det var det som de menade. Men då de inte sa något om slitet och knappt toppade på ena sidan så tänker jag oavsett dra den slutsatsen.
Redan vid uttagningen blev jag paxad av den ena frisören. Inte för att jag förstod till vad eller vad det innebar, men det kändes bra.

Sedan på måndagen var det enbart hon som rörde mitt hår. De vanliga frisörerna som jobbade på salongen vi var på fick göra mycket grundjobb och färgning på de andra modellerna. Den enda gången någon annan rörde mitt hår var när färgerna skulle tvättas ur. Ja, färgerna! Det färgades två gånger. Efter första gången såg det riktigt läckert ut med mörk längst in blonda och mörkare partier och majoriteten var fortfarande mitt ljusbruna.. Men sedan blev det färgat en gång till, i lila! Ja, det är visserligen min favorit färg, men halva min garderob blev plötsligt obrukbar.. Det får inte bli för mycket av det goda. Sedan klippte hon ytterst lite i min nacke för att sedan upplysa mig om att resten skulle klippas på scenen. Spännande. Det enda jag lyckats förstå då var asymetri. Inte mig emot. Snarare tvärtom.
Det var kul att inte bli rödhårig igen, vilket jag blivit de två gångerna jag varit hårmodell tidigare.
Håret blev bättre denna gång, men kläderna var nog värst hittills.

Efter visningen fick vi rada upp oss och frisörerna fick titta, lyfta och ta kort på frisyrerna. Jag kan inte annat än skratta åt alla kommentarer jag fick när de såg min förebild. "Du måste verkligen vara nöjd." "Oj, titta. Det här måste ju kännas bra." "Vilket lyft!"
Jaja, men riktigt så illa var det ju inte. Ni får ju tänka på att jag inte ens plattat håret där, jag hade knappt mascara på mig. Vid visningen hade jag lösögonfransar på mig! Skum grej och inte något jag kommer ta till mig.. Men nog behöver jag markera ögonen lite mer nu när håret är så mörkt.

Ska bli spännande att se Gustavs reaktion nu.. Vilket borde ske ungefär nu eftersom jag fuskat och för första gången i den här bloggen schemalagt en publicering...

Det finns mirakel

Hur är det möjligt att flytta, jobba samma vecka som man skriver en hemtenta som man blir godkänd på! Av den vecka vi fick på oss hade jag totalt 2 dagar då jag helhjärtat kunde ägna mig åt tentan. Jag fattar det inte. Siktet var helt inställt på att bara kompletteringar skulle vara en framgång. Bara komplettera någon fråga och slippa skriva om den helt. Men trott eller ej, jag blev inte bara godkänd, utan jag blev det med marginal. För min sista panikändring i sista minuten när jag insåg att jag inte refferat en av de egna hittade studierna på ena delfrågan fick jag till och med ett bra. En fråga var jag en poäng från fullpott. Ja, jag begriper mig verkligen inte på det här. Hur kan en (läs jag) som knappt fattade frågeställningarna och läste oförskämt lite i förväg få ett C på en tenta om vetenskapliga kommunikationsteorier. Men vad jag begriper och inte spelar inte så stor roll för nu är kursen historia. Tack för det.

I dag kom även första snön för i år. Eller för det här vinterhalvåret, jag menar, i våras snöade det också. Dock inte mycket i Stockholm. Vilket var väldigt typiskt. Efter gårdagen var mitt hår i extremt bra skick, platt och snyggt. Men som sig bör när det regnar så kommer lockarna fram. Mycket typiskt. Mina jeans var dessutom genomblöta och lagom till jag skulle cykla in till stan igen hade hunnit torka.
Sedan lyckades jag klanta till det ordentligt. Mor och Syster var i stan och ville lunchdejta. Jag tyckte det var en mycket god idé då mitt tåg till Hudik gick halv två och lektionen slutade tolv.
Men att tåget var framme i Hudik halv två och därmed gick halv ett var en helt annan femman. Kanske.
Jag hade tur att en annan vikarie skulle åka från Sundsvall så jag fick lifta med henne vid halv två så då slapp jag ta bilen själv ändå. Så dagen har både sjunkit och flytit.

Nästa vecka blir det ytterligare två dagars jobb, men det verkar ju på tentaresultatet att dömma, att det inte alls är några problem. Det enda som saknas nu är att alla tidningar slutar drar ner och börja fastanställa oss unga hungriga. Nu i dagarna kom beskedet att Dagbladet halverar sin personalstyrka. Det känns aningen oroväckande för framtiden. Men den dagen den sorgen. Det kanske finna mirakel i framtiden med!

Tid till över

Andas. Nu har jag två timmar att göra precis vad jag vill med. Förra veckan gick helt åt jobb, jobbade fyra dagar, var på arbetsintervju en dag och däremellan försökte jag göra en hemtenta med virriga frågor och krav på att hitta i en beskrivningen en artikel och i andra en artikel. Jag blir inte förvånad om jag sitter och kompletterar tentan om någon vecka. Men det var det värt för att få jobba.
Helgen har jag varit ledig och fått umgås med Gustav igen, det blir inte så mycket tid tillsammans när jag veckopendlar.
Vi har varit i Birsta och jagat saker, mycket saker och konstiga saker. Saker som man inte köper så ofta och som man inte riktigt vet var man ska få tag i dem.. Förutom på Ikea.
Men jag gjorde verkligen vad jag kunde för att slippa gå in dit. Inte för att det är jättestort och tar jättelång tid, inte för att det inte är bra saker, inte för att priserna inte är låga och inte för att det inte finns ett antal varianter av varje sak att välja mellan. Nej, utan för att alla, alla handlar där. Alla har Ikea möbler hemma. Deras lättillgämglighet har gjort att de saknar själ, de är opersonliga. Men som vanligt hamnade vi där till sist. Typiskt.
Men ett nytt badrumsskåp, vägghyllor och gardinstänger till klädkammare (som klädstång) och annat krafts.
Däremot lyckades vi hitta en liten badrumsmöbel på Jysk i stället. Men som vanligt så har den Jysk-kvalité... Så vi får se hur mycket underhåll för att se någorlunda bra ut en längre tid.
Vi har hunnit en hel del i helgen. Gustav har dragit kablar, ström in till Kaka (mini-frysboxen som namnet antyder vad den ska innehålla) och tre nätverkskablar. Uttaget sitter ju i fel ände av lägenheten, i mitt sy/hobby-rum, och i stället för att sätta en låda som skickar lite trådlöst där så ska det dras kablar för att lådan ska stå någon annanstans och göra något som ger samma effekt, fast på ett mycket bättre sätt. Tror jag. Gustav har säkert försökt förklara och motivera varför, jag slog nog dövörat till, nickade, log och sa: "Gör så älskling, det blir jättebra".

Ja, för er som undrar så kändes inte intervjun så bra. Det är konstigt att vara på andra sidan, speciellt när man (läs jag) ska svara på frågor om sig själv och dessutom försöka sälja in sig själv. Suck. Det är bara hålla tummen, men det känns som min sämsta arbetsintervju hittills. Men det är som jag ser det, vi får hoppas att tidningen tycker annorlunda.


Nu ska jag ta och plocka lite mer, packa för två till dagar i Hudik och kanske också för kurs-start, efter det här:

Nu till något helt annat, jag har visserligen av anledning (flytt, tenta och jobb) inte haft så mycket tid att skriva på sistone, så det är tur att ni har det. Mina två senaste inlägg har båda fått tre kommentarer (nog för att en är dubbelt för syster, men det låter bättre med tre på varje),  vilket är någon slags rekord. Jag har inte hittat något bra sätt att svara på kommentarer, hittills, vilket är riktigt dåligt med tanke på hur länge jag bloggat. Hur som. Hittills. I slutet på mina inlägg ska jag nu ta och svara på kommentarer.

Kommentar-svar:
Marielle: Jag letade efter systemkameran nu på morgonen, men hittade den tyvärr inte. Men bilder kommer så fort jag hittat den och vi börjat få lite ordning. Jag har än så länge inga bra bilder på rummen. Jag har tagit en rad olika mobilbilder, men försöker att inte lägga upp mobilbilder på saker som jag har tillfälle att fota senare.

Syster: Ja, gör det. Vi har inte riktigt kommit till gästrummet än. Där står mest "överblivna" möbler som vi vill få plats med, men kanske måste ge upp.. Dessutom ligger takfönster-ram-grejen där och lite lister till köket också. Golvet där inne är inte bytt än. Men till jul borde det vara klart!

Sara, Johanna, Marielle: Tack för er pepp! Ja, jag ska försöka se det positivt, även om det inte är det lättaste när man varje vecka läser om stoooora neddragningar på i princip alla redaktioner. Men att lägga sig ner och dö lite i ett hörn hjälper inte..

Hej mitt nya liv

Helgen har varit fullspäckad, men nu är flytten äntligen klar. Numera bor jag i ett riktigt trähus och inte en betonglåda. I ett villaområde och inte getto, men framför allt i ett hem och inte i en bostad.
av någon anledning känns livet mycket enklare på andra sidan stan och ja, gräset är grönare på vår nya sida.
Natten mellan lördag och söndag var den första i vår nya lägenhet och vi vaknade av att solen tittade in. Det är helt fantastiskt att ha sol mer än några timmar på eftermiddagen. När jag tittar ut genom fönstren ser jag fina hus, trädgårdar och träd. Står jag på tå i köket och tittar ut genom takfönstret har jag havsutsikt och ser bort till den gamla lägenheten.
Det är fortfarande en del som behöver åtgärdas i vår nya lägenhet, men just nu njuter varenda cell i min kropp av golv som knappar, dörrar som gnekar och ett hus som andas!

Men att flytta på en helg, eller rättare sagt en och en halv dag (då vi fick den nya nyckeln först vid ett på lördagen), hade inte varit möjligt utan Flyttfirma Felefanterna, Bonden och Hasse, som sprang sig svettiga med lådor, möbler och påsar för våra två trappor och som drog upp vår madrass och den stora soffan i rep från balokngen. Ja, ni läste rätt, de rymdes inte i trappan så Gustav for och köpte rep.

I söndags hade vi fantastisk städhjälp av mamma, pappa och syster. Utan dem hade vi hållt på städa hela natten. Vår kvartersvärd som är den mest pedantiska och nästintill förtryckande människa jag tror jag träffat godkände städningen med en snabbåtgärdad anmärkning om lite damm under badkarlet.

Hela besiktningen var en pers och jag var glad att vi var där båda två. Jag var hela tiden nervös att han skulle hitta något att anmärka på när han lyste med sin ficklampa i varje spikhål och alla hörn.

I söndags var vi och veckohandlade för första gången. Vi har fått rätt långt till mataffärer nu, men vi har nog varit lite väl bortskämd med fem minuters gångavstånd.. Det var i alla fall första gången vi hade en kundvagn. Gustav sa att det märktes att jag var nybörjare på att köra vagn och jag antar att han har rätt.

Just nu är det lådor exakt överallt, möjligtvis med undantag för köket och givetvis datarummet vi gjorde i ordning så att jag skulle kunna koncentrera mig på hemtentan från helvetet. Med andra ord var jag inte sen att tacka ja när jag blev erbjuden att jobba fem dagar den här veckan. Dock var jag tvungen att nacka nej till morgondagens jobb då jag har en arbetsintervju inbokad då. Håll alla tummar ni har för guds skull. Eller snarare för min skull. Jag vill inget hellre än jobba, förutom det där med att få vara frisk, fred på jorden och den biten då...